FOCUS PÅ ØSTERSØOMRÅDET

Et samarbejde om miljøpolitikken mellem alle Østersølande er, for os at se, af helt afgørende betydning for at forbedre Østersøens nuværende tilstand samt at sikre en  æredygtig udvikling i hele regionen.

Vi vill uttrycka vår oro infør det faktum att Østersjøn är ett av världens mest nedsmutsade innanhav. Nu kräver vi en kraftigare insats før att omøjliggøra en fortsatt førgiftning och øvergødning av Østersjøn. Att det finns en del regioner i Østersjøområdet som inte har en adekvat avloppsrening ser vi som ett stort hot før Østersjøns framtid. Vi kräver økade resurser før att inrätta reningsverk i alla regioner runt Østersjøn, samt att effektivisera redan existerande. I detta sammanhang vill vi speciellt uttrycka vår oro infør situationen i Kaliningrad (avloppen där är en av 110 kvarvarande punkter från
Helsingforskommisionens lista øver åtgärder som bør åtas). Och vi hoppas att den frågan tas upp i samtalen med representanter från den ryska Duman nu under kommande session.

Jordbruket är en annan sektor som vi vill betona i arbetet før en hållbar utveckling før Østersjøn. Vi vill uttrycka vår starka oro infør det faktum att øveranvändning av gødsel fortfarande førekommer. Vi kräver att vi i Norden ser øver våra egna jordbruk, att vi højer ambitionsnivån när det gäller kväveutsläppen, samt att vi delar med oss av vår kunskap på området till våra grannländer i østra delen av Østersjøområdet.

Norden måste radikalt høja sin ambitionsnivå även när det gäller klimatfrågor. Ungdomens Nordiska Råd kräver att de nordiska regeringarna tar sitt fulla ansvar när det gäller genomførandet av Kyotoprotokollet. Detta betyder att vi vill se en kraftfull nordisk front som gør allt før att få även USA att inse betydelsen av att sammarbeta internationellt i klimatfrågor. Vi välkommnar att den amerikanska
administrationen nu ändrat inställning till multilateralt samarbete, och vi tror att det därigenom även finns en møjlighet att få Kyoto-avtalet genomført. Norden bør fungera som ett føredøme nær det gæller miljøfrågor, speciellt då nær det gäller frågan om växthusgaser. Vi välkommnar initiativet till att utveckla Østersjøområdet till ett førsøksområde før att på ett trovärdigt och ansvarsfullt sätt använda Kyoto-mekanismerna. Vi tror dock inte att Kyoto-protokollet i sig är tillräckligt, vi kräver att Norden i
denna fråga är villig att gå ännu längre.

Retten til selvstændighed

Ungdommens Nordiske Råd støtter et eventuelt færøsk krav om fuld selvstendighæd, såfremt det bekræftes ved en folkeafstemning.

UNR respekterer det færøske folks selvbestemmelsesret som et indlysende demokratisk princip. Befolkningens vilje i dag er vigtigere end gamle grænser.

Med selvstændighed følger de rettigheder og pligter, som påhviler en suveræn stat. Herunder bortfaldet af den direkte økonomiske støtte fra Danmark. Det glæder UNR at Færøerne har taget det første skridt i denne retning, ved, på eget initiativ, at få formindsket blokstilskuddet.

Ta bort gränshindringen för Ungdomar

Gränsproblematiken i Norden är stadigt närvarande. Vi har sedan Helsingfors avtalet understäcknades fri rörlighet mellan länderna, men de nordiska medborgare upplever fortfarande stora problem kring gränsöverskridandet. Problem som människor möter i dag kan avhjälpas med information. Vi ser projektet Hallå Norden som ett viktigt verktyg i informationsspridningen.

Vi vill att projektet Hallå Norden får mer resurser för att verka och utvecklas och därigenom uppmärksammas mer, och särskillt bland unga. Information räcker inte alltid. Många faller mellan systemen och drabbas av olikheter mellan ländernas nu gällande system. Enskilda individer med problem skall kunna vända sig till en ombudsman eller liknande instans för att få hjälp. Ombudsmannen skall ha befogenheter att i offentligheten uppmärksamma brister, samt ålägga myndiheterna att leva upp till beslut fattade av Nordiska rådet.

Språket är för många ett påtagligt problem. Grundläggande kunskaper i de nordiska språken ökar förståelsen för den nordiska samhörigheten och unordnderlättar rörligheten. Prioriteras inte de nordiska språken i utbildningen så drar vi gränser snarare än raserar dem.

Alla ungdommar skall ha möjlighet att gå en utbildning, avsett nivå, i ett annat nordiskt land. Det viktigt att de betyg man erhåller på ett korrekt sätt kan jämföras och likställas oavsett skolornas samt löndernas olika bedömningsskalor. I mån av möjlighet skall utbildning i ett nordiskt land godtas i övriga norden.

Vi vill för detta ändamål att Nordiska ministerrådet instiftar ett certifieringsinstitut som åtar sig att likställa och översätta betyg mellan de olika nordiska länderna. Tyvärr är möjligheterna och förutsättningarna för studier i andra nordiska länder för många fortfarande okänt.

