<?xml version="1.0" encoding="utf-8" ?>
<rdf:RDF xmlns:rdf="http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:syn="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/" xmlns="http://purl.org/rss/1.0/">




    



<channel rdf:about="http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/sessioner-moeten-och-konferenser/kalender-1/moete-i-nordiska-raadet-den-25201326-januari-2011-i-esbo/nyheder/RSS">
  <title>Nyheder</title>
  <link>http://www.norden.org</link>

  <description>
    
      
    
  </description>

  

  
            <syn:updatePeriod>daily</syn:updatePeriod>
            <syn:updateFrequency>1</syn:updateFrequency>
            <syn:updateBase>2011-01-26T05:44:11Z</syn:updateBase>
        

  <image rdf:resource="http://www.norden.org/logo.png"/>

  <items>
    <rdf:Seq>
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordiska-raadet-ger-sig-in-i-nordatlantiskt-makrillkrig"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/mer-politikk-og-raskere-resultater-i-det-nordiske-samarbeidet"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/riksraettsprocessen-komplex-fraaga-i-finland"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/barn-och-ungas-engagemang-oedesfraaga-foer-norden"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/ungdom-til-valgurnene"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/politikk-er-aa-ville"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/island-vinner-tillbaka-egna-naturresurser"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/ungdomens-nordiska-raad-aatervalet-av-lukasjenko-aer-ett-fiasko-foer-norden"/>
      
    </rdf:Seq>
  </items>

</channel>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordiska-raadet-ger-sig-in-i-nordatlantiskt-makrillkrig">
    <title>Nordiska rådet ger sig in i nordatlantiskt makrillkrig</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordiska-raadet-ger-sig-in-i-nordatlantiskt-makrillkrig</link>
    <description>EU och Norge är i konflikt med Island och Färöarna om tillgången till fisket i Nordatlanten. Nordiska rådets miljöutskott uppmanar på Nordiska rådets januarimöte den 26/1 kraftigt parterna att komma till förhandlingsbordet och hitta en lösning som säkrar ett hållbart nyttjande av makrillbestånden – ett fiske som omsätter miljarder varje år.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Det är slagsmål om fiskarna i Nordatlanten. Brist på samarbete mellan å ena sidan EU och Norge, å andra sidan Island och Färöarna riskerar att leda till överfiske till skada för fiskbestånden.</p>
<p>Parterna kämpar om kvoterna på makrill i Nordatlanten. Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar en makrillkvot i de berörda farvattnen på 646 000 ton för 2011.</p>
<p>EU och Norge har ingått avtal om att endast fiska upp 580 000 ton. <span>Efter det har Island meddelat att de kommer att fiska 147 000 ton. Färöarna har inte angett kvoten för 2011, men kvoten 2010 var 85 000 ton. </span></p>
<p>Det handlar om stora belopp. Enbart makrillfisket omsätter 10 miljarder danska kronor årligen.</p>
<p>– Vi måste säkra naturresurserna för framtiden och även se till att internationella avtal efterlevs. Därför vill vi som nordiska politiker starkt uppmana parterna i makrillkonflikten att komma till förhandlingsbordet så snabbt som möjligt, säger Ann Kristine Johansson, ordförande för Nordiska rådets miljöutskott.</p>
<p>Uttalandet från Nordiska rådet skickas nu till de nordiska ländernas regeringar, Europaparlamentet, EU-kommissionen med flera.</p>
<p>Tiil följd av klimatförändringarna rör sig en allt större del av bestånden upp mot farvattnen kring Island och Färöarna.</p>
<p>På en konferens om fisket i Nordatlanten som hölls av Nordiska ministerrådet i september 2010 ledde det bland annat till ett förslag om att revidera avtal om fisket.</p>
<p>Alla de inblandade länderna har undertecknat FN:s fiskerikonvention, som förpliktar dem till att samarbeta för att säkra ett hållbart fiske.</p>
<p>Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott uppmanar nu parterna att respektera detta åtagande och komma igång med verkliga förhandlingar om framtidens fiske i Nordatlanten.</p>
<h2 class="contentSubheader"><br />Uttalande från Nordiska rådets miljöutskott på Nordiska rådets möte den 26 januari 2011 om makrillfisket i Nordatlanten:</h2>
<p>Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott vill å det starkaste uppmana parterna i den pågående makrillkonflikten om att så snabbt som möjligt komma till förhandlingsbordet med målet att uppnå enighet i utnyttjandet av makrillresurserna på en hållbar nivå.</p>
<p>All historisk erfarenhet visar att utnyttjande av naturresurser utan enighet och utan att utgå från resursernas hållbarhet är till skada för alla parter samt för fiskets framtid i allmänhet och specifika arter i synnerhet.</p>
<p>Baserat på historiska fångstdata, utbredningen av bestånden över tid, nya vandringsmönster och betydelsen för kustländerna borde det vara möjligt att uppnå enighet om kvoter som säkrar framtiden för makrillbestånden och fiskeflottan.</p>
<p>Utskottet uppmanar de nordiska ländernas regeringar och Nordiska ministerrådet att arbeta för att utveckla och förbättra det vetenskapliga underlaget rörande utbredningen av makrillbeståenden och därmed förbättra förutsättningarna för förhandlingarna om fördelning av fångsten på de enskilda länderna.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2011-01-26T13:05:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/mer-politikk-og-raskere-resultater-i-det-nordiske-samarbeidet">
    <title>Mer politikk og raskere resultater i det nordiske samarbeidet</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/mer-politikk-og-raskere-resultater-i-det-nordiske-samarbeidet</link>
    <description>Flere politiske kamper, mindre byråkrati og raskere iverksetting av politiske forslag. Det må til for å politisere det nordiske samarbeidet, lyder det fra Nordisk råds Presidium.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>- Politiske debatter hvor man kan se hvor de politiske motsetningene er i Nordisk råd er ikke negativt hvis det kan skape mer dynamikk i det nordiske samarbeidet, sa Henrik Dam Kristensen, president i Nordisk råd, da han fremla det danske formannsnnskapsprogrammet i Esbo tirsdag 25. januar.<br /><br />

