Dokumentåtgärder

Ålandsdokumentet

Ålandsdokumentet utgör en redogörelse om initiativ som kan förstärka de självstyrande områdenas deltagande i det officiella nordiska samarbetet. Vedtaget

Godkänd

Datum 2007-10-03

Plats: Åland

Samarbetsministrarna (MR-SAM)


Innehåll

1. Inledning

1.1 Bakgrund

1.2 Arbetsgruppens sammansättning m.m.

1.3 Utgångspunkter för arbetet

2. Avgränsningar, m.m.

2.1 Avgränsningar i mandatet

2.2 Den nya strukturen inom det nordiska kultursamarbetet

3. Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i det officiella nordiska samarbetet

3.1 Inledning

3.2 Deltagande i Nordiska rådet

3.3 Deltagande i NSK/MR-SAM, fackministerråd och ämbetsmannakommittéer

3.3.1 Deltagande i MR-SAM och fackministerråden

3.3.2 Deltagande i ämbetsmannakommittéerna

3.4 Deltagande i nordiska institutioner och samarbetsorgan

3.4.1 Normalstadgar för nordiska institutioner

3.4.2 Formella förutsättningar för fullt medlemskap

3.4.3 Genomgång av stadgar för institutioner och samarbetsorgan

3.4.4 Deltagande i styrelsemöten

3.5 Deltagande i nordiska program m.m.

4. Arbetsgruppens förslag

4.1 Möjlighet att ansluta sig till ett ministerrådsbeslut

4.2 Ordförandeskap

4.3 Skriftliga frågor och rekommendationer

4.3.1 Bakgrund

4.3.2 Nordiska rådets arbetsordning

4.3.3 Sedvänja vid samarbetsministrarnas frågetimma

4.4 Fullt medlemskap i enskilda institutioners och samarbetsorgans styrelser

Bilaga 1. Arbetsgruppens mandat

Bilaga 2. Önskemål från Färöarna

Bilaga 3. Önskemål från Grönland

Bilaga 4. Önskemål från Åland

Bilaga 5. Tillgägg och avvikelser i fråga om de självstyrande områdena i stadgar för nordiska institutioner och samarbetsorgan

Ålandsdokumentet med alla bilagor

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Samarbetsministrarna beslutade den 27 oktober 2005 att det skulle företas en förutsättningslös kartläggning av de självstyrande områdenas – dvs. Färöarnas, Grönlands och Ålands – ställning och arbetsmöjligheter i det nordiska samarbetet. Kartläggningen skulle avse de juridiska och praktiska spörsmål som de självstyrande områdenas deltagande i det nordiska samarbetet reser.

Detta inbegrep att undersöka hur de självstyrande områdenas deltagande i det nordiska samarbetet under Helsingforsavtalet fungerar i praktiken, huruvida möjligheterna att deltaga fullt ut utnyttjas och vilka barriärer som kan finnas. Kartläggningen skulle utföras av generalsekreteraren med stöd av sakkunniga. Kartläggningen överlämnades till samarbetsministrarna den 31 maj 2006 (*).

(*) De självstyrande områdena och det nordiska samarbetet – Generalsekreterarens kartläggning, ANP 2006:743 (i det följande Generalsekreterarens kartläggning).

Mot bakgrund av kartläggningen antogs därefter den 13 april 2007 ett mandat för en arbetsgrupp med uppgift att föreslå initiativ som kan förstärka de självstyrande områdenas deltagande i det nordiska samarbetet, se bilaga 1.

1.2 Arbetsgruppens sammansättning m.m.

I arbetsgruppen har ingått Harri Mäki-Reinikka (Finland, ordförande), Mads T Lunde (Danmark, ersatt den 29 maj av Karsten Ankjær Jensen), Niels à Velbastað (Färöarna), Jørgen S. Søndergaard (Grönland), Snjólaug Ólafsdóttir (Island), Fridtjov Clemet (Norge), Johan Tiedemann (Sverige) och Marine Holm-Johansson (Åland, förhinder den 29 maj). Johan Alling och Torbjörn Eklund (Nordiska ministerrådets sekretariat) har koordinerat arbetet.

Arbetsgruppen har hållit möten den 19 april, 29 maj och 3 september 2007.

