De nordiska länderna står idag inför många utmaningar av stor betydelse för invånarna. Detta gäller inte minst ländernas globala konkurrenskraft och klimat- och energifrågor. Ett gemensamt nordiskt agerande ger de enskilda länderna en starkare genomslagskraft både europeiskt och globalt.

Utgångspunkten för det nordiska samarbetet är en fokusering på områden där gemensamma nordiska insatser skapar mervärde för de enskilda nordiska länderna och dess medborgare. Resultaten av samarbetet ses i medborgarnas och företagens vardag. Det mer än halvsekel gamla samarbetet har bland annat resulterat i en gemensam nordisk arbetsmarknad, passunion och en rad gemensamma sociala bestämmelser. De nordiska medborgarna har också länge kunnat bosätta sig, studera och forska överallt i Norden.

Miljö, klimat, energi, forskning, utbildning och innovation, rivande av gränshinder och ökad profilering är idag viktiga ingredienser i det nordiska samarbetet för att upprätthålla Nordens ledande ställning i en globaliserad värld.

Färre gränshinder

Arbetet med att undanröja gränshinder i Norden handlar om att skapa ett öppnare Norden och större rörlighet. Nyligen har ett nordiskt Gränshinderforum upprättats med målsättning att undanröja gränshinder och förhindra att nya uppstår, som hindrar fri rörlighet av människor, företag och varor i Norden. Gränshinderforumet som rapporterar direkt till statsministrarna skall ta tag i konkreta frågor, som exempelvis överföring av pensioner mellan länderna.

En socialförsäkringsportal med samlad information om vilka regler som gäller för sjukdom, föräldraledighet, arbetslöshet, studier och pensionering i Norden har öppnats på Internet.

Hallå Norden, den nordiska informationstjänsten för folk som flyttar i Norden har hjälpt många nordbor som fastnat i byråkratins nät.

För att hindra att nya gränshinder uppstår finns en målsättning om att koordinera lagstiftningsarbetet i länderna. Det nordiska gränshindersarbetet är unikt och går djupare än motsvarande EU-samarbete.

Globaliseringsforum

Fri rörlighet är viktigt i den globala konkurrensen. Men också andra delar av den nordiska modellen är värdefulla för att hävda Norden på den globala arenan.

De nordiska statsministrarna har startat ett årligt återkommande nordiskt globaliseringsforum där politiker, näringsliv, medborgarorganisationer, representanter från forskning och media diskuterar globala utmaningar och nordiska lösningar för att säkerställa Nordens position som en framgångsrik föregångsregion.

Från miljösvan till post Kyoto

Värnandet om miljön har alltid prioriterats i det nordiska samarbetet. Ett gott exempel är "den gröna svanen" som garantimärke för miljövänliga produkter.

Norden arbetar gemensamt på att uppnå EU:s klimatmål och på att visa hur en bärkraftig nordisk modell med minskade utsläpp kan förenas med ekonomisk tillväxt. Energieffektivitet och förnybar energi har sin givna plats i denna.

Sett i ett globalt perspektiv är Norden ledande på energisamarbete. Norden vill ytterligare förstärka det nordiska perspektivet för att öka försörjningssäkerheten och för att bättre kunna agera på den internationella marknaden. Förbättrat elsamarbete innebär också att ländernas energiutbyte blir effektivare när det finns brist i ett land och överskott i ett annat.

Gemensam masterutbildning och spetsforskning

Inom forskningsområdet finns den forskningssamordnande institutionen NordForsk som är ett framgångsrikt verktyg för nordiskt forskningssamarbete.

Spetsforskningen i 5 Centers of Excellens runt om i Norden, syftar till att stimulera forskningsmiljöer, främja forskarrörlighet, utbildning och utbyte mellan nordiska forskargrupper.

Genom programmet söker man få till stånd tvärvetenskapligt samarbete samtidigt som man skapar en ändamålsenlig specialisering bland de nordiska länderna. Parkinsons och Alzheimers, stroke, migrän, epilepsi och cancer är exempel på sjukdomar som utforskas i det nordiska samarbetsprojektet om molekylär medicin. I ett annat projekt forskas det kring varför fullkornsprodukter är så bra för hälsan, speciellt i cancerprevention och –vård. Flera centers ägnar sig åt forskning kring klimatfrågor.

