Efter att ha varit nordist hela livet är Dagfinn Høybråten äntligen på plats i hjärtat av den nordiska samarbetet. – Jag gläder mig över att vara med och utveckla och stärka det nordiska samarbetet. Norden har en stark historisk och kulturell gemenskap. Vi har bra erfarenheter av samarbete. Men potentialen är mycket större. Som generalsekreterare ser jag fram emot att bidra till att göra verklighet av möjligheterna.
– Den nordiska modellen är en juvel som vi måste ta väl vara på. Vi omtalas med beundran utanför Norden, senast i en förstasidesartikel i The Economist i februari. I en värld med kris och ekonomisk press tittar många på den nordiska erfarenheten. Jag vill gärna vara en katalysator för att fortsätta att främja den gemenskap vi har, säger Høybråten.
Norden har alltid varit en röd tråd i Dagfinn Høybråtens liv. Som barn hörde han sin mamma berätta om hur hon som ung skickades på "gödningskur" till Danmark. Efter kriget var det matbrist i Norge, men tack vare generösa danskar var Dagfinns mor en av de många ungdomar som fick uppleva att äta sig mätt. Sammanhållningen mellan de nordiska länderna under efterkrigstiden gjorde intryck på den unga Høybråten, som gav sig iväg på seminarium med Föreningen Norden redan som tonåring.
Sedan den gången har alla hans insatser både som politiker och tjänsteman haft en nordisk dimension. Høybråten var i sju år medlem i ministerrådet som hälsominister, arbetsminister och socialminister. Därefter var han president för Nordiska rådet 2007–2008.
Høybråtens engagemang bottnar i att han ser hur de flesta människor får det bättre tack vare samarbete över nationsgränserna:
– Nordiskt samarbete angår de flesta människor i deras vardag. Visionen i Helsingforsavtalet om likabehandling av nordiska medborgare är fortfarande mycket aktuell. Vi har nu vant oss vid resultaten; passfrihet, fri rörlighet för arbetskraft, samordnad lagstiftning på många områden. Inte minst är den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster något som säkerställer rättigheter och likabehandling för medborgarna i Norden. Men vi har potential att göra mer tillsammans. Med allt det vi har tillsammans kan vi uppnå mycket mer för både medborgare och företag. Illa genomtänkta skillnader kan avlägsnas. Mer omfattande arbetsdelning mellan länderna kan ge bättre lösningar och effektivitet. Politisk samordning kan ge större genomslag internationellt.
När erbjudandet om jobbet som generalsekreterare kom, var det på en gynnsam tidpunkt i livet för Dagfinn Høybråten. För första gången på 30 år har han och frun "tomt bo" på småbruket på Nesodden utanför Oslo. Dessutom hade han bestämt sig för att lämna Stortinget. Han var redo för något nytt, och ett internationellt arbete var definitivt aktuellt.
– Jobbet är mitt i prick för en nordist som mig. Tillsammans kan vi låta festtalen bli till handling, och som generalsekreterare är det upp till mig att peka på möjligheterna.
Høybråten tycker att Norden är inne i en mycket dynamisk fas. Försvarssamarbetet är ett exempel. Genom praktiskt drivet samarbete har de nordiska länderna uppnått det som NATO kallar för "smart defence"; praktiskt utnyttjande av varandras resurser. Han menar att Norden har potential för att arbete lika dynamiskt också på andra områden.
– Min erfarenhet är att om det finns en politisk vilja, och vi använder de verktyg som finns i samarbetet, så kan vi uppnå mycket. Ta hälsoberedskapssamarbetet till exempel. Genom att dra nytta av komparativa fördelar genom praktiska och konkreta avtal kan vi tillsammans möta hot. Vi är små länder i Norden, så vi kan inte ligga "i täten" i allt, men tillsammans kan Norden ligga "i täten" när det gäller hälsa. Här finns det mycket att hämta för det nordiska samarbetet.
Dagfinn Høybråten har en lång tjänstgöringstid bakom sig både som politiker och tjänsteman. Han har varit chef för den norska Trygdeetaten då han hade ansvar för 8 000 anställda och han har varit rådman i en av de större kommunerna i Norge med 1 400 anställda. Därför tror han att övergången från rollen som toppolitiker till tjänsteman kommer att gå bra.
– Generalsekreterarrollen ligger i knutpunkten mellan administration och politik, så här tror jag att min erfarenhet från båda områdena är en fördel. Jag vet hur politiska processer går till och jag vet hur man får saker och ting gjorda. Men det är politikerna som är de ansvariga uppdragsgivarna. Respekt för politiker och politik är viktigt för mig i rollen som tjänsteman, säger han.
– Jag kommer inte att vara någon "fanbärare" för en politisk inriktning, utan följa de nordiska ministrarnas önskemål. Nordiska ministerrådet har satt igång en diskussion om visionerna för samarbetet. Samtidigt har Nordiska rådet som en del av mitt uppdrag som generalsekreterare sagt att jag ska bidra till att effektivisera, rikta och utveckla det nordiska samarbetet. Det är ett uttryck för en politisk vilja som jag tillsammans med sekretariatet gärna vill vara med och förverkliga.
I Norge är han känd som en resultatorienterad person som arbetar strategiskt och målinriktat. Det är egenskaper han tar med sig till sekretariatet i Danmarks huvudstad. Det första Høybråten kommer att göra i sin nya roll är att lyssna på ministerrådet och på sina medarbetare för att hitta förbättringspunkter och utvecklingspotential.
– Jag har många frågor om förenkling av strukturer, processer och hantering av ärenden för att öka den gemensamma nyttan av det vi gör i det nordiska.
Den norska tidningen Dagbladet beskrev Dagfinn Høybråten som en man som alltid hade "nerver av stål", men den kommande generalsekreteraren avslöjar att han är spänd och förväntansfull inför de många förändringar han står inför.
– Inte minst är det ett stort steg att flytta från Norge. Även om jag på senare år har arbetat mycket internationellt, både inom det nordiska samarbetet och som chef för den globala vaccinalliansen GAVI, har jag inte bott utanför Norge efter att jag var student i ett år i USA. Jag är beredd på att det kommer att komma överraskningar, och jag är spänd på vilka "gränshinder" jag kommer att stöta på...
Trots hans långa erfarenhet inom högprofilerade yrken kan han fortfarande bli nervös.
– Jag kommer nog att vara lite nervös första arbetsdagen. I alla fall väldigt spänd. Men jag tycker att det gör en mer skärpt att vara lite nervös. Det gör att man ger mer.
Som turist har Høybråten erfarit att det är "härligt att vara norsk i Danmark" och han ser fram emot att uppleva Köpenhamn och förhoppningsvis få några danska vänner.
– Barnen gav oss presentkort till Det Kongelige Teater till jul. Stadslivet blir en ny erfarenhet för mig och min fru. Jag ser fram emot att öppna upp för dansk kultur och bli en del av ett nytt sammanhang. Det ska bli spännande, avslutar den blivande generalsekreteraren för Nordiska ministerrådet.