Ungdomens Nordiska Rådets session 2007 Stortinget, Oslo

Ungdomens Nordiska Råd samlades till sin årliga session dagarna innan Nordiska Rådets session, 27-29.10.  Ungefär 60 representanter från samtliga Nordiska länder och självstyrande områden fanns på plats för att diskutera aktuella politiska frågor.

Sessionen inleddes på lördagen med ett seminarium med temat ”Jämlikhet och diskriminering”. Åsulv Solstad, jurist i Likestillnings- og diskrimineringsombudet, gjorde en introduktion till temat jämlikhet och diskriminering. Ordförande Sinikka Bohlin från Nordiska Rådets Sveriges
delegation höll ett inlägg om etniska minoriteter i Norden, Nils Jøran Riedl Sentralstyremedlem för Landsforeningen for lesbisk og homofil frigjøring, talade om sexuella minoriteter i Norden och Mads Andreassen, ledaren för Unge Funksjonshemmede, koncentrerade sig på ämnet handikappade i Norden. Seminariets ämnen diskuterades vidare i arbetsgrupper. Varje grupp skrev ett dokument om dagens teman.

Sammanlagt inlämnades 24 resolutionsförslag till sessionen vilka sedan behandlades i partigrupper och i arbetsgrupper under söndagen och måndagen. 17 av resolutionerna godkändes och finns presenterade i
denna rapport.

Presidiets verksamhet under år 2007

Under året har presidiet samlats till tre möten: i Helsingfors, Köpenhamn och Göteborg i samband med Nordiska rådets möten. Presidiet har antagit följande resolutioner:

• Den renaste energiform är energis besparelse
• Låt kunskapen flytta över landsgränserna (praktikplatser till yrkesskolelever)
• UNR kräver klarhet i genmanipulerade matens förpackningars påteckningar
  

Presidiet har genomgående det senaste året arbetat för att förbättra och effektivera sitt arbete. Detta har resulterat i en arbetsplan för att klargöra presidiets arbetsformer, ansvars- och uppgiftsfördelning.

Under året har presidiet skapat ”Fråga UNR” –funktion till sin webbplats. Den nya sidan marknadsförs med hjälp av en banner ”Påverka Norden” som finns tillgänglig på alla fem nordiska språk. Nordiska Rådets informationsavdelning har förverkligat bannern.

UNR-presidiet hoppas på detta sätt öka dialogen med ungdomar om nordiska frågor. Responsen tas upp i presidiets arbete och kan t.ex. bearbetas till resolutionsförslag till Nordiska Rådet. Frågor som kan tänkas vara av allmänt intresse publiceras också anonymt på webbplatsen med ett svar från en presidiemedlem.

President och presidium 2008

Till president för år 2008 valdes Lisbeth Sejer Gøtzsche från Nordisk Ungkonservativ Union.

Till presidiets övriga medlemmar under följande verksamhetsår valdes:

Sessionen 2008

Till tema för sessionen år 2008 valdes ”klimat och energi”. Följande gång möts UNR till session den 24. - 26.10.2008 i Helsingfors.

UNR har upplevt ett stort stöd och ett intresse för det arbete som görs både i presidiet och på sessionen från Nordiska rådet, de nationella delegationerna och partigrupperna och vill framföra ett varmt tack för detta.

1. Fremtiden for det nordiske samarbejde

I en verden, der dag for dag bliver mere og mere globaliseret, kan det være svært at se, hvilken fremtid det nordiske samarbejde har. Nationale sprog bliver på arbejdspladser udskiftet med engelsk, og de politiske øjne vendes mod Bruxelles og Washington samtidigt med, flere og flere virksomheder flytter arbejdspladser til lande med langt lavere produktionsomkostninger fx Kina. Den  nordiske identitet er langtfra så stærk, som den har været.

UNR ønsker derfor en klar vision for det nordiske  samarbejde. Hvis vi ønsker, at de nordiske befolkninger skal føle en forbindelse med de nordiske lande, bør dette prioriteres fra politisk side. At de nordiske lande har været forbundet i 1000 år via historien, er ikke en garanti for, at denne forbindelse vil holde fremover. Der bør tages en klar politisk prioritering omkring, hvad vi vil med det nordiske samarbejde. Indsatser bør tages for at sikre, at  enigmand også oplever et fællesskab med sine nordiske naboer. Der må fra politisk side tages et ansvar for det manglende kendskab til de nordiske sprog blandt ungdommen.

Vi finder det vigtigt at alle nordiske lande skal have mulig fri afgang til public service medier´ udsendelser – fx på Internetet.