</p>
<p class="discreet">Video: Henrik Dam Kristensen om presidiets planer om mer politikk og raskere resultater i det nordiske samarbeidet</p>
<p>Politikerne i Nordisk råd krever nå å se raskere resultater av det arbeidet de gjør.  Derfor går Presidiet inn for tettere kontakt med samarbeidsministrene, en mulig troikamodell for presidentskapet og en tettere budsjettoppfølging. Ideene ble diskutert på Nordisk råds presidiemøte onsdag 26. januar.<br /><br />En presidenttroika, etter EUs modell, med fjorårets, årets og neste års president, vil kunne bidra til en bedre kontinuitet i Nordisk råd, mener Presidiet.<br /><br />Politikerne ønsker også å ha en tettere dialog med samarbeidsministrene, og en nærmere oppfølgning av Nordisk ministerråds budsjett.<br /><br />- Et gjennomskuelig budsjett for Nordisk ministerråd er nødvendig og burde være en selvfølge i det nordiske samarbeidet, sa Henrik Dam Kristensen i talen sin tirsdag. <br /><br />Presidiet har nedsatt en arbeidsgruppe som i løpet av våren skal utarbeide forslag til tiltak for å effektivisere og politisere det nordiske samarbeidet. <br /><br />Forslaget om å ta politikken i det nordiske samarbeidet tilbake, ble fremmet av Dagfinn Høybråten på sesjonen i Reykjavik i november 2010. I desember 2010 vedtok det norske Storting å be den norske regjeringen om å politisere og effektivisere Nordisk ministerråd. Og det danske formannskapet i Nordisk råd har effektiviseringen av det nordiske samarbeidet som en av sine hovedprioriteringer for 2011.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>siki</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2011-01-26T11:30:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/riksraettsprocessen-komplex-fraaga-i-finland">
    <title>Riksrättsprocessen komplex fråga i Finland</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/riksraettsprocessen-komplex-fraaga-i-finland</link>
    <description>Riksrättsprocessen har så väl en politisk som juridisk dimension i Finland, vilket bland annat gör processen väldigt lång och frågan är om man borde slopa den helt och hållet, sade professor Markku Suksi när han presenterade riksrättsprocessen i Finland och framförallt fallet med före detta statsminister Matti Vanhanen på Medborgar- och konsumentutskottets januarimöte.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>När man ser på hur förfarandet ser ut i Norden, så är Sverige det enda land där riksrätt inte existerar, där är det konstitutionsutskottet som beslutar om åtal genom Högsta domstolen.</p>
<p>Suksi berättade att fallet Vanhanen föranleddes av justitiekanslerns anmälan till grundlagsutskottet. Det fanns misstanke om jäv gentemot Vanhanen i att han mottagit kampanjbidrag av Ungdomsstifelsen i Finland och att stiftelsen i sin tur årligen mottagit statsstöd. Vanhanen har även varit ordförande för stiftelsen åren 1981-2003.</p>
<p>För en vecka sedan meddelade dock riksåklagaren att det inte finns fog för misstanke om brott. Även Suksi menade att det ser ut som att skuldnivån är så pass låg att den inte kommer upp över tröskeln för straffbarhet.</p>
<p>Proceduren är emellertid komplex. Det är politiska organ som fattar beslut om åtal och processen i sig har en mycket offentlig och utdragen karaktär. Frågan är om man bör slopa riksrätten helt och hållet.</p>
<p>- Grundlagsutskottet är inte ett politiskt organ, poängterade Ville Niinistö, ordförande i Medborgar- och konsumentutskottet. Riksrättsprocessen är därmed juridisk i första hand. Niinistö tillade även att Ungdomsstiftelsen även är med i en annan brottsundersökningsprocess som påverkar riksrättsprocessen och kan göra det brottet grövre. Processen har dock fört det positiva med sig att man i Finland i högre grad börjat diskutera valfinansiering och öppenheten i frågan har därmed ökat. Detta är en fråga som alla de nordiska samhällena har framför sig, avslutade Niinistö.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>sadj</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2011-01-26T09:36:21Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/barn-och-ungas-engagemang-oedesfraaga-foer-norden">
