Kim Leine - om undergång och uppståndelse

Kim Leine vann Nordiska rådets litteraturpris 2013 för romanen Profeterna vid Evighetsfjorden. Eva Ström, ledamot i bedömningskommittén, inleder samtalet med motiveringen. ”För ett medryckande epos om förtryck och uppror, ett antikolonialistiskt, brett förgrenat verk, som fantiserar över människan som kropp och tanke. ”

Bokens huvudperson Mårten Falck, en norsk präst utbildad i Danmark, kommer till den grönländska kolonin Sukkertoppen som missionär 1787. Han möter ett ordnat Grönland som sakta faller samman och ersätts med löss, smuts och en stank som uppenbarar sig.

- Grönland blir hans undergång och uppståndelse. Samma resa som för mig, men Falck är inget alter ego. Tusentals danska män har gjort samma resa och mött en verklighet vi inte förväntat oss, säger Leine.

Stolt identitet
Han föddes i Norge, flyttade till Danmark som sjuttonåring, bodde sedan på Grönland i femton år innan han återvände till Köpenhamn. Uppväxten med Jehovas vittnen och hans fars incestövergrepp i tonåren har präglat hela hans liv. Den grönländska identiteten blev en flykt och en möjlighet att bli fri.

- Jag kom till Nuuk med fru och två barn där jag bodde i tre år. Levde ut gamla postkoloniala klichéer och missbrukade alkohol och sex. Flyttade sedan långt bort från Nuuk och fann vänskap och förbättring. Skilde mig, blev kvar och ersatte gamla missbruk med medicinmissbruk.

Kan man bli grönlänning efter femton år, frågar Kindstrand.

- Jag testade att bli en annan än den jag var. Jag lärde mig språket och de kallade mig Kalak, som i ett uppslagsverk översattes till äkta grönlänning. Det var en stolt identitet jag intog. Kalak visade sig även betyda ”jävla idiot”. Men jag är glad för det. Som författare är man en ”jävla idiot”.

Plikt att väcka frågor
”Människan är född fri och överallt är hon i bojor”. Filosofen Rousseaus uttryck beskrivs vara bokens ledmotiv och Leine menar att alla karaktärer är i bojor. Att projektet i livet inte nödvändigtvis är att vi ska bli fria våra bojor, utan att lära oss leva med dem. Kindstrand läser boken som en blandning av dröm och verklighet, där huvudpersonen ställer sig frågan om livet är något annat än tillfälligheter. Hon undrar vad Leine själv skulle ha svarat.

- Frågor är eviga. Svaret varar i fem minuter. Författarens plikt är att väcka frågan och låta läsaren finna svaret.

Profeterna vid Evighetsfjorden är en berättelse om kolonialism, en roman om grönlänningarnas frihetskamp. Leine berättar om hur nittio procent av urinvånarna dog av epidemier i samband med kolonialiseringen, på grund av bristande immunförsvar. Om hur de första danskarna kom på 1700-talet och skapade sina samhällen. Kindstrand undrar hur den politiska innebörden diskuterats i Danmark.

- Danskar är masochister som gillar att se tillbaka och debattera sin roll. Samtidigt som de känner skuld försvarar de sitt agerande med att de ändå var bättre än England.

Följer kampen på håll
Han menar att grönlänningarna lever i nuet. Med utmaningar som klimatförändringar, invasion av teknik från Kina och oljan som på sikt kommer att ge landet pengar, finns ingen tid till att se tillbaka. Inte heller i det grönländska språket existerar imperfekt. Leine upplyser Kindstrand om att även Profeterna vid Evighetsfjorden är skriven i presens, att dåtiden saknas.

Du återvände visst till Grönland, konstaterar Kindstrand.

- Ju mindre man vet desto bättre historia skriver man. Jag återvände efter boken skrevs. Skriver först och gör research sen. Efter resan till Evighetsfjorden fick jag korrigera hundratals fel.

Kim Leine följer idag grönlänningarnas kamp för frigörelse från Danmark på distans, och menar att han aldrig blir klar att skriva om Grönland. En plats han känner fascination och ängslan inför.