1.3 Utgångspunkter för arbetet

Arbetsgruppen har, enligt sitt mandat (bilaga 1), som grund för sitt arbete haft ländernas egna förslag om hur de självstyrande områdenas deltagande i det nordiska samarbetet kan förstärkas. Nordiska ministerrådets sekretariat har därtill utrett i vilka av de nordiska institutionerna, samarbetsorganen, programmen m.m. under Nordiska ministerrådet som de självstyrande områdena har rätt att delta och på vilka villkor deltagandet sker.

Vidare har sekretariatet undersökt i vilka av nämnda organ som Färöarna, Grönland och Åland inte har rätt att delta. Arbetet har i enlighet med mandatet inte omfattat deltagandet i enskilda projekt.

Arbetsgruppens betänkande berör inte Färöarnas ansökan om att få ansluta sig till Helsingforsavtalet m.m., samt att bli medlem med rösträtt i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

2. Avgränsningar m.m.

2.1 Avgränsningar i mandatet

I enlighet med mandatet har arbetsgruppen inte behandlat förslag som kräver ändringar i Helsingforsavtalet. Detta innebär till exempel att arbetsgruppen inte föreslår att Färöarna, Grönland och Åland får ställning som kontraherande part till Helsingforsavtalet och fullt medlemskap i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

Arbetsgruppens mandat avgränsar vidare uppgiften till sådana frågor som omfattas av Nordiska ministerrådets verksamhet. Gruppen har valt att tolka mandatet så att uppdraget inte omfattar Nordiska rådets egen verksamhet, men väl sådana frågor som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet har gemensamt. Som en gemensam fråga räknas till exempel Färöarnas, Grönlands och Ålands rätt att vara adressater för – och att svara på – frågor och rekommendationer från Nordiska rådet, inom ramen för de självstyrande områdenas egen lagstiftnings- och förvaltningskompetens (se nedan).

Nordiska rådets presidium har hållits löpande orienterat om gruppens arbete.

2.2 Den nya strukturen inom det nordiska kultursamarbetet

De nordiska kulturministrarna beslutade i oktober 2005 om en ny struktur för det gemensamma nordiska kultursamarbetet. Samtidigt tillsatte ministrarna en så kallad policygrupp med uppgift att undersöka de självstyrande områdenas särskilda situation i förhållande till den nya strukturen och att ”komme med forslag i forhold til, hvorledes de selvstyrende områder sikres mulighed for fuld deltagelse i programvirksomheden […]”.

I detta sammanhang nämndes att ett av de överordnade målen för det nordiska kultursamarbetet är att särskild hänsyn skall tas till de självstyrande områdena och de särskilda strukturella förutsättningarna för kultursamarbetet som gäller mellan de självstyrande områdena och det övriga Norden.

Policygruppens rapport lades fram för kulturministrarna i november 2006, som noterade densamma för kännedom. När det gäller de praktiska förhållandena – som tangerar uppgifterna i det mandat som denna arbetsgrupp har – föreslogs följande:

  • ”De selvstyrende lande skal have ret til deltagelse på lige vilkår. Dette medfører, at de skal tilbydes plads i alle fora, og i den nye struktur anses alle at deltage på lige fod, dvs. at sondringen mellem fuld deltagelse og observatørstatus ikke giver mening.
  • ’ tilbydes plads i alle fora’: Dette skal forstås således, at de selvstyrende lande i forhold til alle grupper (policygrupper, sagkyndiggrupper, arbejdsgrupper), som blandt andet er baseret på landerepræsentation, skal have ret til deltagelse på lige fod med øvrige lande. Hvis det er besluttet, at en gruppe kun skal bestå av repræsentanter for enkelte lande, jf. sagkyndiggrupperne vedr. kunst- og kulturprogrammet, må der sikres repræsentation for de selvstyrende lande.
  • Der etableres en rejsestøtteordning for deltagelse fra de selvstyrende områder i policygrupper, sagkyndiggrupper, ad hoc grupper, arbejdsgrupper, konferencer, seminarer mv. For policygrupper, sagkyndiggrupper, ad hoc grupper og arbejdsgrupper anbefales der fastsat en ret til betalt deltagelse for så vidt angår rejseudgifterne. Hermed menes der betaling af rejseudgifter i mindst samme omfang som hidtil.
  • For konferencer, seminarer mv. anbefales det, at der sikres deltagelse fra kulturlivet i de selvstyrende områder.”