    <title>Barn och ungas engagemang ödesfråga för Norden</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/barn-och-ungas-engagemang-oedesfraaga-foer-norden</link>
    <description>Barn och unga bör engageras mer i nordiska frågor. Därför krävs det än mer satsningar på språkförståelse, inte minst i Finland. Detta var ett av de fokusområden Jan Vapaavuori lyfte upp när han presenterade Finlands ordförandeskapsprogram för Nordiska ministerrådet på Nordiska rådets januarimöte i Esbo.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>– I en alltmer globaliserad värld har den nordiska nyttan och samarbetet fått en allt större betydelse, inledde Finlands samarbetsminister Jan Vapaavuori sin presentation av Finlands ordförandeskapsprogram för Nordiska ministerrådet. </p>
<p>Bland de frågor som ordförandeskapet kommer att fokusera på kan man framförallt finna hanteringen av klimatförändringarna, fortsatt arbete med globaliseringsinitiativen, barn och ungas engagemang i nordiska frågor samt samarbete med närområdena.</p>
<p>I Norden finns både kompetens och politisk vilja inom arbetet med klimatförändringarna. Genom nordiskt samarbete kan man vara föregångare även internationellt. Som ett led i detta arbete kommer ordförandeskapet i höst att arrangera ett stort klimatevenemang tillsammans med Aaltouniversitetet. Det konkreta klimatarbetet drivs även framåt av de nordiska globaliseringsinitiativen, som ordförandeskapet kommer att fortsätta fokusera på under detta år. </p>
<p>Genom att samarbeta inom Norden vill man på detta vis bli ledande inom kunskap och innovation, ett exempel på dessa initiativ är Toppforskningsinitiativen, den största samnordiska satsningen inom forskning genom tiderna, fortsatte Vapaavuori. </p>
<p>Exempel på satsningar för barn och unga i ordförandeskapsprogrammet är Nordplus, Nordjobb, Nordic Master och Språkkampanjen, som man skall fortsätta arbeta med även i år. Överlag är kultursamarbetet i den nordiska regionen ett viktigt arbete som realiseras bland annat genom den stora nordiska satsningen på bokmässan i Paris i mars.</p>
<p>Vapaavuori nämnde även samarbetet med närområdena som ett av fokusområdena i ordförandeskapsprogrammet. Detta är viktigt ur både en samhälls-, miljö- och ekonomisynvinkel. </p>
<p>Under den efterföljande frågestunden kritiserade Martin Kolberg, medlem i socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet för att inte behandla de frågor som Nordiska rådet beslutat i tillräckligt snabbt. Han nämnde däribland frågan om gemensam nordisk pant som en fråga där Nordiska rådet varit överens om att man bör gå vidare i frågan, men där man inte sett någon uppföljning av Nordiska ministerrådet. Vapaavuori besvarade frågan med att han inte var insatt i pantfrågan men skulle återkomma på nästa gemensamma möte med Nordiska rådet. </p>
<p>Nordiska rådet håller januarimöte i Esbo, Finland 25-26 januari.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>sadj</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2011-01-26T08:30:15Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/ungdom-til-valgurnene">
    <title>Ungdom til valgurnene!</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/ungdom-til-valgurnene</link>
    <description>Valgdeltakelsen blant unge i Norden er for lav, mener Ungdommens nordiske råd (UNR). UNR oppfordrer derfor Nordisk råd til å arbeide aktivt for å øke ungdommers deltakelse i politiske prosesser, ta ungdom på alvor og fremme saker som har betydning for unge mennesker.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>- En økt valgdeltakelse av unge krever at de sakene som blir viktige i løpet av en valgkamp føles relevante og meningsfylte, og at de unge får nok kunnskap til å forstå hvordan valg og politiske systemer fungerer. Det er også viktig at en støtter opp om unge som ønsker å være politiske kandidater, sier UNR i en uttalelse.</p>
