– Länken mellan utbildning och arbetsmarknad måste skapas redan i skolbänken, sade Hillevi Engström, som också poängterade att skolan måste se varje enskild elev.
De nordiska statsministrarna underströk vikten av att göra det lätt för unga att jobba i andra länder.
– Unga är inte bara duktiga på att söka jobb, de är dessutom mobila. Vi är skyldiga att göra hela den nordiska arbetsmarknaden tillgänglig för de unga och ta bort gränshinder, sade Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt.
Finlands statsminister Jyrki Katainen höll med och betonade att det i ländernas nordliga regioner finns liknande problem oavsett landsgränser, där man kan jobba tillsammans både med att hitta personal, exempelvis inom gruvnäringen, och att hitta sysselsättning till de som är arbetslösa.
Vid presskonferensen efteråt sade Katainen att en idé skulle kunna vara att upprätta ett kontor i Nordnorge där man kunde samarbeta med grannländernas kommuner för att matcha arbetssökande och arbeten.
Norges arbetsmarknadsminister Annika Huitfeldt pekade på behovet av nordiskt samarbete där även fack och arbetsgivare deltar.
– Vi behöver trepartssamtal på nordisk nivå, sade Huitfeldt.
Hillevi Engström konstatearde att det var en intressant tanke, men svårt med tanke på att det bara finns en nordisk motpart på den fackliga sidan men inte på arbetsgivarsidan.
Det nordiska arbetsmarknadsmötet kan i sin helhet ses på Regeringskansliets webbplats.
Läs även webbmagasinet Arbetsliv i Nordens rapportering från arbetsmarknadsmötet!
]]>Nordiska rådet kräver bland annat att Nordiska ministerrådet ska vidta och verkställa ett nordiskt krispaket för att reducera den ökande ungdomsarbetslösheten.
– Det är väldigt viktigt att det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet lagt fokus på den här diskussionen. Jag hoppas att vi på nordisk nivå kan komma fram till åtgärder som kan avhjälpa ungdomsarbetslösheten i Norden och som kanske kan inspirera andra länder, säger Nybakk.
Nordiska rådet har flera ikraftvarande rekommendationer till Nordiska ministerrådet och de nordiska regeringarna som gäller ungdomsarbetslösheten. Bland annat vill rådet se en kartläggning och ett bättre utbyte av nordiska erfarenheter kring utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten.
– Vi måste också kartlägga och utbyta modeller för partnerskap som knyter kommuner, utbildningsinstitutioner och företag samman för att kunna samarbeta om skräddarsydda utbildnings- och inlärningsförlopp, säger Nybakk.
]]>- Jeg tror spørsmålet om EUs observatørplass vil løse seg snarlig, ettersom EU-kommisjonens president Barroso allerede har skrevet til Canadas statsminister med et utkast til løsning, sa Norges utenriksminister Espen Barth Eide.
Canadisk formannskap 2014
Ministermøtet var det siste under svensk formannskap. Canada har nå overtatt formannskapet i Arktisk råd. Møtet markerer også avslutningen på seks års roterende nordisk formannskap i Arktisk råd.
- Vi har styrket Arktisk råds stilling som global aktør og fått aksept for dette. Arktis har fått større oppmerksomhet de seneste årene, og nå har vi en bedre global plattform for å håndtere felles utfordringer, sa Sveriges utenriksminister Carl Bildt, som var vert for Ministermøtet.
På møtet ble Kiruna-erklæringen vedtatt, og denne setter ut kursen for det canadiske formannskapet i Arktisk råd 2013-2015. En observatørmanual er vedtatt som definerer observatørenes rolle i Arktisk råd.
Innsats mot kortlivede klimadrivere
Ministermøtet vedtok anbefalingene fra tre nye rapporter som gir banebrytende kunnskap om klima og miljø i Arktis. Rapporten om kortlivede klimadrivere viser at utslipp som sot og metan står for hele 30-40% av de menneskeskapte klimaendringene i verden. I Arktis kan tilleggseffekten av sot på is og snø være tre til fire ganger så stor som effekten av oppvarming i atmosfæren. Effekten av utslippsreduksjoner i nord kan derfor være betydelig.
