”De nordiska länderna bör skapa större klarhet i den position som de önskar ha i den globala ekonomin.” Den uppmaningen riktar författaren av årets globaliseringsbarometer och professorn vid Harvard Business School, Dr. Christian Ketels, till de nordiska statsministrarna.

Han menar vidare att länderna behöver besvara två viktiga frågor, ”Vilka aktiviteter vill de vara attraktiva hemländer för, och hur ska dessa aktiviteter skapa värde för deras medborgare?”

Den ansvarsfulla penning- och finanspolitik som fördes under den ekonomiska krisen kommer att gynna konkurrenskraften hos de nordiska ekonomierna också framöver. Men för att möta de föränderliga utmaningar som globaliseringen ger upphov till, är det förmodligen inte tillräckligt, menar Ketels.

Det tryck som globaliseringen utövar på den globala ekonomin förändrar nämligen terrängen för värdeskapande och sättet som existerande fördelar omvandlas till ekonomiska intäkter. Politiken bör därför inriktas på specifika flaskhalsar för värdeskapande i de nordiska ekonomierna.

Norden behöver framförallt mer pang för pengarna i innovations- och utbildningspolitiken. Rapporten visar att svagheter inom nordisk utbildnings- och innovationsinfrastruktur gör att de avsatta resurserna inte genererar tillräckligt med resultat i form av ökad produktivitet i deras ekonomier.

Trots hög prestationsförmåga inom innovation och entreprenörskap med många nystarter, patent och sofistikerade företag, uteblir den stora ekonomiska utväxlingen på grund av brister i förmågan att få nya företag att växa och skala upp sin verksamhet. Nya angreppssätt, såsom en mer aggressiv användning av efterfrågedriven innovationspolitik, behöver utvecklas och implementeras.

Och om det är så att Norden vill leva av kunskap i framtiden, måste den ekonomiska verkningsgraden öka för utbildningssatsningarna, skriver Christian Ketels. Rekommendationen är att de strukturella förändringar som inletts i Norden inom utbildningsområdet de senaste åren fullföljs, utvärderas och utvecklas.

Årets Globaliseringsbarometer visar annars på en oerhört stark ekonomisk återhämtning hos de nordiska länderna efter krisen, undantaget Island som är ett speciellt fall efter kollapsen på finansmarknaden. Nordens starka makroekonomiska konkurrenskraft har varit en hörnpelare i det nordiska framgångsbygget det senaste decenniet. Rapporten lyfter fram Nordens starka institutioner, välutvecklade förhållanden för efterfrågan, sofistikerade företag och makroekonomiska politik som förklaringar till denna styrkeposition.

Samtidigt betonas att fortsatt succé i den globala ekonomin inte enbart handlar om att identifiera rätt frågor och utforma lämplig politik som svar, utan att man också agerar på denna kunskap. Ketels menar därför att samarbete på nordisk nivå ger en möjlighet att lära av varandra och hur man kan använda skillnader till att stärka ländernas och regionens globala konkurrenskraft.

Mats Holmström
Telefon +45 33 96 02 91
E-post maho@norden.org