<p>UNR påpeker at ungdoms valgdeltakelse i de nordiske landene ligger på rundt 40 prosent, noe UNR mener ikke er tilstrekkelig.</p>
<p>I følge UNR er den lave valgdeltakelsen en demokratisk utfordring som må tas på alvor.</p>
<p>I Finland, Danmark og Norge, som alle avholder valg i 2011,  og  er det omlag 300 000 førstegangsvelgere. UNR vil ha alle disse ungdommene ut til stemmeurnene.</p>
<p>- Ved utgangen av 2011 vil tre nordiske land ha gjennomført valg. UNR håper at disse valgene vil gi en økt deltakelse av unge velgere. Ungdoms deltakelse, både som kandidater og som stemmende borgere, er essensielt for å videreutvikle det demokratiske systemet og velferden til samfunnet vårt, sier UNRs presidium.</p>
<p>På bakgrunn av dette oppfordrer UNR nå de nordiske landene til å gi ungdom de verktøyene de trenger for å få forståelse for at deres stemme teller øker. Dette kan blant annet gjøres gjennom bedret skoleundervisning i de politiske systemene, lyder det fra UNR.</p>
<p>Ungdommens nordiske råds presidium kommer selv til å fungere som demokratiagenter for å jobbe for at valgdeltakelsen blant unge øker, og oppfordrer samtidig alle medlemsorganisasjonene til å jobbe aktivt med å øke valgdeltakelsen blant unge i sine land.</p>
<p>- Ungdom er ikke bare fremtiden - men også en viktig del av samfunnet i dag, avslutter UNR som møtes i forbindelse med Nordisk råds møter i finske Esbo 25.-26. januar.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>siki</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2011-01-26T07:51:57Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/politikk-er-aa-ville">
    <title>- Politikk er å ville</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/politikk-er-aa-ville</link>
    <description>Henrik Dam Kristensen uttrykte bekymring over utviklingen i Hviterussland, og oppfordret til mer politikk i det nordiske samarbeidet da han presenterte det danske formannskapsprogrammet for Nordisk råd i Finland tirsdag 25. januar.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>En nordisk stemme i det europeiske samarbeidet, en samlet strategi for Arktis og en mer effektiv beslutningsprosess i det nordiske samarbeidet er hovedprioriteringene i det danske formannskapsprogrammet for Nordisk råd.</p>
<p>- Utfordringerne i Arktis er store – enorme akkurat som avstandene i Nordatlanten. Derfor skal det være fokus på beredskapen til søk og redning ved skipsulykker og ved miljøkatastrofer, sa Henrik Dam Kristensen, president i Nordisk råd, da han presenterte det rykende ferske formannskapsprogrammet på Nordisk råds møte i Esbo tirsdag 25. januar.<br /><br />Det internasjonale samarbeidet står høyt på agendaen i 2011.<br /><br />- Den nordiske stemmen i det europeiske samarbeidet skal høres mye tydeligere. Jeg er overbevist om at Nordisk råd fortsatt kan være en politisk kraft i samarbeidet i vår del av Europa. Det nordiske samarbeidet er et naturlig og viktig supplement til det europeiske samarbeidet, sa Dam Kristensen.<br /><br />Presidenten mener at Nordisk råd bør utvelge merkesaker hvor de nordiske landene har felles holdninger og i fellesskap makere dem i forhold til ministerrådene i EU, EU-parlamentet og Kommisjonen. Som eksempler på slike saker nevnte han bruken av antibiotika i landbruket og forbrukersaker.<br /><br />Fremme av nordiske verdier som demokrati, likestilling og ytringsfrihet er også noe det danske formannskapet legger vekt på. Noe som er spesielt aktuelt etter valget i Hviterussland i desember 2010.<br /><br />- Nordisk råd har i mange år jobbet i Hviterussland for nettopp disse verdiene som har blitt grovt krenket ved myndighetenes brutale adferd i forbindelse med presidentvalget i desember i fjor, sa Henrik Dam Kristensen i Esbo tirsdag.