– Vi må alle gjøre noe, hver og en av oss. Og det haster. Forurensing, isen smelter, havnivået stiger og dyrearter blir utryddet. Klimaforandringene tar med seg nye utfordringer hele tiden, sa USAs utenriksminister John Kerry på møtet.
Samarbeid om oljevernberedskap
Møtet i Arktisk råd vedtok å inngå en juridisk bindende avtale for samarbeid om oljevernberedskap i Arktis. Avtalen sikrer at alle medlemsland koordinerer sine ressurser og innsats dersom en ulykke skulle inntreffe. Avtalen legger grunnlag for videre utvikling på området.
Arktisk råds medlemmer
Arktisk råd består av åtte medlemsland; Canada, Danmark, USA, Island, Norge, Sverige, Finland og Russland. Arktisk råd er nå etablert med et permanent sekretariat i Tromsø.
Les møtedokumenter her:
]]>- Huvudfokus för Nordiska ministerrådet de närmaste åren kommer att ligga på två av de största utmaningarna som de nordiska länderna står inför just nu: Hur säkrar vi ett välfärdssystem under press och hur utvecklar vi vår ekonomi på ett hållbart sätt, säger Dagfinn Høybråten inför mötet med statsministrarna.
- Statsministrarnas engagemang i den nordiska gemenskapen de senaste åren har varit avgörande för de stora framsteg som vi nu ser i samarbetet i Norden. Vi utvecklar ett skarpare och mer fokuserat samarbete med gränsöverskridande satsningar mellan sektorerna och de enskilda ministerråden, tillägger Høybråten.
Bland betydande åtgärder de senaste åren finns en lång rad initiativ för att stärka de nordiska länderna i förhållande till globaliseringen, härunder ett nordiskt toppforskningsinitiativ och ett stort engagemang i FN:s regi.
Nu har ett antal forsknings- och nätverksprojekt startat under rubrikerna ”Norden – ledande i grön tillväxt” och ”Hållbar nordisk välfärd”.
Det handlar exempelvis om att skapa en större nordisk hemmamarknad för bygg- och anläggningsbranschen genom att standardisera en rad tekniska normer – en marknad som ska fungera som avsättning för nordiska produkter på världsmarknaden. Och det handlar om att gemensamt utveckla nya välfärdslösningar för människor i Norden, till exempel när det gäller speciellt behandlingskrävande sjukdomar.
- Nyckelorden är som tidigare att utveckla gemensamma lösningar på de utmaningar som vi alla står inför. Men vi satsar nu på en förstärkt nordisk synergi via en ännu mer fokuserad insats på utvalda områden, avslutar Dagfinn Høybråten inför mötet med statsministrarna.
Statsministermötet äger rum i Stockholm. Den 16 maj deltar statsministrarna även i ett stort nordiskt arbetsmarknadsmöte med fokus på ungdomsarbetslösheten. De nordiska sysselsättningsministrarna deltar också i detta möte som sänds direkt på regeringen.se
]]>Sveriges jämställdhetsminister Maria Arnholm inledde konferensen med konstaterandet att Norden förknippas med jämställdhet, och höll med den före detta finländska presidenten Tarja Halonen som har sagt att jämställdheten i Norden i hög grad finns tack vare den nordiska mannen.
Hanna Björg, gymnasielärare på Island, berättade om den kurs i jämställdhet som hon startat i sin skola och som i dag får fler ansökningar än man kan ta emot. Mycket av innehållet i kursen grundas på dagens populärkultur.
– Pornografins budskap kommer via musiken in i vår populärkultur. Flickorna ska vara vackra och söta objekt. Och pojkarna lär sig att de ska behandla flickor enligt detta, sade Hanna Björg, som i sin undervisning undviker att framställa flickorna som offer och pojkarna som förövare.
På Island finns nu ett nationellt styrdokument om jämställdhet i skolan, enligt vilket jämställdhet ska genomsyra hela skolans verksamhet hösten 2015.