Utbytesprogrammet Nordplus är ett välfungerande koncept men behöver mera uppmärksamhet. Dessutom behöver utbytesmöjligheterna under universitetsnivå utvecklas och främjas, detta genom bland annat Nordplus junior.

Utbyte grundskolor emellan skall utvecklas för att bryta ner imaginære kulturella gränshinder. Verksamhet av denna form skall utgöra en mycket större del av den nordiska budgeten, framför smalla elit projekt.

Nordjobb

I ungdomarna har vi det nordiska samarbetets framtid. Vi anser att Norden måste ta hand om sin konkurrenskraft på den globala arbetsmarknaden. Det nordiska samarbetet kan inte lægre ses som en sjælvklarhet. Det krævs gemensamma kraftanstrængninar och satsningar.

Nordjobb-projektet mæjliggær spridandet av kunskap om de nordiska lænderna, om nordisk kultur och språk. De unga som deltar i Nordjobb får arbetslivserfarenhet på den nordiska arbetsmarknaden vilket i førlængningen leder till utøkad nordisk nytta på samhællelig, ekonomisk och individuell nivå.

Nordjobb ær i likhet med de andra utbytesprogrammen, Nordplus, Nordplus mini och Nordplus junior, ett konkret projekt riktat till de unga. De kan ses som kompletterande på de fær ungdomar viktiga områden studier, arbete och kultur. Livslånga kontakter och vænner som kommer med Nordjobb ær væsentliga før medborgarnas fortsatta nordiska samarbete.

Dærfør anser UNR att:

• Nordjobb-projektet bør fortsætta och projektets framtid skall sækras
• Finansieringen bør ses i førhållande till projektets målsættning; minskade/oførændrerliga resurser riskerar projektets framtid

De Nordiske r regjeringer svikter "riskobarna" !

Alle land i det nordiske samarbeidet har ratifisert konvensjonen om barns rettigheter av 1989. Allikvel opplever UNR at regjeringene ikke tager barnekonvensjonen på alvor, og da særlig i forhold til
medvirkning og demokrati.

Barnekonvensjonens § 12 slår fast at barns synspunkter skal bli tillagt vekt etter deres modenhet og alder. Dette er en paragraf som daglig bliver brutt i de nordiske landene, og da særlig ovenfor barn i utsatte situasjoner.

UNR oppfordrer derfor på det sterkeste de nordiske regjeringene og deltakerene i det nordiske samarbeidet til å økonomisk opprioritere satsningen på medvirkning og demokrati, og da særlig ovenfor barn i utsatte situasjoner.

Et moderne familiesyn

UNR ønsker at politikerne tænker familien i et mere moderne perspektiv. Kernefamilien er ikke længere det eneste opvækstsgrundlag for børn i Norden. Dette tager samfundsstrukturen og lovgivningen i for lav grad hensyn til.

Muligheden for adoption skal øges, og der bør åbnes op for at også enlige og homoseksuelle skal kunne adoptere, da den nuværende lovgivning er et udtryk for diskriminering på baggrund af seksualitet og social status.

Ungdommens nordiske demokrati

Demokratiet i Norden har et åpenbart behov for revitalisering. Vi mener nøkkelen til et mer aktivt demokratisk Norden er ungdommen. Økt samarbeid mellom de nordiske ungdomsorganisasjonene og
høyere prioritering av Ungdommens Nordiske Råd (UNR) og de nordiske paraplyorganisasjonene for ungdom er det som må til for å styrke de nordiske ungdomsorganisasjoner og dermed engasjere de kommende generasjoner i nordisk demokrati.

UNR har mange utfordringer, blant annet:

• UNR må øke legitimiteten: UNR er i dag ikke representativt for ungdommen i Norden. Ei heller for de politiske ungdomsorganisasjonene. Dette medfører bl.a. at sentrale nordiske ungdomsorganisasjoner ikke prioriterer arbeidet i UNR.
• UNR må styrke kontinutetent: UNR består i dag av to ledd - sesjonen og Arbeidsudvalget . Arbeidet mellom sesjonene er nærmest usynlig for medlemsorganisasjonene, og det er vanskelig å delta i det løpende arbeidet. UNR er ikke synlig nok og møtes heller ikke ofte nok.
• UNR må skape en klarere plan for sitt arbeid: Sesjonene i UNR er i dag først og fremst et produksonsorgan for resolusjoner som senere ikke blir brukt til noe som helst. Mellom sesjonene skjer intet.

Dette er bakgrunnen for at UNR setter ned et utvalg som skal se på UNRs fremtid med mål om å revitalisere arbeidet og å knytte enda sterkere bånd til Nordisk Råd.

UNR vedtok på sin sesjon den 29. oktober 2001 et utvalg bestående av:

1. Karen Marie Kristensen - Foreningen Nordens Ungdom
2. Jakob Eriksen - Sosialistisk Folkepartis Ungdom
3. Knud Berthelsen - Norges Unge Venstre

Gruppen skal legge frem resultat av sitt arbeide når UNR samles på midtsesjonen våren 2002. Alternativet til grunnlegende endriger er å legge ned UNR.