Som konkreta resultat efter det att kulturministrarna diskuterat rapporten kan nämnas att de nordiska husen och instituten i Finland, Färöarna, Grönland, Island och Åland har fått nya arbetsuppgifter med funktion som lokala så kallade kulturkontaktpunkter. Rapporten har även legat till grund för hur vissa styr- och sakkunniggrupper skall vara sammansatta.

Avslutningsvis bör tilläggas att man inom kultursektorn har för avsikt att löpande undersöka hur den genomförda reformen fungerar i förhållande till Färöarna, Grönland och Åland.

3. Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i det officiella nordiska samarbetet

3.1 Inledning

Kapitel 3 beskriver förutsättningarna för Färöarna, Grönland och Åland att deltaga i det officiella nordiska samarbetet. Generalsekreterarens kartläggning – vars text ligger till grund för redogörelsen i de delar nedan som berör de formella förutsättningarna – innehåller mer detaljerade uppgifter.

Redogörelsen nedan har ambitionen att teckna en så bred och detaljerad bild av det officiella samarbetet som möjligt, även om en utförlig redogörelse inte har varit möjlig att ta fram med tanke på att det, utöver Nordiska rådets organ och utskott, Nordiska ministerrådets 11 ministerråd, 15 ämbetsmannakommittéer och omkring 45 institutioner och samarbetsorgan, finns ett 90-tal arbetsgrupper av större eller mindre omfattning och varaktighet samt omkring 1 500 särskilda projekt.

3.2 Deltagande i Nordiska rådet

Frågan om de självstyrande områdenas deltagande i Nordiska rådet har nyligen behandlats i generalsekreterarens kartläggning (*). Sammanfattningsvis framgår där följande:

(*) Avsnitt 3.2 i generalsekreterarens kartläggning.

I Nordiska rådet samarbetar folkrepresentationerna i de fem länderna och de tre självstyrande områdena samt ländernas regeringar och de självstyrande områdenas landsstyren respektive landskapsregering (*).

(*) Artikel 44 i Helsingforsavtalet.

Rådet består av 87 valda medlemmar, regeringsrepresentanter och representanter för Färöarnas och Grönlands landsstyren samt Ålands landskapsstyrelse. Av medlemmarna väljer Danmarks folketing 16, Finlands riksdag 18, Islands allting 7, Norges storting och Sveriges riksdag vardera 20 samt vart och ett av Färöarnas lagting, Grönlands landsting och Ålands lagting 2. Dessutom väljer varje församling motsvarande antal suppleanter. Regeringarna kan utse så många medlemmar som de önskar. Detsamma gäller för landsstyrena och landskapsregeringen (*).

(*) Artikel 47 i Helsingforsavtalet.

Danmarks rikes delegation består av de av folketinget valda medlemmarna och de av regeringarna utsedda representanterna samt av Färöarnas och Grönlands delegationer. I Finlands delegation ingår Ålands delegation på motsvarande sätt. Sedan år 1983 har emellertid de självstyrande områdena dessutom rätt att forma egna delegationer (*).

(*) Artikel 48 i Helsingforsavtalet.

Det är bara de folkvalda medlemmarna i Nordiska rådet som har rösträtt. Det gäller också de folkvalda representanterna för de självstyrande områdena. I frågor som angår tillämpningen av överenskommelser mellan vissa länder har endast medlemmar från dessa länder rösträtt.

Rådets organ är enligt Helsingforsavtalet

Härtill kommer en kontrollkommitté.

Varje land skall vara representerat i presidiet. De självstyrande områdena nämns inte i detta sammanhang. Att de självstyrande områdenas medlemmar inte har en uttalad rätt att ingå i presidiet - eller i kontrollkommittén – innebär dock inte att de inte kan ingå där, men då i kraft av medlemskapet i Danmarks rikes respektive Finlands delegation.

Regeringarna, landsstyrena och landskapsregeringen har rätt att väcka förslag i rådet (*).

(*) Artikel 55 i Helsingforsavtalet

När ämnen som berör de självstyrande områdena behandlas av presidiet eller kontrollkommittén, kan en vald medlem från berört självstyrt område – om sådan inte finns i organet – närvara, yttra sig och framlägga förslag (*).  Vidare gäller att i utskott där det inte ingår någon vald medlem från de självstyrda områdena, får en sådan medlem deltaga i utskottets arbete. En sådan medlem får – i den situation som avses i § 39 – efter överenskommelse med de danska respektive finska medlemmarna i utskottet deltaga i beslut i stället för en av dessa. I enlighet med rådande praxis avgör de självstyrande områdena själva om ett ärende berör dem.