Danska Cecilie Nørgaard, författare till boken Skolens bog om køn og ligestilling anser att Danmark halkat efter med jämställdheten. Hon hoppas därför på ett stark nordiskt samarbete i frågan och att man inför ett nordiskt kvalitetsmärke för jämställdhet.
Øivind Hornslien, rektor på en förskola i Norge, delade med sig av sina erfarenheter av att rekrytera män som förskollärare. Två tips var att skapa en maskulin miljö för männen och en yrkesstolthet. På nationell nivå hade man haft stor hjälp av webbplatsen "Menn i barnehagen" som fokuserar på att anställa män i förskolan.
Svenska genuspedagogen Lisa Andersson Tengnér pratade om normkritik inom bland annat läromedel. Enligt Andersson Tengnér är det dags att vi normaliserar mångfalden och gör olikheter till något positivt.
Konferensen om jämställdhet i förskola och skola ordnades inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Deltagarna kom från de nordiska länderna, Grönland, Färöarna, Åland och Baltikum.
]]>Dagen inleds med nysammanställd statistik över sysselsättningsläget för unga i Norden, presenterad av ekonomie doktor Åsa Olli Segendorf från svenska finansdepartementet. Nya ekonomisk-politiska forskningsrön kring temat läggs fram när Torsten Andersen från Århus universitet i Danmark presenterar de viktigaste resultaten i det ännu inte publicerade numret av Nordic Economic Policy Review.
Under dagens paneldebatter kommer diskussionerna särskilt att fokusera på de ungdomar som har svårast att komma in på arbetsmarknaden, och vilka åtgärder som behövs för att motverka att unga hamnar i långvarigt utanförskap. Hela mötesdagen direktsänds på regeringen.se.
I anslutning till arbetsmarknadsmötet ordnas Jobbtorg Unga. På jobbtorget lyfts goda nordiska exempel fram, som visar hur verksamheter, politik och projekt har underlättat ungas etablering på arbetsmarknaden.
]]>Programmet for dagen lægger særlig vægt på nordisk kulturoplevelser, og noget af det, som fødselsdagsgæsterne kan opleve er finsk tango, svensk gøgl, nordiske kortfilm, nordisk mad, og en koncert med 10 nordiske singer-songwriters.
Andre fødselsdagsevents er forankret i det lokale kunstnermiljø, dog med international karakter. Her kan nævnes færøske eventyr fortalt ud fra en strikkeinstallation af den færøske designer Jóhanna av Steinum og en udstilling af de for nyligt hjemkomne 100 glasfugle, som den færøske kunstner, Tróndur Patursson udstillede på Nordic Cool Festivalen i Washington i februar.
Traditionen tro for en festlig begivenhed på Færøerne slutter aftenen af med færøsk kædedans, hvor alle gæsterne kan slutte sig til ringen for at synge om fortidens helte og kæmper i et nordisk kulturhus, der er åbent og modtageligt overfor nye impulser og nye kulturhelte i det nordiske samarbejde.
Som et slags postludium på fødselsdagsugen bliver der afholdt en stor koncert lørdag 11. maj for den lidt yngre generation med nye up-and-coming artister fra Island og Færøerne.
Nordens Hus på Færøerne har gennem de 30 år haft stor betydning for kunsten og kulturen på Færøerne. Og en god indikator er den store interesse og engagement, som huset dagligt oplever fra den færøske offentlighed og fra færøske, nordiske og internationale kunstnere, som gerne vil være en del af husets fremtid.
]]>
- Vi uttrycker vår förvåning att Ryssland med utnyttjande av en ny lagstiftning, som vi haft mycket synpunkter på, också har gjort en inspektion på det nordiska informationskontoret i Kaliningrad, sade Sveriges utrikesminister och värden för mötet Carl Bildt. Han hänvisade också till liknande kritik gentemot lagen från Europeiska unionen.
Enligt den finske utrikesministern Erkki Tuomioja kommer man sannolikt att markera med en så kallad demarschering under kommande vecka. Det innebär att de nordiska ambassadörerna gemensamt begär audiens hos till exempel Rysslands vice utrikesminister för att muntligt framföra sina synpunkter på det som skett.
