Krock då alkoholforskare och journalister möts

03.07.15 | Nyhet
Vin är nyttigare än motion! Alkohol är bra för kolesterolet! Rödvin hjälper dig gå ner i vikt! Kan man lita på dessa forskningsrön eller är de enbart mediers försök att skapa lockande, klickvänliga rubriker? Nordens Välfärdscenter arrangerade debatten ”Missbruk av fakta? Alkohol och droger i medierna” i Almedalen 29 juni med huvudtemat hur journalister och forskare kan bli bättre på att kommunicera för att skapa en mer balanserad alkohol- och drograpportering.

Vin är nyttigare än motion! Alkohol är bra för kolesterolet! Rödvin hjälper dig gå ner i vikt! Kan man lita på dessa forskningsrön eller är de enbart mediers försök att skapa lockande, klickvänliga rubriker? Nordens Välfärdscenter arrangerade debatten ”Missbruk av fakta? Alkohol och droger i medierna” i Almedalen 29 juni med huvudtemat hur journalister och forskare kan bli bättre på att kommunicera för att skapa en mer balanserad alkohol- och drograpportering.

Paneldeltagare på Almedalen- Rubrikerna är ett uttryck för krocken mellan forsknings- och medievärlden. Det blir lätt fel då forskare och journalister möter varandra. Att göra en forskning tar många år men tidningarna ska säljas varje dag. Då tidningarna ena dagen skriver positivt om alkohol och andra dagen negativt fortsätter konsumenterna att köpa lösnummer, konstaterar vetenskapsjournalisten Miki Agerberg.

Cissi Askwall, generalsekreterare för den ideella föreningen Vetenskap och Allmänhet, håller med om att journalisternas och forskarnas olika arbetssätt kan skapa problem.

- Inom journalistiken är ingressen det viktigaste och man kan lätt klippa från slutet medan den vetenskapliga artikeln börjar med en inledning, vetenskaplig metod och eventuellt kommer fram till något men framförallt att man måste forska mer i ämnet.

Docent Björn Johnson från Malmö högskola menar å sin sida att rubrikerna är en avspegling av att samhället inte inser att alkohol är en drog.

- En likadan rapportering om illegala droger skulle vara omöjlig men den är okej när det gäller alkohol. Rapporteringen legitimerar våra alkoholvanor, säger Johnson.

Vem kan man lita på?

Hur ska då mediekonsumenten kunna veta vad som är sant och falskt?

- Det är tiotusenkronorsfrågan! Ansvaret ligger på journalisterna och det är problematiskt att de utbildade vetenskapsjournalisternas andel minskar. Allmänreportrar kan exempelvis ha svårt att tolka statistik på ett djupare plan, konstaterar Cissi Askwall.

Moderator Matts Lindqvist, från Norden i Fokus, arbetade tidigare som nyhetschef på dagstidningen Hufvudstadsbladet och han lyfter också upp de knappa resurserna.

- På en mindre redaktion kommer vetenskapsnyheterna från nyhetsbyråer som TT och Reuters. Där har man inte resurser för övrig faktakoll och då kan en del av de sensationella rubrikerna få en stor spridning. Det gäller för mediekonsumenterna att kunna läsa medier på rätt sätt.

Miki Agerberg håller med om att det är svårt och påpekar att det också bland läkare råder oenighet.

- Är man hjärtläkare anser man att alkoholen har positiva effekter och är man alkoholläkare ser man bara de negativa effekterna.

Kommunikationsavdelningen spelar viktig roll

Docent Mats Ramstedt från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) är nöjd med sin egen relation till medierna och tycker att journalisterna många gånger har lyckats beskriva forskningen på ett minst lika bra sätt som han själv.

- Jag har lärt mig vilka journalister som är bra på att presentera resultaten på ett balanserat sätt så det är lockande att ta kontakt med dem då jag ska offentliggöra något. Jag har förmånen att jobba på en organisation med en kommunikationsavdelning som hjälper mig skriva pressmeddelanden och hålla kontakt med journalisterna. En välfungerade kommunikationsavdelning är väldigt viktig.

Ramstedt är ändå oroad över att den sensationslystna rapporteringen får allt mer utrymme.

- Ett aktuellt exempel gäller en alkoholforskarkollega i Australien. Där har medierna rapporterat så flitigt om metamfetamin att det har lett till att politikerna uppfattat att metamfetaminet är en mer angelägen fråga än alkohol. Som en följd har en viktig tjänst gällande alkoholforskning dragits in.

Journalister och forskare bör bli bättre på att mötas

Paneldeltagarna är alla överens om att forskare bör förberedas för kontakten med media.

- Alla doktorander borde gå en obligatorisk kurs i hur man kommunicerar, säger Cissi Askwall som bara känner till ett svenskt universitet, Karlstads universitet, med en obligatorisk kommunikationskurs för doktorander.

Askwall påpekar att man i forskningsvärlden ändå numera allt oftare talar om vikten av att kommunicera. Det finns exempelvis forskningsfinansiärer vars finansieringsvillkor är att forskaren kommunicerar ut sina resultat.

Vetenskapsjournalisten Miki Agerberg påpekar att också journalister borde få en utbildning för att lära sig möta forskare på ett bättre sätt.

- Journalisterna måste lära sig att hitta de rätta forskarna. Det är så lätt att välja den enklaste lösningen när man är inne i en produktionshets. Men vi ska inte bara ställa två parter mot varandra utan gå djupare och se vad som egentligen stämmer. Det går att leta rätt på bra forskare och få dem att ställa upp men problemet är att det tar tid, säger Agerberg.

Oseriösa röster tar över

Paneldeltagarna varnar för att andra röster tar över om forskarna själva vägrar ställa upp på intervjuer.

- Bland en del forskare finns en barriär för att vilja medverka i medierna överhuvudtaget eftersom de är rädda för att forskningsresultaten förvanskas. Men om de inte ställer upp lämnas rum för de oseriösa rösterna, säger Björn Johnson.

Cissi Askwall håller med och säger att forskare inte ska vara rädda för att uttala sig i medier eftersom de i allmänhet har en god generell kunskap inom hela sitt eget område.

Miki Agerberg lyfter upp mediernas betydelse för forskningen.

- Journalistiken är ett mellanled som är nödvändig för att göra forskningen begriplig och medryckande för många och det är svårt att ersätta med något annat.

Foto: Henna Ohranen