(*) § 39 i Nordiska rådets arbetsordning.

Slutligen gäller att en medlem av en regering, ett landsstyre eller landskapsstyrelsen kan deltaga i utskottens arbete och har då yttranderätt, men inte rösträtt (*).

(*) § 54 i Nordiska rådets arbetsordning.

3.3 Deltagande i NSK/MR-SAM, fackministerråd och ämbetsmannakommittéer

Generalsekreterarens kartläggning har även berört Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i Nordiska ministerrådet (*).

(*) Avsnitt 3.8 i generalsekretararens kartläggning.

3.3.1 Deltagande i MR-SAM och fackministerråden

Sammanfattningsvis understryker kartläggningen att det är de nordiska ländernas regeringar som samarbetar i Nordiska ministerrådet och att de självstyrande områdenas motsvarigheter deltar i arbetet. Även om aktiva verbformer har valts i båda fallen görs en klar åtskillnad (samarbetar respektive deltar).

Minst tre av länderna måste vara representerade av regeringsmedlemmar för att ministerrådet skall kunna fatta beslut (*) och ordförandeskapet roterar mellan de fem regeringarna i en bestämd ordning.

(*) Artiklarna 60 och 61 i Helsingforsavtalet.

Varje land – men inte de självstyrande områdena – har en röst i ministerrådet (*).  Både medlemmarna och representanterna för landsstyrena och landskapsstyrelsen har rätt att yttra sig i den ordning de begärt ordet (**).

(*) Artikel 62 i Helsingforsavtalet.

(**) § 7 i Nordiska ministerrådets arbetsordning.

Som Fridtjov Clemet påpekar i sitt bidrag till generalsekreterarens kartläggning, har de självstyrande områdena möjlighet att vara närvarande med egna representanter i praktiskt taget alla sammanhang inom det nordiska samarbetet, med möjlighet att lägga fram förslag och framföra sina synpunkter. Denna möjlighet används också flitigt. Som framgår av tabellen i avsnitt 4.1 i kartläggningen översteg under perioden 2002 – 2004 vissa självstyrande områdens deltagande i ministermöten vissa länders.

Slutligen gäller att beslut som fattas i enlighet med Helsingforsavtalet är bindande för de enskilda länderna och för Färöarna, Grönland och Åland ”i den mån de ansluter sig till beslutet i enlighet med självstyrelseordningarna” (*).

(*) Artikel 63 i Helsingforsavtalet, som också innehåller bestämmelser om eventuellt godkännande av nationella parlament m.m.

3.3.2 Deltagande i ämbetsmannakommittéerna

I Nordiska ministerrådets arbetsordning sägs att ämbetsmän från Färöarna, Grönland och Åland deltar i Nordiska samarbetskommitténs och andra ämbetsmannakommittéers sammanträden (*). I den arbetsordning för ämbetsmannakommittéer som samarbetsministrarna antog år 1993, upprepas i § 1 att ämbetsmän från Färöarna, Grönland och Åland deltar i mötena och i § 6 att det är länderna som har rösträtt. Med andra ord gäller samma ordning i ämbetsmannakommittéerna som i NSK/MR-SAM och fackministerråden.

(*) § 11 i Nordiska ministerrådets arbetsordning.

3.4 Deltagande i nordiska institutioner och samarbetsorgan

3.4.1 Normalstadgar för nordiska institutioner

Inom ramen för det nordiska samarbetet drivs och finansieras flera institutioner och samarbetsorgan (*) runt om i Norden. MR-SAM antog år 1999 så kallade normalstadgar för dessa och häri regleras Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i institutionernas styrelser. Sammanfattningsvis gäller följande för institutionerna:

(*) En samnordisk institution kännetecknas av den är ett eget rättssubjekt i förhållande till det nordiska rättställningsavtalet; att institutionens stadgar är fastställda av ministerrådet och överensstämmer med normalstadgarna for nordiska institutioner; att styrelsen är vald av ministerrådet samt att institutionen har en egen administrativ ledning. Ett samnordiskt samarbetsorgans stadgar kan avvika mer eller mindre från normalstadgarna. Översikt över de samnordiska institutionerna och samarbetsorganen.

