Fotograf

Ane Cecilie Blichfeldt

-->-->

Högskoleutbildning erbjuds av de 16 statligt drivna universiteten samt av de olika yrkeshögskolor som ofta drivs självständigt i offentlig eller privat regi som aktiebolag. Det finns undervisning på både finska, svenska och engelska.

Yrkeshögskolor

Yrkeshögskolorna ger en praktiskt orienterad högre utbildning, oftast inom många olika branscher. För att tillgodogöra sig utbildningen bör man ha en gymnasie- eller en yrkesskoleutbildning i botten. Intagningen sker främst genom den gemensamma antagningen som sker på våren eller hösten samt i allmänhet genom inträdesprov. Kursutbudet är mer varierat vid vårintagningen än vid höstintagningen. Huvudparten av yrkeshögskolorna är avgiftsfria.

De flesta yrkeshögskolor i Finland är finskspråkiga, men det finns även yrkeshögskolor som är helt svenskspråkiga. Dessutom anordnar de flesta yrkeshögskolor studiehelheter på engelska. Information om alla engelskspråkiga program hittar du i den databank som upprätthålls av CIMO på webbplatsen StudyinFinland.

Det tar cirka 3–4 år att ta en lägre yrkeshögskoleexamen, och i utbildningen ingår även en arbetspraktikperiod på en termin. En högre yrkeshögskoleexamen kan först avläggas efter att man slutfört utbildningen vid en högskola och därefter varit verksam inom den aktuella branschen i minst tre år. Det tar mellan 1 och 1,5 år av heltidsstudier att ta en högre examen.

Universitet

På universitet och vid övriga vetenskapliga högskolor, som exempelvis tekniska högskolor och konsthögskolor, förenas vetenskaplig forskning och undervisning. Målet är att en lägre universitetsexamen, det vill säga en kandidatexamen, ska avläggas på tre år och en magisterexamen på ytterligare två år. Som mest har man sammanlagt sju år på sig att avlägga kandidat- och magisterexamen. Det vanligaste är att studenterna först tar en kandidatexamen, varefter de har rätt att gå magisterprogrammet vid samma institution. Efter den högre högskoleexamen kan man ansöka till postgraduala studier, som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Universiteten är antingen en- eller tvåspråkiga (finska och/eller svenska). Det förekommer dessutom mycket undervisning och forskning på engelska. Information om alla engelskspråkiga program hittar du i den databank som upprätthålls av CIMO på webbplatsen StudyinFinland.

Att studera på universitetet är gratis, men det är obligatoriskt att vara med i studentkåren, som tar ut en egen kåravgift.

Ansökningstiden till universiteten är på våren, med vissa undantag. De sökande söker till universitetet via den gemensamma antagningen. Det är inte säkert att det skickas ut någon separat kallelse till inträdesproven, så man måste därför själv ta reda på tid och plats för inträdesproven till de program och kurser man söker till. I allmänhet kan man enkelt hitta den informationen på internet via universitetens söksidor. Mer information om de olika programmen hittar du på StudyinFinlands webbplats och på läroanstalternas egna webbplatser. Information om den gemensamma antagningen får du via webbsidorna för den gemensamma antagningen till universiteten.

Nordiska överenskommelsen om tillträde till högre utbildning

Den nordiska överenskommelsen om tillträde till högre utbildning säkrar alla nordbors möjlighet att söka till en offentlig högskoleutbildning i ett annat nordiskt land på samma eller motsvarande villkor som landets egna invånare. I enlighet med avtalet räknas även motsvarande utbildning som genomgåtts i ett annat nordiskt land tillgodo i den finska högskoleexamen. Studieprestationerna utvärderas av den mottagande läroanstalten. Det är bra att i förväg ta reda på vilka dokument högskolorna i Finland behöver för att räkna tillgodo studierna.