Den stigende globalisering sammen med en øget fokusering på den nordiske identitet er ikke modsætninger, men tværtimod nødvendig, hvis det nordiske samarbejde ikke skal ende som et elitært projekt. Nordjob og Nordplus er allerede velfungerende projekter, hvor unge lærer Norden at kende. Imidlertidig behøver Nordjob-projektet at videreudvikles. Spektret af arbejdspladser bør forstørres. UNR ønsker, at Nordisk Råd faciliterer, at projektet i højere grad kan markedsføre sig mod arbejdsgivere i sektorer som idag ikke er aktive deltagere i projektet. UNR ønsker også, at Nordisk Råd forstærker markedsføring af Nordplus-programmet - der bør være særlig opmærksomhed på kortere udvekslingsmuligheder.

2. Ungdommens Klimatopmøde

Danmark skal i efteråret 2009 være vært for en international klimakonference, som skal afløse Kyoto-aftalen. En lang række af verdens politiske ledere vil derfor være i landet for at indgå aftaler om fremtidens reduktion af drivhusgasser.

Vi ønsker, at ungdommen bliver hørt i denne sammenhæng. Der bør derfor som optakt til den internationale klimakonference afholdes en konference med det formål at give de unges stemmer (i form af
resolutioner) videre til de internationale politikere.

Foreningen Nordens Ungdom foreslår en model i samme form som Ungdommens Nordiske Råds sessioner, hvor der vil være mulighed for at drøfte resolutioner, der senere skal videregives de klimapolitiske beslutningstagere på det internationale topmøde.

UNR anser, at:

• temaet alene skal være klima og den internationale klimapolitiske dagsorden.
• de baltiske landets ungdomspolitiske partier indbydes til deltagelse
• andre organisationer end de politiske ungdomspartier skal inviteres till at komme med indspark og inspiration.
  

Nordisk Råd skal afsætte økonomiske midler til mødet og de ekstra aktiviteter til tolke, rejser og oversættelse af tekster til relevante sprog for at nå de centrale klimapolitiske aktører.

Foreningen Nordens Ungdom i Danmark tilbyder at stå for det praktiske i samarbejde med UNR’s sekretariat.

Motivation

Klimaproblematikken står som en af de centrale udfordringer for det internationale samfund. Udfordringerne kan med al tydelighed ikke løftes alene af de nationale regeringer eller for den sags skyld alene af de nordiske lande. Dette mindsker imidlertid ikke behovet for at kommunikere de unges visioner og politikker til fremtiden. Nordisk Råd har nu chancen for at lade Nordens ungdoms mening høre på en større arena. Denne mulighed kan bedst gribes ved et engageret tiltag som
dette. Se vedlagte præliminære projektbeskrivelse som bilag.

1. Klima som tema frem for miljø. Hvor miljø primært retter sig mod lokale udfordringer har klima en langt mere international vinkel. Klima er ikke mindst valgt, fordi det er det, der er temaet på den internationale klimakonference.
2. Klimaproblemer er grænseoverskridende. Derfor foreslår Foreningen Nordens Ungdom også muligheden for at indbyde de baltiske landes ungdomspartier. Dette vil give en række udfordringer i forhold til sprog og oversættelse, men vil samtidig kunne givet et nyt perspektiv på klimadebatten. Foreningen Nordens Ungdom er klar over, at den optimale løsning ville være at indbyde ungdommen fra alle verdens lande, hvilket dog vil være et projekt af en anden størrelsesorden. En model med unge fra de øvrige europæiske lande vil kun kunne løftes i et målrettet samarbejde mellem Foreningen Nordens Ungdom, Ungdommens Nordiske Råd og andre organisationer. Da resolutioner og resultater alligevel vil skulle oversættes som minimum til engelsk for at kunne videregives vil en session på engelsk kunne være en  mulighed.
3. For at få de bedst mulige forslag på frem ønsker Foreningen Nordens Ungdom en model, hvor også andre klimapolitiske aktører får mulighed for at give deres bud. Det kan eksempelvis være de største udledere af klimagasser men også miljøorganisationer og andre. Det vil stadig være ungdomspolitikkerne der bestemmer hvilke forslag de støtter og giver videre til de internationale politikere.
4. For at projektet skal have en effekt, er det vigtigt at deltagerne i klimatopmødet rent faktisk informeres om de unges beslutninger. Dette forventes at kræve mere arbejde end den sædvanlige videregivelse af resolutioner til Nordisk Råd. Der forventes således at skulle arrangeres møder med politikere samt et aktivt kommunikations- og pressearbejde.

3. Ungdomspolitisk opfordring om FN’s 2015 mål

I år 2000 gik verdenens lande sammen og fastsatte 8 millennium mål for en bedre verden. Vi skriver nu år 2007, halvdelen af tiden er gået, og vi er stadig langt fra at opnå målene inden 2015, men vi kan nå dem, hvis vi vil. Det er derfor nu, at vi virkelig skal sætte ind, for at få forbedre dagligdagen for millioner af mennesker. Ungdommens Nordiske Råd opfordrer derfor de nordiske parlamentarikere til at tage et større engagement i opfyldelsen af FN’s millennium mål. Vi ønsker især et større engagement indenfor følgende områder:

Det handelssystem der er idag forstærker de økonomiske skel mellem de rige og de fattige lande. Det er vigtigt at de nordiske lande støtter de fattige landes i WTO-forhandlingernn. Dette må til for at give de fattige lande tilgang til de vigtige markeder EU og EEC.

