Dokumentåtgärder

Resolutioner 2003

UNRs resolutioner 2003

Marknadsför Nordensamarbetet på Roskildefestivalen

Varje år anordnas Nordens största musikfest i Roskilde, Danmark. Roskildefestivalen lockar årligen närmare 100 000 besökare från hela Norden. Det är sällan man känner en större nordisk anda än på Roskildefestivalen då alla människor från olika delar av Norden har sina egna flaggor och det ordnas landskamper och andra roliga saker ungdomar olika länder emellan. Samtidigt är också artister från alla nordiska länder representerade på festivalen.

Roskilde festivalen skulle vara en ypperlig plats för NR och Nordensamarbetet att marknadsföra sig till den yngre generationen. Nordiska rådet har en stark kulturprägel och delar ut en ansenlig mängd pengar varje år till kultur inom Norden. Skulle man marknadsföra Nordensamarbetet bland yngre kunde man säkert också få yngre kulturarbetare att söka pengar och göra nordiska samarbeten. Festivalen kunde också vara ett bra ställe att marknadsföra Nordenföreningarnas Nordjobb, Nordplus och en termin i Nordenprojektet.

Elektrisk upplysning

De strömavbrott som drabbat Norden på sistone har visat hur sårbara våra elberoende samhällen blivit, utan el är vi helt hjälplösa. Samtidigt som vi blivit mer medvetna om vår sårbarhet, så fortsätter vår elkonsumtion stadigt att öka. UNR:s styrelse har under sitt möte på Åland sett det aktuellt att återigen initiera en diskussion om en hållbar elförsörjning baserad på en mångsidig förnyelsebar energiproduktion.

För att täcka vår dagliga elkonsumtion tvingas våra länder att antingen importera någon annans överskott eller bygga ut sin egen elproduktion. Genom att bygga ut sin egen energiproduktion så är man inte lika beroende av import, men elproduktionen är oavsett var den äger rum ekonomiskt och/eller miljömässigt kostsam. Att man kan använda sig av andras överskott är naturligtvis bra ur en hållbarhetsaspekt, men hur ser det ut när det inte finns möjlighet att köpa någon annans överskott. På den nordiska marknaden är det bra om vi på detta sätt kan maximera effektiviteten av vår elproduktion, men pudelns kärna är enligt vår mening inte hur man skall täcka vår eskalerande elkonsumtion. Det vi först och främst måste fråga oss är inte hur mycket vi kan konsumera, utan hur mycket vi kan spara.

Sparsamhet är en dygd, så också när det gäller elektricitet. Den elförbrukande individen har många möjligheter till alternativa lösningar då det gäller elanvändningen, ett belysande exempel är t.ex. de olika lösningar som finns för uppvärmningen av hus. Den energislukande industrin bör också uppmuntras till att satsa på energisparande lösningar i sin produktion. I tillegg ser vi at gamle og dårlig vedlikeholdte el-nett fører tl stort svinn. Å ruste opp el-nettet vil føre til en mer effektiv utnyttelse av ressursene, og er fra et mijøperspektiv meget positivt.

UNR vill:

  • Poängtera individens ansvar och den gemensamma konsumentmakten detta innebär
  • Säkra vår elförsörjning ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv
  • att de nordiska länderna aktivt satsar på att stöda investeringar i energibesparande teknik
  • Syftet med energibesparingen får aldrig syfta till en sänkning av levnadsstandarden.
  • Arbeide for opprustning av eksisterende nett.

Stop trafficing

Det ofta välomtalade nordiska samarbetet inom ekonomi och handel har också en baksida. Genom ett gott nordiskt samarbete kan den organiserade brottsligheten utnyttja slappa gränskontroller. Östeuropeiska kvinnor och barn smugglas in för att bli sexslavar, i den goda tron om ett bättre jobb och därmed högre levnadsstandard i Norden än i sina egna hemländer.

