Ett samnordiskt nej till terminsavgifter

Ungdomens Nordiska Råd stöder inte förslag om att ta i bruk terminsavgifter i de offentliga nordiska universiteten och yrkeshögskolorna. UNR anser det vara viktigt att alla har jämlika möjligheter att utveckla sina personliga kunskaper genom att studera på högskolenivå.

För de nordiska nationalekonomierna är det ändå angeläget att det skapas nya stödmodeller för undervisningen i högskolor och forskningen på universiteten. Att utbilda de mest begåvade i högskolor skapar mest kunskap i samhället, inte det att utbilda de rikaste - detta utesluter terminsavgifter som finansieringssätt. Forskning och innovation för sin del accelererar långvarig ekonomisk tillväxt, att pruta på det är en kortsiktig strategi.

Innovation måste dock även vara praktiskt tillämpbar för att ha ekonomisk inverkan, och därför borde universiteten ha tätare anknytningar till näringslivet, vilket också delvis skulle lösa problemet med finansieringen. Universiteten behöver i alla fall en rejäl grundfinansiering från staten för att inte tappa sin självständighet.

Effektivisera Nordiska Rådets arbete

I dagens Nordiska Råd har vi en mandatperiod på ett år, en verksamhetsagenda på ett år och en budgetberäkning som sträcker sig över ett år. Dessa korta tidsintervaller kväver effektiviteten, beslutsapparaten och gör att NR-presidiet inte kan arbeta långsiktigt och få igång en slagkraftig verksamhet.

Ett presidium likt många partipolitiska organisationers styrelse och verksamhetsagendor sträcker sig över två år. Detta leder till att fler beslut fattas och att styrelsen blir mer dynamisk i sitt arbete. Det nordiska samarbetet får ett mer långsiktigt arbete där budget- och verksamhetsplan sträcker sig över en längre tidsperiod. Förändringarna leder också till större möjligheter att i medlemsländerna verkställa besluten genom parlament- och regeringsbeslut.

Inför därför 2-åriga mandat och verksamhetsperioder i Nordiska Rådet. UNR önskar också att de nationella parlamentens utskott i betydligt större utsträckning skall samarbeta med Nordiska Rådets utskott. De rapporter som diskuteras under Nordiska Rådets sessioner skall i fortsättningen delges NR-delegaterna på förhand.

Skydda demokratin mot våld

Demokrati betyder att man sätter människan främst. Demokrati är grunden för att kunna driva andra politiska sakfrågor. Därför blir rörelser som sätter sakfrågor framför demokratin ett hot mot människan. Så länge det finns demokratiska kanaler att påverka och så länge du lever i ett land med demokratiskt valda ledare så skall våld och sabotage för att nå politiska mål anses oaccepterat. Ändå så finns det organisationer som bryter mot lagar och regler.

Ungdomens Nordiska Råd bör därför tydligt visa att man tar avstånd från sådana gruppers odemokratiska handlingar och visa på de demokratiska möjligheter och rättigheter som finns.

Fælles skandinavisk forståelse
Skandinavien har en fælles interesse i at være en stærk international region. Derfor skal vi promovere den fælles nordiske forståelse. Den fælles nordiske historie- og kulturforståelse skal fremmes.

UNR opfordrer til:

- at der lægges mere vægt på den fælles sprog- og kulturforståelse i relevante fag i den nordiske folkeskole.

- at korte udvekslingsophold for gymnasieelever mellem de nordiske lande skall främjas.

- at der oprettes en legatfond til støtte for kulturelle initiativer til fremme af den fælles nordiske forståelse.

Ett stadigvarande sekretariat för Ungdomens Nordiska Råd

År 2004 har varit Ungdomens Nordiska Råds sekretariats första verksamhetsår. Sekretariatet är för närvarande anförtrott Föreningarna Nordens Ungdomsförbund (FNUF) och är placerat hos Pohjola-Nordens Ungdomsförbund i Helsingfors. Sekretariatet har möjliggjort planering av och kontiuitet i UNR:s verksamhet. Arbetet har hela tiden kunnat gå vidare och utvecklats. Också planeringen av den årliga sessionen har underlättats tack vare sekretariatet. Vad gäller utvecklandet av ett kontaktnät för UNR har detta också bättre låtit sig göras i och med ett sekretariat. Presidiets arbete har också blivit lättare och effektivare tack vare sekretariatet.