Styrelseledamöterna nomineras av berörda medlemsländers regeringar och tillsätts av berört fackministerråd. Varje ledamot har en röst. Ordförandeskapet skall rotera mellan länderna. De självstyrande områdena har rätt att vara företrädda i institutionernas styrelser.

I institutioner som ligger i de självstyrande områdena, har representanten/-er från detta område samma rättigheter som ordinarie styrelseledamöter. För övriga styrelser gäller att representanter från de självstyrande områdena har yttrande och förslagsrätt, men inte beslutanderätt och att de har rätt att få avvikande mening förd till protokollet. Representation från de självstyrande områdena skall anmälas på förhand i enlighet med de regler som gäller för andra styrelseledamöter. I de fall ett eller flera av de självstyrande områdena har ett särskilt och påvisbart intresse för institutionens verksamhet kan representanterna för dessa områden bli fullvärdiga ledamöter med rösträtt i styrelsen.

Styrelsen är beslutför när fyra nordiska länder är representerade. För institutionsstyrelser där de självstyrande områdena har full representation i styrelsen gäller särskilda bestämmelser som är fastställda i den enskilda institutionens stadgar.

Styrelsens möteskostnader skall belasta institutionen. Kostnaderna för de självstyrande områdenas deltagare vid styrelsens möten skall betalas på samma sätt som för övriga ledamöter.

3.4.2 Formella förutsättningar för fullt medlemskap

Av kommentaren till § 3 i normalstadgarna framgår att ”[i] de fall ett eller flera av de självstyrande områdena har ett särskilt och påvisbart intresse för institutionens verksamhet kan representanterna för dessa områden bli fullvärdiga ledamöter med rösträtt i styrelsen. Frågan om de självstyrande områdenas rösträtt i styrelsen avgörs av [det enskilda fackministerrådet].

Kommentaren till § 7 klargör dock att fackministerrådet inte kan göra ändringar eller tillägg av stadgarna i principiella frågor utan godkännande av samarbetsministrarna. Hit torde frågan om medlemskap för ett självstyrande område räknas. Under alla omständigheter torde ett första beslut av det för institutionen ansvariga fackministerrådet vara nödvändigt för att MR-SAM skall kunna behandla saken.

3.4.3 Genomgång av stadgar för institutioner och samarbetsorgan

Nordiska ministerrådets sekretariat har genomgått de stadgar som gäller för nordiska institutioner och samarbetsorgan. Här redovisas endast avvikelser från normalstadgarna; huvudregeln framgår alltså ovan.

De institutioner och samarbetsorgan som i någon mån avviker från normalstadgarna är:

Institutioner:

  • NHFØ - Nordens Hus på Färöarna
  • NAPA - Nordens Institut i Grönland
  • NIPÅ - Nordens Institut på Åland

Samarbetsorgan:

  • NIAS - Nordisk institutt for Asienstudier
  • NIfS - Nordiska institutet för sjörätt
  • Nordiska Kulturfonden
  • NORVULK - Nordisk Vulkanologisk Inst.
  • SNS - SamNordisk Skovforskning

Sammanfattningsvis kan sägas att Färöarna, Grönland och Åland, när det gäller institutionernas styrelser, saknar fullt medlemskap – det vill säga har inte rätt att delta i styrelsebeslut – men att de har rätt att yttra sig och i det dagliga arbetet medverka på samma villkor som länderna. Undantag görs för Nordens hus på Färöarna samt Nordens institut på Grönland respektive Åland, där respektive självstyrande område har fullt medlemskap – i linje med normalstadgarna - i det i området belägna institutionen.

När det gäller samarbetsorganen kan sägas att Färöarna, Grönland och Åland i princip har samma ställning som gäller i institutionerna. Nordiska Kulturfonden utgör här ett undantag där det i styrelsen ingår tre representanter, jämte personliga suppleanter, från respektive självstyrande område.

Se vidare bilaga 5, Tillägg och avvikelser i fråga om de självstyrande områdena i stadgar för nordiska institutioner och samarbetsorgan.

3.4.4 Deltagande i styrelsemöten

Nordiska ministerrådets sekretariat har ställt samman statistik över hur ofta Färöarnas, Grönlands och Ålands ledamöter deltagit i de nordiska institutionernas styrelser under 2006 och i några fall 2007.