<br /><br />Han mener den uforholdsmessig kraftige volden som ble utøvet av myndighetene i forbindelse med valget, er et stort tilbakeslag for demokratiutviklingen i Hviterussland. <br /><br />- Det gir anledning til å overveie hvordan det fremtidige samarbeidet med Hviterussland skal foregå, sa Nordisk råds president.<br /><br />Effektiviseringen av det nordiske samarbeidet ligger også presidentens hjerte nært.<br /><br />- Det er absolutt nødvendig at det blir skapt rammer for hurtigere politiske utmeldinger og resultater i Nordisk råd og ministerråd i fremtiden.  Og vi kan skape disse rammene. Hvis vi vil og har den politiske viljen til det.  For politik er å ville, sa Henrik Dam Kristensen til et samlet Nordisk råd i Esbo 25. januar.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>siki</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2011-01-25T16:00:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/island-vinner-tillbaka-egna-naturresurser">
    <title>Island vinner tillbaka egna naturresurser</title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/island-vinner-tillbaka-egna-naturresurser</link>
    <description>Den isländska regeringen övertar ett privatiserat kraftverk av de kanadensiska ägarna. Det är resultatet av ett förslag från de Vänstergröna socialisterna i Nordiska rådet, understött av sångerskan Björk. De vänstergröna önskar nu att ett statligt ägarskap av naturresurser stadfästs i alla de nordiska ländernas grundlag. Förslaget diskuterades på Nordiska rådets januarimöte i Finland, 25–26/1.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Förslaget om säkring av statligt ägarskap av centrala naturresurser, som vatten, fisk och energikällor, presenterades i november i Reykjavik på Nordiska rådets årliga session av den Vänstergröna socialistgruppen (VSG) i NR.</p>
<p>Detta initiativ har nu fått konsekvenser på Island, där regeringen har beslutat att återföra kraftverket HS Orka till statlig ägo.</p>
<p>Saken fick god hjälp på vägen av den världskända sångerskan Björk, som har samlat in 50 000 underskrifter till stöd för VSG-förslaget – detta motsvarar en uppslutning av omkring var sjunde islänning.</p>
<p>I ett pressmeddelande säger de vänstergröna socialisterna:</p>
<p>- Diskussionen har blivit till en folkrörelse, som nu säkrar att den isländska regeringen kan återvinna det som gick förlorat vid försäljningen av kraftverket HS Orka.</p>
<p>Utöver att skriva in folkets ägarskap av naturresurserna i de nordiska ländernas grundlagar, önskar de vänstergröna parlamentarikerna säkerställa, att alla intäkter från användningen av dessa resurser kommer samhället till godo.</p>
<p>- Det är glädjande att följa resultatet av vårt förslag genom utvecklingen på Island. Och exempelvis Norge har goda erfarenheter av statligt ägarskap av naturresurser som vatten och vattenkraft, något som även näringslivet är tillfreds med, säger Alf Holmelid, medlem i den Vänstersocialistiska gröna gruppen för Socialistisk Vensterparti i Norge.</p>
<p>Förslaget har nu lämnats till behandling i Nordiska rådet, som kommer att ta ställning till om man ska rekommendera att regeringarna går vidare med det.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2011-01-25T15:20:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/ungdomens-nordiska-raad-aatervalet-av-lukasjenko-aer-ett-fiasko-foer-norden">
    <title>Ungdomens nordiska råd: Återvalet av Lukasjenko är ett fiasko för Norden </title>
    <link>http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/ungdomens-nordiska-raad-aatervalet-av-lukasjenko-aer-ett-fiasko-foer-norden</link>
    <description>Ungdomens Nordiska Råd (UNR) är mycket förargade över situationen i Vitryssland, efter presidentvalet i december, och uppmanar Nordiska rådet att kräva en tydligare förändring av den vitryska regimen.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>- Att Alexandr Lukasjenko lät sig återväljas till president för Vitryssland är ett allvarligt bakslag för det vitryska folket och för utsikterna att utveckla demokrati i Vitryssland, säger Minna Lindberg, president för Ungdomens nordiska råd.</p>
<p>

