Nordiska rådet ska tillsammans med Nordiska ministerrådet arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter, nordisk nytta, för medborgarna i de enskilda nordiska länderna. Det gör Nordiska rådet främst genom att vara förslagsställare och genom att driva på de nordiska regeringarna.

I de unika mötena mellan parlamentariker och regeringar två gånger om året förs en nödvändig politisk dialog om de nordiska frågorna. Den ordinarie sessionen hölls på hösten och temasessionen på våren.

Nordiska rådet är det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ. I rådet sitter politiker från alla de nordiska ländernas parlament och från Färöarnas, Grönlands och Ålands parlamentarikerförsamlingar.

Nordiska rådet bildades 1952 då det efter andra världskriget fanns behov av bättre samarbete i Norden. Passfriheten för nordiska medborgare och rätten att bo i grannländerna var ett tidigt resultat av rådets arbete.

De beslut som fattas av Nordiska rådet skickas till Nordiska ministerrådet och till de nordiska regeringarna för beslut om genomförande.

Parlamentarikerna i rådet ställer regeringarna till ansvar om beslut inte genomförs och gör ministrar uppmärksamma på samarbetsproblem. Detta sker bland annat vid livliga och öppenhjärtiga debatter på den ordinarie sessionen på hösten.

Både i diskussionen med olika ministrar och under en frågetimme med samarbetsministrarna kan det hetta till ordentligt i debatten. Exempel på en sådan var kritiska frågor under sessionen 2007 om varför Norge, Finland och Sverige håller utrikesministermöten utan närvaro av Danmark och Island.

Globaliseringen, klimatfrågorna och hinder för fri nordisk rörlighet är frågor som under ett par år legat högst på parlamentarikernas dagordning.

Parlamentarikerna driver på om globalisering

Det svårt för små nationer att ensamma hävda sig i en allt hårdare global konkurrens. Hur Norden ska klara sig i är därför idag den viktigaste frågan för det nordiska samarbetet.

Nordiska rådet anordnade ett toppmöte om globaliseringsfrågorna 2006 som blev startskott för ett intensivare regeringssamarbete med årliga globaliseringskonferenser.

De nordiska parlamentarikerna fortsätter driva på de nordiska regeringarna genom debatt och initiativ, framförallt kring forskning, utveckling och innovation.

Nordiska rådet har tillsatt en parlamentarisk påtryckargrupp för globaliseringsarbetet och vill ha större närvaro på de årliga globaliseringskonferenser som regeringarna ordnar.

Klimatet en ödesfråga

Klimatfrågorna med minskade utsläpp av växthusgaser trots ökad energiproduktion har länge engagerat de nordiska parlamentarikerna.

Under de senaste åren har en mängd förslag om allt från ett nordiskt miljöbilavtal, biobränsle vision, effektivare energianvändning i offentlig sektor, mer ambitiösa energimålsättningar, ytterligare reduktion av utsläpp till användande av utvecklingshjälp för att möta klimatförändringar i de fattigaste länderna antagits av Nordiska rådet.

Ett särskilt toppmöte om klimatfrågor hölls i samband med Nordiska rådets session 2007. Både nordiska stats- och miljöministrar deltog.

Nordisk handlingsplan för klimatvänlig transportpolitik, köp av klimatkvoter för resande till nordiska möten och ett nordiskt observationssystem för klimatförändringar i Arktis finns också på den parlamentariska dagordningen.

Klimatproblemen är i högsta grad internationella och därför står FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009 i fokus för Nordiska rådets klimatsamarbete.

Utöver nödvändiga beslut om klimatavtal trycker Nordiska rådet också på för att få till stånd diskussioner och beslut om en global arena som kan hantera kommande klimatkonflikter och en global beredskap för klimatflyktingar.

Inför och under FN konferensen föreslår Nordiska rådet en mängd publika aktiviteter med och för allmänheten, i skolor och med energiexperter.

Hinder för den fria rörligheten avskaffas fortlöpande

Finslipning av det som var det tidiga samarbetets viktiga resultat, rätten för nordiska medborgare att fritt bo, arbeta, studera och bedriva företagsverksamhet , fortgår oförtrutet.

Nordiska rådet har drivit på och fått igenom inrättandet av ett nordiskt gränshinderforum med uppdrag att hjälpa folk som fått problem med skatter eller annat då de flyttat eller pendlat mellan nordiska länder.

En kartläggning av handels- och gränshinder mellan de nordiska länderna för livsmedelsindustrin kommer att göras på initiativ av Nordiska rådet.

Det förs diskussioner om ökat polissamarbete samt en gemensam hälsovårdssektor med fritt val för allvarligt sjuka, harmoniserad specialistläkarutbildning och gemensam nordisk organisation för medicininköp för att pressa priserna.

Samarbete även öster om Östersjön

Samarbetet med Estland, Lettland och Litauen sker tillsammans med Baltiska församlingen men också i andra fora som Östersjökonferensen.

Exempel på konkreta samarbetsprojekt är utökat energisamarbete som kommer få positiva konsekvenser för klimatet.

Värnet om miljön i Östersjön är ett gemensamt intresse mellan Norden och de baltiska länderna och flera konkreta åtgärder har föreslagits för att minska övergödning och risker för oljeutsläpp.

Nordiska rådet driver också på samarbetet med Nordvästra Ryssland för ökad stabilitet och tillväxt i norra Europa. Parlamentarisk utbytesverksamhet är ett instrument i detta och ett par hundra ryska parlamentariker har sedan mitten av 90-talet besökt Norden och fått inblick i nordiskt parlamentariskt arbete.

Nordiska rådet menar att ett nordiskt kontor i Minsk skulle underlätta genomförande av samarbetsprojekt med Vitryssland.