Trots att vi idag lever i ett informationssamhälle är det många potentiella sexköpare som gått miste om informationen om vilket maskineri med organiserad brottslighet med vapen-, människo- och droghandel de understöder genom att köpa ett ”blow job”.

Ungdommens Nordiske Råd (UNR) vill att offren för människohandeln ges ett bättre rättsskydd genom möjlighet till uppehållstillstånd om de prostituerade träder fram och vittnar mot sina hallickar och kunder. Samtidigt vill UNR påminna om det enkla förhållandet som råder mellan utbud och efterfrågan. Detta kräver en attitydfostran hos befolkningen; vill ingen köpa sexuella tjänster kvävs också utbudet.

Så länge lagstiftningen inte är enhetlig i de nordiska länderna är det lätt hänt att Nordkalotten blir en horkalott, då det land som har den mildaste lagstiftningen blir en fristad för sexköpare från övriga nordiska länder. Konsekvenserna av detta strider fullständigt mot Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Filmpriset behövs för att bättre synliggöra Nordiska rådet för de unga

I Nordiska rådets session den 27 – 29 oktober skall en resolution om att grunda ett nordisk filmpris behandlas. Ungdomens Nordiska Råd ser att det här filmpriset skulle vara ett viktigt steg framåt för att göra det nordiska samarbetet och Nordiska rådet synligare till ungdomar. '
Ungdomens Nordiska Råd föreslår att Nordiska Rådet skall godkänna resolutionen om det nordiska filmpriset

Stabilare framtid för Ungdomens Nordiska Råd

Bakgrund

Ungdomens Nordiska Råd har utvecklats mycket under de senaste åren. Med det nya presidiet som leder UNRs arbete mellan sessioner kan man förvänta sig mycket i framtiden. Det finns möjligheter att fortsätta den här prosessen ännu framöver.

Inga personalresursser

Det största problemet är att UNR inte har någon personal. Ungdomens Nordiska Råd har ett bidrag från Nordiska Rådet för att arrangera sin session i samband med NRs session. Från detta bidrag har det varit möjligt att anställa en projektsekreterareför en kort period för de praktiska arrangemangen. Detta behövs naturligen också i framtiden, men under året behövs det också information och planering för den kommande sessionen samt stöd för att förbereda presidiets möten. Detta sekretariat kan vara en uppgift i ett större kansli, eller en del av en tjänstemans tid i Nordiska Rådets sekretariat.

UNR`s høgsta prioritet under kommande år ær att etablera ett sekretariat som kan støtte UNR`s medlemsorganisationer samt att skøta UNR`s administration. UNR`s presidie ansvarar før att søka om ekonomiska medel från nordiska rådet speciellt før att finansiera sekretariatet.

Avskaffa exportsubsidierna på jordbruksprodukter.

Trots de oændliga førhandlingarna inom WTO har de allra fattigaste lændernas stællning inte førbættrats. Globalisering ger ofta upphov till kritikk på grund av dess oønskade effekter. Man pratar ofta om att makten ær inte længre hos demokratisk styrda stater eller organisationer utan hos ansiktsløsa storføretag och fonder som styr alt mera av utvecklingen i værlden. Globalisering kunde ændå hjælpa de fattiga u-lænderna genom økad handel. Vi i de nordiska lænderna har førpliktelsen att gradvis avskaffa de nuvarande exportsubsidierna av lantbruksprodukter och møjliggøra u-lændernas entrè på våra marknader. Endast genom en ny och effektivare førdelning av resurser kan de minst bemedlade lænderna komma på sina føtter och en mer jæmlik och rættvis verden førverkligas.

Ungdommens Nordiska Råd;

  • krever at de nordiska lænderna gradvis avskaffar de nuvarande exportsubsidierna av lantbruksstøden och møjliggør u-lændernas entre på de nordiska marknaderna før jordbruksprodukter.