</p>
<p class="discreet">Video: Minna Lindberg om situationen i Vitryssland.</p>
<p>Flera presidentkandidater och valdemonstranter blev anhållna i förbindelse med valet i Vitryssland. Valet har kritiserats av OSCEs valobservatörer.</p>
<p>- Samtidigt är det också ett misslyckande för de nordiska och europeiska ländernas försök att påverka den politiska utvecklingen i Vitryssland, säger Lindberg.</p>
<p>UNR är oroat och kritiskt till hur läget utvecklats efter presidentvalet. Särskilt med tanke på att UNR, både direkt och genom sina medlemsorganisationer, har många förbindelser till vitryska demokratiförkämpar. Det som från nordiskt och europeiskt håll yttrats i förhållande till det vitryska valet är inte tillräckligt, menar UNR.</p>
<p>Det förhållningssätt man i nuläget använder sig av, med en blandning av kritik, försök till dialog med regimen samt indirekt stöd till oppositionen, har enligt UNR inte haft inverkan på den vitryska regimen.</p>
<p>- Nordiska rådet borde i linje med Europaparlamentet kräva en tydligare förändring av den vitryska regimen. Eftersom dialog inte leder någon vart bör man ta till seriösa sanktioner som kan ha en effekt och leda till förändring, fortsätter Minna Lindberg.</p>
<p>Lindberg menar att de nordiska och europeiska länderna bör frysa eventuellt ekonomiskt stöd till regimen, frysa kontakter på hög nivå mellan nordiska länder och vitryska myndigheter samt även ifrågasätta näringslivskontakter till Vitryssland.</p>
<p>- Det är snart 20 år sedan Sovjetunionen bröt samman, men trots det får Europa fortfarande skämmas över att det i vår region existerar en auktoritär regim, som öppet bryter mot FN:s konvention för mänskliga rättigheter. UNR anser därför att vi i Norden nu bör gå vidare från konferenser och möten för dialog, och upprätta en principfast strategi för hur vi kan stödja demokratiutveckling i Vitryssland, avslutar UNR-presidenten.</p>
<p>Ungdomens nordiska råd har möte i samband med Nordiska rådets januarimöte i Esbo 25-26 januari.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>siki</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2011-01-25T14:55:00Z</dc:date>
    <dc:type>Nyhet</dc:type>
  </item>





</rdf:RDF>