Nordiska ministerrådets generalsekreterare beklagade i samband med kontrollbesöket på Kaliningradkontoret djupt det som inträffat.
- Det får betecknas som störande för det i övrigt goda samarbetet mellan Nordiska ministerrådet och Ryssland, säger Dagfinn Høybråten. Nordiska ministerrådets generalsekreterare kommer inom en nära framtid att ta upp det konkreta ärendet med de ryska myndigheterna.
]]>Syftet med rapporten är att belysa de metoder och den tillgängliga teknik som finns, som möjliggör en produktion med låg belastning på ekosystemet. Rapporten skall ses om som en katalog av lösningar!
Läs hela rapporten: Bat for fiskeopdræt i norden
]]>- Kulturella resurser är förnybara, vilket uppskattas under den nuvarande ekonomiska och miljörelaterade krisen. En förnyelse av hållbarhetsbegreppet, ett slags ”kulturtvätt” är också välkommet, för att hållbarhetsbegreppet inte ska tappa i styrka.
I samband med seminariet presenterades rapporten ”Culture and sustainability in the Baltic Sea Region – 8 findings, a number of opportunities and way forward”. Rapporten innehåller en sammanställning av intressenter i Östersjöregionen som arbetar med kultur som en del av hållbar utveckling och möjligheter till fortsatta konkreta initiativ.
Med rapporten som grund diskuterade deltagarna hur kulturen kan bli en ännu starkare drivkraft för samhällsutvecklingen och konstaterade att rapporten är starten på ett fortsatt arbete kring dessa frågor.
Nordiska ministerrådets generalsekreterare, Dagfinn Höybråten lyfte fram det redan pågående arbetet inom Östersjöregionen.
- Det nya prioriterade kulturområdet borde inte skapa nya byråkratiska strukturer, utan snarare utveckla eller omorganisera arbetet i redan existerande samarbetsstrukturer. De olika policyorganen och intressenterna i Östersjöområdet bör samarbeta för att utveckla synergier, samla krafter och undvika duplicering av aktiviteter. Kulturella värden binder oss också samman i den nordisk-baltiska regionen, trots våra olikheter.
Anna Ceynowa från kulturministeriet i Polen avslutade dagen med orden:
- Om vi gör detta arbete tillsammans blir ett plus ett tre, och inte bara två. Samarbete gör utvecklingen bättre, starkare och mer kreativt.
Norden i dag består av 26 miljoner invånare, 1,5 millioner företag och 12,5 millioner anställda och har en gemensam BNP på 1180 milliarder euro. Det betyder att Norden är den femte starkaste ekonomin i Europa och bland de tio största globalt sett. Som enskilda länder är vi relativt små men tillsammans är vi en betydande aktör på den globala nivån. Den nordiska styrkan har också uppmärksammas internationellt. Det senaste exemplet är artikeln The Next Supermodel i The Economist, februari 2013. Artikeln lyfter bland annat fram de nordiska ländernas satsningar på utbildning, teknologi och kunnande, ett fungerande samarbete mellan den privata och offentliga sektorn, sunda statsfinanser, öppenhet och jämlikhet.
Gränslös nordisk växelverkan har varit en samnordisk vision sedan 50-talet och den lever vidare även i dag, kanske till och med starkare än förut. Vi vill att både individer och företag kan verka över våra nordiska statsgränser så fritt som möjligt. Samarbetet för att förebygga och avskaffa gränshinder hör till de absolut viktigaste nordiska samarbetsområden. Ur individens synpunkt handlar det om grundläggande rättigheter som dagligen nyttjas av tusentals mänskor. Under de senaste tio åren har t.ex. nästan 12 000 unga finländare valt att studera i ett annat nordiskt land, och antalet växer till hela 80 000 studerande om man ser på hela Norden.