Gemensamt studie- och ungdomskort behövs i Norden

Ett vardagligt problem för många ungdomar i Norden är att det inte finns möjlighet att använda sitt studie- eller ungdomskort i ett annat nordiskt land. Det här gör att studerande som reser i Norden ofta är tvungna att betala hela prisen tex. på tåg och bussar. Om man vill öka de ungas mobilitet i Norden och främja jämlikhet mellan de nordiska ungdomarna måste man ha ett fungerande system som garanterar ungdomens bättre möjligheter att studera, arbeta och resa över gränser. Det är inte omöjligt att förverkliga ett nordisk ungdomsrabattskort på nordisk nivå då det redan finns ett på europeisk nivå, Euro<26. Nuförtiden kan det till och med bli mycket dyrare att resa inom Norden än i övrigt Europa.

Ungdomens Nordiska Råd föreslår att

  • Nordiska rådet godkänner sitt Kultur- och undervisningsutskotts resolution om de nordiska studie- och ungdomskort och att Nordiska ministerrådet tar konkreta åtgærder för att förverkliga ett fungerande nordiskt studie- och ungdomskortsystem.

Nordiskt praktikantprogram för ungdomar

Nordiska ministerrådets Nordjobb-sommarjobbprogram är ett fungerande utbytesprogram som tillbjuder möjlighet för 18-25 åriga ungdomar att bekanta sig med Nordens olika kulturer och språk vid sidan av att skaffa sig arbetserfarenhet. På grund av Nordjobb-programmets kulturella synvinkel är arbetsuppgifterna ofta mindre krävande och inom service- och vårdbranschen.

I dag finns det många stora nordiska företag som ännu inte har aktivt deltagit i Nordjobb-program. Det finns dock en stor andel av ungdomar som redan har viss arbetserfarenhet och högskolestudier bakom sig som kunde vara värdefull insats för företagen och som däremot själv skulle få viktig nordisk professionel arbetserfarenhet och nätverk.

Ungdomen Nordiska Råd föreslår

  • att Nordiska Ministerrådet utreder möjlighet för ett nordisk praktikantprogram för 20-30 åriga ungdomar, eventuellt som en avancerad del av Nordjobb

Den ydre sevlbestemmelsesrett

Nordiske lande har tradition for at sætte demokrati høyt. En tradition som de nordiske lande er stolte av.

Når man taler om demokrati er selvbestemmelsesretten central. Den indre selvbestemmelsesretet er et folks ret til selv at vælge hvem styret sit land. Den ydre er et folks ret til at stifte sin egen stat.

Så længe som et folks selvbestemmelsesret ikke er anerkendt beholder staten i praksis vetoret. Dette er ikke ønskelig og det er ikke demokratisk.

UNR anerkender den grøndlanske, den færøske og den ålandske selvbestemmelsesret.

Økobalansen må bestå

UNR mener at Nordisk Råd må anerkjenne enkelte land sin rett til å drive hvalfangst, slik de historisk sett alltid har gjort.

UNR mener at bærekraft må ligge til grunn for all bruk av naturressurser. Dette må også gjelde for fiske hvalfangst. Hvalfangst må selvfølgelig drives på en bærekraftig måte som hvilken som helst annen resurs.

UNR kan ikke tolerere at eksterne og emosjonelle argumenter skal legge premissene i hvalfangstdebatten uten at de bygger på et vitenskapelig grunnlag.

Gi språkopplæring til alle asylsøkere

UNR ønsker å gi alle asylsøkere opplæring i språk og samfunnsfag så fort som råd er, etter at de har kommet til mottakarlandet.

Enkelte bor i dag på mottak i flere år uten noen form fir språkoppæring, og det vanskeliggjør muligheten for å delta i samfunnet.

Tidlig opplæriong i språk og samfunnsfag vil gjøre integreringsprosessen lettere den dagen må får oppholdstillatelse. Motivasjonen for å lære seg språk og andre fag er også størst med en gang man kommer til et fremmed land.

UNR vil at alle asylsøkere skal ha et tilbud å gå til når de bor på mottak. Det vil retten til språkopplæring være.