1. Gör Norden till en föregångsregion i klimatfrågan!

Utsläpp av växthusgaser är ett av dagens allvarligaste miljöproblem. I Kyotoprotokollet har vi slagit fast mål för att minska växthuseffekten.  Ungdomens Nordiska Råd vill att Norden skall vara ett föredöme för andra länder och att varje nordiskt land ytterligare utvecklar sitt arbete efter sina nationella förutsättningar.  Som ungdomsorganisation känns det viktigt att vi inte fortsätter förbruka ändliga resurser utan satsar på långsiktigt hållbara lösningar.  Det är också viktigt att bryta den ekonomiska sårbarhet som det medför med att vara beroende av dessa ändliga resurser.  Vi kan inte lösa klimatfrågan själva i Norden men vi kan demonstrera vår vilja genom att inte stanna av i en redan positiv utveckling.  Det kan vi åstadkomma genom att vid tillskapandet av nya energiförsörjningssystem ha en hög miljömedvetenhet.

 Ungdomens Nordiska Råd anser:

- att erkänna sambandet mellan människans påverkan genom växthuseffekten och ökade katastrofrisker.

-att utvecklandet av vår energiförsörjning skall bygga på förnyelsebara energikällor

-att nya byggnader inte bör värmas upp av fossila bränslen.

-att större satsningar på forskning kring förnyelsebara energikällor skall prioriteras i Norden.

2. Hårdare tag på haven

Ungdomens Nordiska Råd anser att de nordiska regeringarna skall vidta åtgärder för att förbättra skyddet av våra hav. Fartygstrafiken i Norden är omfattande och en olycka skulle ha förödande följder.  Vi kan genom bättre kontroll på fartygens skick förhindra att vissa farliga situationer uppkommer.  Miljöförstöring är gränsöverskridande, vilket betyder att dessa frågor aldrig endast är en sak för den enskilda nationalstaten.  Om en olycka ändå händer, är det viktigt att man snabbt och effektivt kan bekämpa utsläppen, för att minimera skadorna.

Speciellt den ryska miljölagstiftningen är relativt outvecklad. De nordiska länderna har redan länge gjort gott samarbete med Ryssland, t.ex. gällande det nya avloppsreningsverket i St. Petersburg som nyss startat sin verksamhet. Detta samarbete bör fortsåtta eftersom det också erbjuder möjligheter till ekonomiskt samarbete. Inom miljöskyddsteknologi har de nordiska länderna mycket att ge åt sina närområden. En renare havsmiljö är en viktig fråga för de nordiska länderna.

Ungdomens Nordiska Råd anser:

- att de nordiska regeringarna måste förbättra beredskapen att snabbt hantera oljebekämpning vid olyckor.

- att de nordiska länderna samarbetar kring inköp och användning av oljebekämpningsmaterial.

- att de nordiska regeringarna arbetar för hårdare straff mot fartyg som gör oljeutsläpp till havs.

- att miljöskyddssamarbetet speciellt med Ryssland bör fortsätta också efter reningsverksprojektet.

3. Bättre krishandling

Ungdomens Nordiska Råd uppmanar de nordiska länderna att finna samarbetsformer både för att kunna svara upp vid händelse av en katastrof samt för att kunna utveckla skydd och varningssystem.

De nordiska länderna har stor erfarenhet och kunskap om preventiva åtgärder och krisberedskap både vad gäller naturkatastrofer och olyckor.  Ett gott exempel på detta är det Nordiska Vulkanologiska Centret, beläget på Island, som är ett av de världsledande instituten vad gäller förvarningar om jordbävningar och vulkanutbrott.  De har lyckats förvarna mer än 24 timmar före ett flertal jordbävningstillfällen.  De nordiska metrologiska instituten har tillsammans med universiteten också utvecklat metoder för att förutsäga riskerna för laviner och jordskred.  Det kan också nämnas att nordiska ingenjörer blivit världsledande vad gäller byggandet av skydd för att stå emot laviner.

Det är Ungdomens Nordiska Råds vilja att de nordiska länderna utökar sitt samarbete och hittar en lösning på hur vi kan hjälpa utvecklingsländerna med kunskap och resurser att bygga upp varnings- och förvarningssystem mot katastrofer.

Ungdomens Nordiska Råd anser:

-att det sker ett tätare samarbete mellan de nordiska länderna i kris- och katastrofberedskap och -att en tydlig ansvarsfördelning utarbetas.

-att det operativa ansvaret i krisområdet ska innehas av de som har den rätta kompetensen.

4. Nordiska ungdmskommittés ekonomiska anslag

Samarbetet de nordiska länderna emellan är ett samarbete som ofta tas för givet. Som en komponent i utvecklandet av samarbetet har omfattande ungdomsstrukturer och ungdomsutbyten byggts upp.  Dessa strukturer och utbyten behövs om vi fortsättningsvis vill ha ett livskraftigt Norden.  Därför är det med stor förvåning vi har noterat att Nordiska ministerrådets förslag till besparingar drabbar Nordisk ungdomskommitté och ungdomssektorn hårdast, hårdare än de allmänna föreslagna besparingarna.  Ungdomssamarbetet har redan haft knappa ekonomiska anslag och skulle, tvärtemot NMRs beslut, behöva höjas.

Ungdomens Nordiska Råd anser:

- att Nordiska rådet inte skär ner de ekonomiska anslagen till Nordisk ungdomskommitté.