Samarbetet för att motverka gränshinder är också starkt ekonomiskt motiverat. Gränshinder är dyra och det vore dumt att inte försöka bli av med dem. Olika standarder inom byggbranschen uppskattas kosta de nordiska länderna 177 millioner euro årligen och potentialen för Norden att handla över de nordiska gränserna har beräknats vara 17 procent högre än vad som sker idag; detta motsvarar en ökning på drygt 16 miljarder euro i den gemensamma nordiska samhandeln. Den finska exporten till Norden är under de tio senaste åren över fyra gånger så stor som till Kina och något större än till de växande BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) tillsammans. Vi ska inte vara blinda för det som ligger närmast, nämligen våra täta och extremt viktiga ekonomiska förbindelser inom Norden.
Det nordiska gränshinderarbetet drivs framåt på flera nivåer. För exakt ett år sedan organiserades parlamentariska temadiskussioner om gränshinder i samtliga nordiska länder. I Finland utarbetade regeringen en redogörelse som grund till den parlamentariska debatten, och riksdagens ställningstagande till redogörelsen bevisar att det finns ett brett politiskt engagemang för att driva arbetet vidare. Nu, ett år senare, är regeringen i full gång med förverkligandet av redogörelsens målsättningar; justitieministeriet jobbar med att inkludera gränshinderperspektivet till den nya guiden för lagstiftningsarbetet, flera frågor rörande arbetsmarknadsområdet behandlas som bäst, bara för att nämna några exempel.
De nordiska regeringarna får utomordentligt draghjälp i gränshinderarbetet av Gränshinderforum, som är tillsatt av statsministrarna år 2007 och består av representanter från alla nordiska länder samt ministerrådets generalsekreterare. Forumet identifierar gränshinder, utarbetar konkreta lösningsförslag och verkar för att öka förvaltningarnas medvetenhet om gränshinderproblematiken. För att ytterligare understryka vikten av det nordiska samarbetet för fri rörlighet kommer Nordiska ministerrådet att presentera en omfattande handlingsplan för det fortsatta gränshindersamarbetet vid Nordiska rådets session i Oslo i oktober 2013.
Ett framgångsrikt gränshinderarbete förutsätter en klar politisk vilja som följs upp genom konkreta åtgärder och tydlig kommunikation till berörda myndigheter. Det är just denna koppling mellan vilja och handling som kommer att betonas i den nya handlingsplanen. Mera Norden skapar mera nytta. Ta vårt ord för det.
]]>Det sker, når Nordisk Ministerråd den 29. april præsenterer rapporten Culture and Sustainable Development in the Baltic Sea Region.
Rapportens konklusioner bliver udgangspunktet for diskussioner mellem internationale eksperter fra både de nordiske lande og landene omkring Østersøen. På baggrund af rapporten vil deltagerne på seminarer blandt andet se på nye muligheder for at styrke det regionale samarbejde inden for området kultur og bæredygtig udvikling.
Nordisk Ministerråds generalsekretær Dagfinn Høybråten åbner seminaret, og deltagerne tæller blandt andre: Andrew Gryf Paterson, artist-organiser, Pixelache (Helsinki), Jaana Simula, Board Member, Union of Baltic Cities Commission on Culture, og Elena Khoroskina, Senior Adviser, Northern Dimension Partnership on Culture.
PROGRAM
10:00 Welcome by the organizers
- Dagfinn Høybråten, Secretary General, Nordic Council of Ministers
- Anna Ceynowa, Senior Expert, Polish Ministry of Culture and National Heritage
10:30 Key note: “Culture as a driver for sustainability in the Baltic Sea Region”
- Dr. Katriina Soini, University of Jyväskyla, and Chair of COST Action “Investigating Cultural Sustainability”
11.00 Presentation of conference paper “Culture and Sustainability in the Baltic Sea Region – 8 findings, a number of opportunities and way forward”
- Thomas Winther, Director, Innogate
- Oleg Koefoed, Director, Cultura 21 Nordic
11.30 Culture as driver for sustainable Urban Development, Creative Industries and Social Innovation – thoughts, practices from elsewhere and ideas.
- Phil Wood, Urban Therapist
12.45 Lunch
13.45 Linking and building knowledge on culture and sustainable development – the Baltic Sea pioneering culture as the fourth pillar of sustainability
- Panel session.