Följande institutioner omfattas:

  • Kulturkontakt Nord
  • Norden hus i Reykjavik (NOREY)
  • Nordens hus på Färöarna (NFHØ)
  • Nordens institut i Finland (NIFIN)
  • Nordens institut i Grönland (NAPA)
  • Nordens institut på Åland (NIPÅ)
  • NordForsk
  • Nordisk InnovationsCenter (NICe)
  • Nordic Center for Spatial Development (Nordregio)
  • Nordisk energiforskning (NEF)
  • Nordisk institutt for odontologiske materialer (NIOM)
  • Nordisk utbildningscenter för personal för dövblinda (NUD)
  • Nordiska genbanken (NGB)
  • Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV)
  • Nordiska institutet för kvinno- och könsforskning (NIKK)
  • Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet (NIVA)
  • Nordiska nämnden för alkhol- och drogforskning (NAD)
  • Nordiska projektexportfonden (NOPEF)
  • Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor (NSH)
  • Nordiska utbildningsprogrammet för utveckling av social service (NOPUS)
  • Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (NORDICOM)

Vidare har Nordiska Kulturfonden (NKF), Center för journalistisk kompetenceudvikling, Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) samt Nordiska socialstatisktikkommittén (NOSOSKO) tillfrågats. Dessa är inte institutioner i egentlig mening.

Av statistiken framgår följande:

1 - 2 deltaganden ≥ 3 deltaganden
Färöarna Nordbuk Kulturkontakt Nord
Nordforsk Nordregio
Nordiska kulturfonden
Grönland Norbuk Kulturkontakt Nord
Nordens institut i Finland Nordregio
NordForsk
Nordiska kulturfonden
Åland Nordens institut i Finland Kulturkontakt Nord
NordForsk Nordiska kulturfonden
Nordiska hälsovårdshögskolan Nordregio

3.5 Deltagande i nordiska program m.m.

Nordiska ministerrådets sekretariat har samlat in information om Färöarnas, Grönlands och Ålands möjlighet att delta i program m.m. under Nordiska ministerrådet. Några uppgifter om hur möjligheterna faktiskt har utnyttjats har inte kunnat insamlas.

Följande program m.m. omfattas av undersökningen:

Av undersökningen framgår i huvudsak att Färöarna, Grönland och Åland har möjlighet att delta i programmen på samma villkor som länderna. Det förekommer dock att antalet medlemmar i styrgrupper och liknande är lägre än vad som gäller för länderna.

Undantag från huvudregeln görs när det gäller:

  • Miljömärket Svanen där den danska ordningen inte ger Grönland och Färöarna en självständig roll när det gäller att fatta beslut om licensiering.
  • NEFCO – som grundas på ett beslut av de fem regeringarna och som inte omfattar ett självständigt deltagande från de tre områdena.
  • Nordiska Film- och TV-fonden finansieras endast med en tredjedel av NMR; de nordiska filminstituten och nio nordiska TV-stationer betalar en tredjedel vardera. Styrelsen är sammansatt av representanterna för finansiärerna.
  • I fråga om Nordplus och rådgivningsgrupperna på utbildningsområdet deltar representanterna för de självstyrande områdena med observatörsstatus, med undantag för Nordens språkråd där de självstyrande områdena deltar på samma villkor som länderna.

Tilläggas kan att Åland av ”geografiska skäl” valt att inte utnyttja sin plats i styrgruppen för det arktiska programmet.

4. Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen föreslår följande initiativ som kan förstärka de självstyrande områdenas deltagande i det officiella nordiska samarbetet.

4.1 Möjlighet att ansluta sig till ett ministerrådsbeslut

Som framgår av artikel 63 i Helsingforsavtalet har Färöarna, Grönland och Åland möjlighet att ansluta sig till de beslut som staterna fattar inom ramen för avtalet. Detta sker i så fall i enlighet med de olika självstyrelseordningarna.

4.2 Ordförandeskap

Arbetsgruppen menar att Finland respektive Danmark, under de år som respektive land innehar ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, i samråd med respektive självstyrande område, bör kunna arrangera möten så att ordet i ämbetsmannakommittéer och arbetsgrupper leds av tjänstemän från ett självstyrande område. Detta bör även kunna gälla för ministrar från de självstyrande områdena i fråga om ministermöten. Detta är särskilt en möjlighet när arbetsområdet eller dagordningen ligger inom den kompetens som det självstyrande området i fråga har övertagit. Detta är dock endast en procedurfråga som inte inverkar på rösträtten.