Ungdomens Nordiska Råd föreslår därför att:

- UNR-sekretariatet görs stadigvarande

- FNUF också i fortsättningen skall sköta administrationen av UNR-sekretariatet

Gör Nordjobb bredare

Det av Nordiska ministerrådet finansierade sommarjobbsprogrammet Nordjobb, som erbjuder 18-28 åriga nordiska ungdomar möjligheten att genom ett sommarjobb bekanta sig med Nordens olika kulturer och språk är ett fungerande program. Det fritidsprogram som erbjuds i samband med Nordjobb-utbytet är också enastående bland utbytesprogram och skapar ett klart mervärde för den som deltar i utbytet.

En stor del av de arbetsplatser som erbjuds genom Nordjobb är sådana som i princip inte kräver någon tidigare arbetserfarenhet eller utbildning, t.ex. inom service- oh vårdbranschen. Detta är problematiskt för studerande som önskar skaffa sig arbetspraktik under sommaren. Oftast är arbetsuppgifterna inte på en tillräckligt hög nivå för att högskolestuderande skall få räkna dem som arbetspraktik eller för att det skall kunna räknas som arbetserfarenhet inom den egna branschen.

Ungdomens Nordiska Råd föreslår att:

- Nordjobb breddas och i fortsättningen också ger möjlighet till sådana arbetsplatser där arbetsuppgifterna är på en sådan nivå att den kan räknas som högskolepraktik och som sådan arbetserfarenhet som den unga har nytta av i sin egna bransch i framtiden.

Norden behöver fler företagare!

Den ekonomiska verkligheten och näringslivets struktur i de nordiska länderna lever i en kontinuerlig förändring. Samtliga nordiska länder understryker kunskap, kunnande och innovation som centrala element i sina nationella strategier för att bli allt mer konkurrenskraftiga. Det är alldeles rätt riktning. Men detta är inte tillräckligt.

Allt färre unga ser företagande som en realistisk framtidskarriär. Att bli företagare är komplicerat, byråkratiskt och ytterst riskabelt. Många unga nyutexaminerade kunde ha och har idéer, vilja och intresse att bli företagare, men har alltför lite kunskap om hur gå till väga.

Akademiskt företagande finns alltför lite av, och en trend i de nordiska länderna är att företagarna allt oftare kommer från andra stadiets utbildning. Dessa företag är ytterst viktiga, men nya behövs hela tiden. För att norden för sin del ska kunna svara på den internationella konkurrensen och det sk. Kina-fenomenet måste fler kunskapsbaserade företag grundas.

Företag och företagande har positiva effekter såväl på sysselsättning som på nationalekonomin. Företag skapar således välfärd som ytterligare skapar efterfrågan för fler företag, och resulterar i positiv tillväxt.

Ungdomens Nordiska Råd är bekymrat över det låga antalet företagare bland de unga och de akademiska. Ungdomens Nordiska Råd anser att företagande och företagaranda bättre och mera bör föras fram i utbildning och fler projekt för ungdomar att bekanta sig med företagande ska startas. En förenkling av regelverk gällande företagande behöv i hela Norden.

Reducera Nordens koldioxidutsläpp

Miljön och vår planet har antagit den största utmaning i den moderna tidens historia, att överleva den vanvård som mänskligheten utsätter den för. Samtidigt som vi ökar vårt beroende av fossila bränslen vilket ännu mer spär på miljöförstörandet.

I det nordiska samarbetet har vi flera gånger tagit på oss rollen som problemlösare och agitatorer för en radikalare miljöpolitik, tydligt exempel var miljökonferenserna 1986 & 89. Resultatet av dessa konferenser var Helsingforskonventionen, även det då fria Baltikum deltog och bidrog.

Nu är det dags att än en gång ta krafttag mot miljöförstöringen och arbeta för att Norden ska reducera sina koldioxidutsläpp kraftigt. Vi i Norden och även våra vänner i det tidigare östblocket har stora tillgångar och möjligheter att delta i omställning från fossila energikällor till användande av miljövänliga energikällor.

