Nordisk utbytesordning (NORUT)

Nordisk utbytesordning ger statligt anställda möjlighet att lära känna förvaltningen i ett annat nordiskt land (länder) än hemlandet. Utbytesstipendierna fördelas, utbetalas och redovisas nationellt. Ansökarna bör därför vända sig till sina nationella kontaktpersoner.

Nordisk utbytesordning ger statligt anställda möjlighet att lära känna förvaltningen i ett annat nordiskt land (länder) än hemlandet. Utbytesstipendierna fördelas, utbetalas och redovisas nationellt. Ansökarna bör därför vända sig till sina nationella kontaktpersoner

Det årliga stipendiebeloppet fördelas mellan länderna plus Färöarna, Grönland och Åland av en grupp bestående av en kontaktperson från varje land, samt Färöarna, Grönland och Åland.

Två viktiga förutsättningar är att ansökaren får behålla sin lön under tiden och att hon/han själv söker utbytesplatsen i ett annat nordiskt land (länder).

Den typiska längden för en utbytesperiod är 1-2 månader, men perioder upp till 6 månader förekommer.

På denna hemsida kan du läsa om vilka allmänna regler som gäller för utbytestjänstgöringen, vad man kan uppnå med den och några deltagares och myndigheters erfarenheter av den. Av hemsidan framgår också vilka myndigheter i de nordiska länderna som kan lämna närmare upplysningar om de nationella regler som kompletterar de allmänna reglerna.

Nordiskt samarbete - Nationell utveckling - Nordiskt utbyte

Nordisk utbytesordning gör det möjligt för anställda i den offentliga förvaltningen att med ekonomiskt stöd från Nordiska ministerrådet lära känna förhållandena i de nordiska grannländerna genom att arbeta en kortare eller längre tid i en annan nordisk förvaltning.

Förutom att utveckla det nordiska samarbetet, de nordiska offentliga verksamheterna och deltagarna själva är utbytesordningen många gånger en naturlig fortsättning i yrkeslivet på det intresse och det engagemang för Norden, som har skapats hos deltagarna redan under skoltiden, i vidareutbildningen, i det fackliga arbetet och under senare år i praktikantarbetet genom Nordjobb.

Den nordiska utbytesordningen har under närmare tre decennier visat sig fungera som idéförmedlare eller impulsgivare i många av de verksamheter den har genomförts i.

Nordiska ministerrådet bidrar med ett stipendium på 18.000 DKK för varje tjänstgöringsmånad. Dessutom ersätter Ministerrådet kostnaderna för resan till och från tjänstgöringsorten.

Om tjänstgöringen varar sex månader, kan resekostnader för medflyttande familjemedlemmar och transport av nödvändigt personligt bohag också ersättas. I sådana fall kan deltagaren och dennes familj även beviljas en besöksresa hem och åter.

Deltagaren är skyldig att lämna en rapport till sin hemmamyndighet om sina erfarenheter m.m. inom en månad efter en avslutad utbytestjänstgöring.

Varför delta i nordisk utbytesordning?

Under senare år har insikten ökat om att reformeringen av den offentliga verksamheten inte bara kan grundas på egna erfarenheter men att utifrån kommande impulser är minst lika viktiga. Om välfärden skall kunna upprätthållas och vidareutvecklas behövs det idéer hämtade också bortom gränserna.

 

Internationella erfarenheter har blivit en allt viktigare del i arbetet med att ompröva och förbättra de offentliga åtagandena.

Utbytesordningen har därigenom fått en växande betydelse. Den ger den anställda inblick i besläktade verksamheter i andra länder i Norden sedda inifrån och möjlighet till att i praktisk tillämpning studera och arbeta med andra problemlösningar i en annan miljö än den man arbetar i hemma.

Likheter och olikheter i de nordiska länderna

Av flera skäl har de nordiska länderna en framträdande roll i det internationella erfarenhetsutbytet.

Sedan sekler har synen på samhällets roll utvecklats parallellt i Norden. Genom gemensam lagstiftning, gemensamma konventioner och avtal ges de nordiska medborgarna i dag i stort sett lika rätt till service från samhället i alla länderna.

Men medlen som används för att ge denna service har inte alltid varit de samma. Olika kostnads- och kvalitetsjämförelser som gjorts under senare år visar på icke obetydliga skillnader mellan likartade verksamheter.

De kan gälla exempelvis personalinsatser per serviceprestation, högre eller lägre arbetskraftskostnader eller skillnader i andra kostnader eller i kvalitet.

Norden och det europeiska samarbetet

Genom medlemskap i den Europeiska unionen (EU) och det Europeiska ekonomiska samarbetet (EES) har möjligheterna till jämförande studier mellan länder ökat tillsammans med tillgång till andra lösningar än de traditionella nordiska.

Därmed kan det nordiska samarbetet få en ny och betydelsefull roll i arbetet med att föra över ett allmänt europeiskt utvecklingsarbete till nordiska förhållandena.

Den nordiska utbytesordningen kan på ett effektivt sätt bidra till att en gemensam nordisk syn kan utvecklas på möjligheterna i Norden för det europeiska samarbetets idéer.

Genom utbytestjänstgöring ges tillfällen för de enskilda länderna i Norden att vara med i arbetet med att genomföra och tillämpa samarbetets regler i de andra nordiska länderna.

Särskilt gäller det naturligtvis EU:s direktiv och arbetet med att överföra dem till de nationella regelverken.

Utbytestjänstgöringen blir, rätt utnyttjad, en fördjupad studie av de idéer och de erfarenheter som diskuteras i det internationella samarbetet i Europa, inom Nordiska rådet och i de många yrkes- och fackliga sammanslutningarna.

Lära känna Norden bättre

En annan faktor som ger nya aspekter på behoven av ett intensifierat nordiskt samarbete mellan de nordiska myndigheterna är öppningen av Norden för andra kulturer genom invandringen.

Många av invandrarna har sökt sig till de offentliga verksamheterna men bär av lättförståeliga skäl inte med sig den samfällda syn på dessa eller den känsla för Norden och för den intressegemenskap som är så karakteristisk för de nordiska förvaltningarna.

En nordisk utbytestjänstgöring kan förmedla kunskaper om Norden och den nordiska samverkan mellan de nordiska myndigheterna och få vederbörande att känna sig mer delaktig i det nordiska samarbetet.

Vill du veta mera?

Vissa skillnader i den nationella tillämpningen av de allmänna reglerna förekommer.

De landskoordinerande myndigheterna svarar för respektive lands information om verksamheten.

Vill du veta mer, vänd dig då till kontaktmyndigheterna eller i förekommande fall till deras hemsidor om utbytesordningen.