Nordforsk stödjer också nordiska forskares möjlighet till internordisk rörlighet och möjlighet att forska i andra nordiska länder än hemlandet. Exempel på sådana projekt finns inom stamcellforskningen kring olika cancerformer .

Tillgång på välutbildad och kompetent arbetskraft stärks genom nyligen startade nordiska masterutbildningar i de nordiska länderna. Dessa finns på sex platser och omfattar 17 utbildningsanstalter.

Masterprogrammen finns på så olika områden som äldreforskning, datorteknologi, havsmiljö och klimatförändringar. I ett projekt har några av de ledande tekniska universiteten i Norden gått samman om en Nordic Master inom energiforskning. Danskarnas kunskaper om vindkraft, svenskarnas om atomkraft, Islands om olika former av värmekällor och Norges expertis på olja och gas samlas där i en utbildning som kommer få stor betydelse på området.

Genom utbytesprogrammen i Nordplus-familjen deltar varje år cirka 10 000 nordbor i utbildningsprogram i andra nordiska länder än hemlandet. Utbytesprogrammen omfattar numera också Estland, Lettland och Litauen.

Tätare samarbete med Baltikum

Nordiska ministerrådet var tidigt ute och stödde de baltiska ländernas självständighet i början av 1990-talet. För de baltiska länderna var dessa tidiga nordiska kontakter betydelsefulla.

Detta har satt sina spår i ett rikt samarbete på många plan.

En fördjupad integration mellan de nordiska och baltiska länderna bygger en gemensam plattform för agerande i EU-sammanhang. Nordiska ministerrådet har samarbetskontor i Estland, Lettland och Litauen. Det hålls regelbundna möten på stats- och utrikesministernivå, på fackministernivå och på tjänstemannanivå.

Utbytesprogram för tjänstemän från de baltiska länderna har hjälpt till i uppbyggandet av byråkratiska funktioner i ländernas administrationer. Samarbetet utvecklas hela tiden och forskningsmedel i NordForsk kan till exempel sökas av baltiska forskare. Alla tre baltiska länder är numera fullvärdiga medlemmar i Nordiska investeringsbanken (NIB).

Brobyggare till Ryssland och Vitryssland

Samarbetet med Nordvästra Ryssland ska medverka till att skapa tillväxt och stabilitet i norra Europa. Cirka 15 % av Ministerrådets årliga budget går till detta samarbete. En stor del av samarbetet handlar om utbytesverksamhet där ryska politiker, tjänstemän, företagare och journalister får en möjlighet att studera demokrati och institutioner i Norden. Nordiska ministerrådet har samarbetskontor på flera platser i Nordvästra Ryssland.

Men samarbetet stannar inte vid Rysslands gräns. Ett av de viktigare demokratiprojekten på senare år handlar om stöd till demokratiska krafter i Vitryssland.

Nordiska ministerrådet stöder sedan starten 2006 exiluniversitetet European Humanities University (EHU) i Vilnius. Universitet öppnades i Vilnius när regimen stängde EHU i Minsk under förevändningen att man behövde lokalerna till något annat. Det verkliga skälet var att EHU blivit för västorienterat.

En av dem som varit med från starten av EHU är 21-åriga Anastasiya, som studerar europeisk och internationell juridik. Många av studenterna har liksom Anastasiya valt EHU eftersom de inte skulle kunnat få samma chans till självständiga studier i Vitryssland. Några har börjat på EHU då de varit politiskt aktiva i hemlandet.

Många studenter vittnar om trakasserier på väg till Vilnius. Med EHU på CVen är det heller inte trolig att man har någon statlig karriär framför sig i Vitryssland. Möjligheten till att tänka fritt och få lära sig sådant man inte fick hemma är uppenbarligen värt uppoffringarna enligt Anastasiya och hennes 900 medstudenter i Vilnius.