5. Mer nordisk toppforskning

Utbildning värderas högt i de nordiska länderna, och högklassig forskning har långa traditioner. Att sträva efter och idka toppforskning på alla områden, i alla nordiska länder kräver resurser som inte universitetsväsendet i alla länder besitter. Att forska allt i alla länder är inte ändamålsenligt i de nordiska länderna. Ett starkare samarbete av forskarnätverk och samarbete inom toppforskning krävs över landsgränserna. Forskning och innovation skapar arbetsplatser och detta behöver den nordiska arbetsmarknaden. Nordiska rådet antog under sessionen 2003 i Oslo Gustav Björkstrands "Nordia"-rapport.  En rapport som på ett konkret plan beskriver möjligheten till hur Norden kunde bli ett av världens bästa forskningsområde.  Rapporten är mycket bra men har lite kommit i skymundan i Rådets vardagliga arbete.  Ungdomens Nordiska Råd önskar att Nordiska rådet tydligare borde arbeta med den.

Ungdomens Nordiska Råd:

-  Vill uppmuntra de nordiska universiteten att skapa fler gemensamma forskningsprojekt

-  anser att lärar- och forskarutbytet de nordiska universiteten emellan bör öka.

-  Att Nordiska rådets Nordia-rapport skall få en högre prioritet i Rådets arbete.

6. Ungdomens Nordiska Råds årsrapport

UNR:s årsrapport bör vara en rapport som behöver UNR:s och dess presidiums verksamhet under ett verksamhetsår. Senaste åren har man sett verksamheten löpa enligt kalenderåret. Det ter sig dock naturligare att rapporten skulle beskriva verksamheten från session till session, under ett presidiums verksamhetsår.

Ungdomens Nordiska Råd anser:

-  att UNR:s årsrapport i framtiden löper från session till session. Rapporten 2006 beskriver således sessionen 2005 samt presidiets verksamhet fram till sessionen 2006.

-  Att årsrapporten bör innehålla presidiemedlemmarnas rapporter från Nordiska rådets utskott.

7. Ett gemensamt studiekort för Norden!

De nationella studiekorten borde vara giltiga i de andra nordiska länderna. Ungdom som studerer i norden skal kunne benytte seg av dette för allmäna nordiska studierabatter såsom kulturutbud men primärt bør det gälla kollektivtrafik och andra transporter inom Norden. Dette vil være med på å øke studenters bevegelighet mellom de nordiske land, fremme kulturutveksling og sikre bedre dialog og samarbejde på uddannelsesområdet mellom de nordiske land.  Dagens studiekort skulle enkelt kunna göras nordiska genom att man på studentkårernas och de nationella befintliga studiekorten skulle trycka en Nordensymbol, ex. en svan. Ungdomens Nordiska Råd godkände en liknande resolution 2002 som i sin tur gjorde att Nordiska Rådet 2003 godkände en rekomendation om transportstödet till Ministerrådet. Nordiska studiestödsgruppen har tagit upp transportsstödet till diskussion i samband med studiestördet.  Den speciella representanten för gränshinder Poul Schluter har följt med studiestödsgruppens arbete och skriver igen i sin rapport till Nordiska Rådet 2005 att "vi må finde en lösning på transporttilskud til nordiske studerende".  UNR vill därför igen markera frågans vikt.

För om man kommer fra ét nordisk land til et andet, skal man have samme studierabatter, som de studerende fra det pågældende land.

Ungdomens Nordiska Råd anser derfor:

-  Att de nationella studiekorten också skall vara giltiga i de andra nordiska länderna, för ex. kollektivtrafik, museum

-  Uppmuntra till fler rabatter i Norden med studiekorten.

8. Höj den övre åldersgränsen för ungdoms-verksamheten till 30 år

Den nuvarande åldersgränsen för barn- och ungdomsverksamheten inom Nordiska ungdomskommittén är 0-25 år. I de nordiska länderna varierar den övre åldersgränsen mellan 30 och 35 år för ungdomsverksamheten inom den tredje sektorn. Engagemang i nordiskt ungdomssamarbete föregås vanligen av verksamhet på det nationella planet, vilket innebär att många av dem som är aktiva på det nordiska planet är kring 25 år eller äldre. Den nuvarande övre åldersgränsen utesluter många av de unga som har förutsättningar och intresse för nordiskt samarbete. Likaså begränsas ungdomsforskningen i Norden på ett icke-ändamålsenligt sätt av 25-årsgränsen. Även Europakommissionen skall höja åldersgränsen så att 25-30-åringar inkluderas.

De nordiska samarbetsministrarna skall vid årsskiftet 2005/2006 ta ställning till den handlingsplan för barn- och ungdomssamarbete som Nordiska ungdomskommittén utarbetat. I detta sammanhang bör den övre åldersgränsen för ungdomsverksamheten höjas till 30 år, så att den bättre motsvarar realiteten inom det nordiska ungdomssamarbetet.

Ungdomens Nordiska Råd yrkar på att

 -den övre åldersgränsen för nordisk ungdomsverksamhet höjs till 30 år. 
 

9. At sikre inntektsmuligheterne til landsraadene for børne- og ungdomsorganisasjoner i de nordiske land må prioriteres

Arbeidet til landsrádene er veldigt viktigt og má bestá. Børn og unge i Norden bör ha mulighet til at delta i internationellt samarbejde og delta i demokratiske funksjoner og organer som handler om saker som er viktige for dem.

UNR mener at man må oppmerksom på at ikke alle landsradene i de nordiske lande har gode nok bedriftsomstendigheter.