Arbetsgruppen är vidare medveten om det formella kravet på att tre nationella ministrar skall vara närvarande för att beslut skall kunna fattas inte påverkas av förslaget.

Arbetsgruppen föreslår MR-SAM

  • att ansluta sig till arbetsgruppens förslag om att Danmark och Finland kan ge representanter för Färöarna, Grönland och Åland i uppgift att leda ordet vid ministermöten, i ämbetsmannakommittéer och i arbetsgrupper.

4.3 Skriftliga frågor och rekommendationer

4.3.1 Bakgrund

Nordiska rådet kan anta rekommendationer, göra andra framställningar eller avge yttranden till en eller flera av de nordiska ländernas regeringar eller till ministerrådet.

I generalsekreterarens kartläggning framhålls, både vad gäller rekommendationer och frågor, att Helsingforsavtalet avgränsar kretsen av adressater till regeringarna och ministerrådet. Helsingforsavtalet torde sålunda inte ge rådsmedlemmar rätt att rikta rekommendationer eller frågor till Färöarnas och Grönlands landsstyren eller Ålands landskapsregering.

4.3.2 Nordiska rådets arbetsordning

Nordiska rådets arbetsordning vidgar emellertid i § 18 kretsen av adressater så att en fråga även kan ställas till Färöarnas och Grönlands respektive landsstyre och till Ålands landskapsregering. Här går arbetsordningen längre än Helsingsforsavtalets ordalydelse.

Enligt artikel 59 i Helsingforsavtalet fastställer Nordiska rådets plenarförsam¬ling rådets arbetsordning. Vid 1996 års session ändrades rådets arbetsordning på flera punkter; en av dessa var att kretsen av adressater för frågor utvidgades – i förhållandet till artikel 57 i avtalet – till att även omfatta de båda landsstyrena samt landskapsstyrelsen (§ 18 i arbetsordningen).

Det finns ingenting i handlingarna från sessionen som explicit kommenterar denna ändring, inte vare sig i själva förslaget eller i debatten. I rapporten från den arbetsgrupp som lagt fram förslaget till ändrad arbetsordning kommenteras visserligen § 18, men att skrivningen avviker från Helsingforsavtalet nämns inte.

Däremot talar rapporten – och arbetsgruppens ordförande i sin presentation vid sessionen – om att ”… Helsingforsavtalet innehåller en del formuleringar som skulle behöva ändras för att anpassa det nordiska samarbetet till en ny och föränderlig tid”.

Inte vare sig i Nordiska rådets eller Nordiska ministerrådets arkiv har det gått att finna några dokument som visar att en formell kontakt har tagits. Om en kontakt har tagits är det mera sannolikt att denna har varit av informell natur.

Det kan avslutningsvis noteras att det inte framgår av protokollet från 1996 års session att någon av de nordiska regeringarnas representanter – vilka ingår i Nordiska rådet med yttranderätt – skulle ha invänt mot ändringen i arbetsordningen.

4.3.3 Sedvänja vid samarbetsministrarnas frågetimma

Vid Nordiska rådets årliga ordinarie session hålls en frågetimma där samtliga åtta samarbetsministrar svarar på frågor från parlamentarikerna i rådet.

Arbetsgruppen noterar att det är etablerad sedvänja att företrädarna för de självstyrande områdena svarar på (muntliga) frågor inom ramen för den kompetens som de har övertagit från Danmark respektive Finland, på samma villkor som sina nordiska kollegor. Såvitt är känt har det inte förekommit att någon representant för Danmarks, Finlands, Islands, Norges eller Sveriges regering invänt mot detta (jämför avgränsningen i Helsingforsavtalet).

Att göra åtskillnad mellan en fråga, rekommendation eller annan framställning som framställs skriftligen eller muntligen kan inte vara meningsfullt eftersom det måste vara innehållet som i detta sammanhang måste få anses vara det avgörande.

Sammanfattningsvis menar arbetsgruppen att tillämpningen av Helsingforsavtalet i praxis har utvecklats så, att landsstyrena på Färöarna och Grönland samt landskapsregeringen på Åland i realiteten ges rätt att inom ramen för den kompetens man har övertagit, vara adressater för – och att svara på – frågor, rekommendationer och andra framställningar från Nordiska rådet.