Det är av högsta vikt att vi på det nordiska planet lyckas samarbeta kring försöksverksamheter av sådan här art, givetvis ska möjligheten till att permanenta försöken utredas. NCF vill att Norden ska gå före och visa vägen i energiomställningen. Här finns många möjligheter t.ex. Islands geotermi och Finland, Norge och Sveriges möjligheter att utnyttja biomassa och andra förnybara energikällor.

Vägen till en fossilbränslefri zon är lång trots detta ser NCF med varma ögon på möjligheten att på nordisk nivå hitta möjligheter till en gemensam grön skatteväxling eller varför inte utreda möjligheten till att nordens nationer miljöcertifierar sin offentliga sektor. Det finns också många nationella forskningsprojekt och utredningar som med fördel skulle kunna lyftas till nordisk nivå

Ett av de första stegen som verkligen skulle ge effekt vore att ta trafikproblematiken på allvar och se till att till 2015 ställa om den nordiska trafiken till fossilbränslefritt. NCF vill med detta säga att det är hög tid att stoppa misshandeln och ställa om till en långsiktig hållbar utveckling, gör Norden till världens första fossilbränslefria zon!

UNR stöttar arbetet med gaskraftverk med koldioxiddeponering så att energibehovet kan mötas.

UNR utfordrer de nordiske land til å samarbeide og dele sine erfaringer av integrasjon
Ungdommens nordiske råd (UNR) mener at de Nordiska råd skal sette ökt vekt på spörsmål angående integrasjon i de nordiska land

UNR syns at erfaringene til Norge, Sverige og Danmark av å arbeide med integrasjon kan komme til stort nytte for land som for eksempel Island og Finland hvor de har ennå ikke värt så mye innvandring. UNR mener at det også kan väre bra for disse större landene at meddele sine erfaringer slik at man ikke går i samme feller.

Det har värt alltfor få studier og undersökelser hvor man har sett på integrasjon spörsmålene på et nordisk nivå. De studier som existerer handler vanligvis om situasjonen i hvert land.

UNR peker på muligheten på å opprette et nordisk erfaringsnätverk i enten Island eller Finland. Et slikt nätverk kunne sannsynligvis gi interesante svar på spörsmål om hvilke metoder som er best når det gjelder integrasjon.

Schengen-avtalen har gjort det slik at innvandrings-politik ikke lenger er en privat-affäre i Norden. Det en god ide å dele våre erfaringer i disse spörsmål. Ikke minst når det dreier seg om store forandringer på innvandringslovene i landene.

Demokratin behöver tolkar

Ungdomens Nordiska Råd är det högsta beslutfattande organet för ungdomar i Norden. Det är en instans, i vilket beslut fattas för att förbättra framtiden för ungdomen i Norden. UNR är ett organ där alla ungas röst skall höras. Detta mål uppnås inte på UNR-sessionen idag.

Även om de nordiska länderna har mycket gemensamt har vi inte ett gemensamt språk. Danskarna, norrmännen och svenskarna förstår varandra ganska bra. Också den svenskspråkiga befolkningen i Finland kan delta i diskussionen, medan de finskspråkiga och islänningarna marginaliseras i påverkandet p.g.a. språkbarriären. Ungdomens Nordiska Råd har inte ekonomiska möjligheter att arrangera tolkningen.

Vikten av tolkningen kommer att öka i framtiden eftersom samarbetet med Baltikum säkerligen kommer att växa. Ungdomens Nordiska Råd anser det vara viktigt att var och en kan delta och påverka på sitt eget modersmål.

För att Ungdomens Nordiska Råd skall kunna fungera som ett jämställt och demokratiskt system, där alla har likadana påverkningsmöjligheter, bör det i UNR:s budget reserveras mera medel för tolkningskostnader.

Nästa års session arrangeras på Island. UNR:s verksamhetskostnader ökar också p.g.a. högre resekostnader för mötet. UNR hoppas ändå att det från Nordiska rådets sida finns tillräckligt med vilja och ekonomiska medel för att främja det nordiska ungdomssamarbetet.