Short introductions by speakers with emphasis on their interest to develop (further) co-operation with partners in the Baltic Sea Region on Culture and Sustainability – and how this could link with their current activities, networks and expertise. Followed by moderated discussion, in panel and with floor.
Panelists:
- Helena Kovarikova, Director, European Union National Institutes for Culture
- Andrew Gryf Paterson, artist-organiser, Pixelache (Helsinki)
- Jaana Simula, Board Member, Union of Baltic Cities Commission on Culture
- Elena Khoroskina, Senior Adviser, Northern Dimension Partnership on Culture
- Anna Enemark, Senior adviser, Nordic Council of Ministers
15.15 Implementing joint efforts on Culture and Sustainability in the Baltic Sea Region – partnership structure, organization and funding opportunities
- Moderated discussion
16.00 Concluding remarks
]]>Ytterligare information:
Kenneth Broman
Kontorschef
Generalsekreterarens kontor
Tfn: +45 24699403
e-post: kbr@norden.org
-->-->-->]]>Mötesdeltagarna kommer att diskutera hur man kan motverka att unga hamnar i utanförskap, med särskilt fokus på de grupper som har svårast att komma in på arbetsmarknaden – till exempel de med svag utbildningsbakgrund, utrikes födda och långtidsarbetslösa. I anslutning till arbetsmarknadsmötet kommer olika exempel som underlättat ungas etablering på arbetsmarknaden från olika nordiska länder att lyftas fram och diskuteras på ett Jobbforum Unga.
15 maj
13.30-14.30 Statsministrarna besöker Norra Djurgårdsstaden (fototillfälle).
14:30 Statsministrarna tillgängliga för media, Norra Djurgårdsstaden.
14:45 Det informella statsministermötet börjar.
16 maj
9.00 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström inleder mötet.
10.15 Finansminister Anders Borg talar.
10.45 Paneldiskussion med de nordiska arbetsmarknadsministrarna.
13.40 Paneldiskussion med de nordiska statsministrarna.
14.20 Pressträff med de nordiska statsministrarna.
Mer information om mötet kommer att publiceras löpande på www.regeringen.se/flerungaiarbete.
Ackreditering för media är obligatorisk och görs senast den 8 maj i detta ackrediteringsformulär.
]]>- Det nordiska nätverkets komplexa struktur med många aktörer gör arbetet svårt, och jag är glad för det starka mandat jag nu fått att se närmare på hur organisation och arbetssätt i sig kan bidra till effektiviseringen. Sammanfattningsvis handlar det om förbättring, förnyelse, förenkling och förstärkning av vårt arbete, säger Dagfinn Høybråten.
Han menar vidare att det ligger en del i ryktet om trögheten i det nordiska systemet, och ambitionen är att komma fram till hur all den kunskap som genereras i det nordiska samarbetet bättre kan bidra till en politik som skapar nordisk nytta för medborgarna och samhällsutvecklingen.
Uppdraget ska inte omfatta den existerande politiska ministerrådsstrukturen, men väl beslutsprocesserna och den administrativa praxisen i sektorerna. Större helhet och arbete på tvärs mellan sektorerna är viktiga mål. Förhoppningen är att komma fram till förslag som förkortar processerna, som gör dem mer ändamålsenliga och som ökar graden av politisk relevans.
- Det vi gör i Nordiska ministerrådet ska ju leda till god och ibland ny nordisk politik, kommenterar Dagfinn Høybråten.
Det gäller också för den omfattande nordiska projektverksamheten. Med stöd i tidigare utvecklingsarbete ska översynen komma fram till idéer om hur projektverksamheten bättre kan stödja det politiska samarbetet inom respektive ministerområde. Projektens resultat borde i högre grad kunna leda till nya politiska initiativ, menar Høybråten.
Formerna för styrning av de nordiska institutionerna finns med i effektiviseringsarbetet liksom roller, regler och arbetssätt när det gäller budgetprocessen. Ambitionen är att det ska ligga förslag klara för politisk diskussion i december i år.
]]>