Arbetsgruppen föreslår MR-SAM

  • att konstatera att tillämpningen av Helsingforsavtalet utvecklats så, att – i de fall frågan gäller de självstyrande områdena - landsstyrena på Färöarna och Grönland samt landskapsregeringen på Åland i realiteten ges rätt att inom ramen för den kompetens man har övertagit, vara adressater för – och att svara på – frågor, rekommendationer och andra framställningar från Nordiska rådet.

4.4 Fullt medlemskap i enskilda institutioners och samarbetsorgans styrelser

Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i styrelserna för de samnordiska institutionerna och samarbetsorgan beskrivs ovan. Sammanfattningsvis gäller att de självstyrande områdena i de flesta fall har en ställning som ligger det fulla medlemskapet nära. Arbetsgruppen är dock medveten om det värde som det kan ligga i för de självstyrande områdena att ha fullt medlemskap – med rösträtt – i de fall områdena har ett intresse av detta.

Arbetsgruppen konstaterar att MR-SAM redan har fastlagt en principiell riktlinje i denna sak. Arbetsgruppen menar att denna möjlighet äger allmän giltighet över tiden och det torde stå vart och ett av de självstyrande områdena fritt att ansöka om fullt medlemskap nu eller vid ett senare tillfälle.

Arbetsgruppen noterar vidare att länderna år 2002 har ändrat överenskommelsen om Nordiska kulturfonden, på så sätt att vart och ett av de självstyrande områdena nu har en medlem i fondens styrelse. Därtill noterar arbetsgruppen att de självstyrande områdena är tillförsäkrade fullt deltagande i sakkunnig grupperna inom MR-Kulturs nya struktur. Som framgått av betänkandet överväger kulturministrarna också att de självstyrande områdenas medverkan ytterligare utvidgas.

I övrigt menar arbetsgruppen att de nordiska institutionerna och samarbetsorganen, bör uppmanas att självmant kontakta de självstyrande områdena när frågor som är av intresse för de självstyrande områdena är aktuella i institutionens verksamhet.

Arbetsgruppen lägger därutöver till grund att institutionernas/samarbetsorganens styrelser består av personer som har i uppdrag att ta tillvara aktuell institutions/samarbetsorgans intresse i enlighet med det i stadgarna/riktlinjerna/mandatet m.m. fastlagda ändamålet för institutionen/samarbetsorganet. Mot denna bakgrund uppmanar arbetsgruppen de självstyrande områdena att lämna sitt bidrag till det nordiska samarbetet genom att ställa sakkunniga personer till förfogande för styrelsearbete och liknande på områden där man har ett intresse och en möjlighet att ge ett sådant bidrag.

Avslutningsvis anser arbetsgruppen att de årliga möten med de nordiska institutionerna som Nordiska ministerrådets sekretariat arrangerar, bör utformas så att även frågor som gäller de självstyrande områdena ges utrymme.

Arbetsgruppen föreslår MR-SAM

  • att de självstyrande områdena kan delta i de samnordiska institutionernas och samarbetsorganens arbete på samma villkor som länderna – detta innebär att Färöarna, Grönland och Åland kan ansöka (*) om fullt medlemskap i nämnda organ inom ramen för Helsingforsavtalet,

(*) Ansökningarna skall enligt vedertagen praxis godkännas av samarbetsministrarna samt sektorministrarna i samarbete med institutionerna/samarbetsorganen; i de fallen institutionerna/samarbetsorganen är grundade genom mellanstatlig överenskommelse/traktat skall bestämmelserna i överenskommelsen/traktaten därtill beaktas.

  • att anmoda berörda ministerråd att överväga de önskemål från Färöarna, Grönland och Åland om deltagande i institutioner/samarbetsorgan som framgår av bilagorna 2-4 i arbetsgruppens betänkande,
  • att uppmana de samnordiska institutionerna och samarbetsorganen att självmant kontakta de självstyrande områdena när frågor som är av intresse för de självstyrande områdena är aktuella i institutionens verksamhet samt
  • att uppmana Nordiska ministerrådets sekretariat att vid planeringen av årliga institutionsmöten beakta Färöarnas, Grönlands och Ålands intresse av att frågor som berör de självstyrande områdena står på dagordningen.