Udviklingsstøtte

De nordiske lande bør i langt højere grad samarbejde og koordinere deres udviklingsbistand for at opnå et bedre resultat. Den nordiske udviklingsbistand bør ligeledes effektiviseres og være resultatorienteret. Og bør stige til 1,0 % af hvert lands BNI.

Gældslettelser

En af de største hindringer for udviklingslandenes udvikling er deres enorme gæld. Ofte overstiger rentebetalingerne, hvad det pågældende land modtager i udviklingsstøtte. Vi opfordrer derfor de nordiske lande til at arbejde for at slette gælden for udviklingslande, der lever op til krav om good governance, demokrati og menneskerettigheder. Ligeledes bør gældslettelserne ligger udover udviklingsbistanden.

Uddannelse

Uddannelse er en af de vigtigste forudsætninger for at opnå millennium målene. Udover at læse og skrive kan uddannelse også fokuseres mod håndværk og sikre mennesker et levebrød. Et større fokus på uddannelse kan være med til at sikre, at kvinders rettigheder og position i samfundet styrkes, at oplysning om Hiv/aids og andre smitsomme sygdomme kommer ud til befolkningen, og at demokrati samt menneskerettigheder udbredes.  Uddannelse er altså en af grundforudsætningerne for opnåelsen af mange af millennium målene.

Sikkerhedspolitiske perspektiver

De nordiske lande bør give udviklingsbistand efter et hensyn til sikkerhedspolitik. Det er helt afgørende for et udviklingsland, at der eksisterer politisk stabilitet og sikkerhed for civilbefolkningen, hvorfor donorlandene bør indtænke de sikkerhedspolitiske perspektiver i den samlede udviklingspolitiske strategi.

Det er nu der skal handles

Den ekstreme ulighed mellem den rige del og den fattige del af verden kan vi ikke acceptere uanset forskellige politiske ståsteder. 2015 målene er midlet til at nå en mere retfærdig verden, og det er derfor nu der skal handles, og sættes mere fart på 2015-målene fra nordisk side.

4. Företagsamhet skall integrerars i läroplanen i de nordiska länderna

Företagare är en viktig och dynamisk del av de nutida nordiska samhällena. Deras initiativ och kompromisslösa attityd hjälper våra länder att hela tiden röra sig framåt. Emellertid är det få unga som utan rätt information och utbildning ens kommer på tanken att starta sitt eget företag.

Att bli företagare skall inte vara ett val för bara några få utan borde vara en möjlighet får vem som helst som känner sig beredd att satsa på det. På andra sidan är det svårt att vara företagare – många nya företag misslyckas, oavsett hur hårt företagaren jobbar – något som man borde vara helt öppen om eftersom information är basen för alla framgångsrika företag.

Idag ligger det en mystik över företagsamhet men faktum är att en företagare varken kräver övermänskliga styrkor eller är en väg till automatisk rikedom. Våra samhällen har karaktäriserats av en arbetskultur och strukturer som inte alltid uppmanar till kreativitet eller förmågan att handla före andra. Om grunderna i företagsamhet skulle läras ut i skolorna kunde ungdomar göra balanserade val – om de vill bli företagare eller ej.

UNR anser att:

• alla elever skulle dra nytta av information om företagsamhet, eftersom också de som inte tänker sig en framtis som företagare kan dra nytta av detta.
• företagsamhet skall integreras i läroplanerna i de nordiska länderna

5. Samma socialskyddsnummer i Norden

Det är vanligt att vi reser runt i Norden och då behövs ofta socialskyddsnumret i olika sammanhang. Till exempel då det händer en olycka och man behöver sjukvård är socialskyddsnummret nödvändigt, och med olika system är det inte alltid möjligt att få reda på personuppgifter som behövs. Även administration i samband med studier och jobb över gränserna skulle gynnas av ett gemensamt system. Varför krångla till det?

UNR anser att:

• problematiken måste lyftas upp inom Nordiska rådet

6. Inga terminsavgifter för utländska studerande i Norden

Norden behöver arbetskraftsinvandring och studier är ett bra sätt att locka unga duktiga människor till vår region. Vårt avgiftsfria utbildningssystem har byggt vår nordiska välfärdsmodell och är en av vårt samhälles grundpelare. Vi vill inte heller nu se en utveckling mot terminsavgifter. Därför skall vi inte heller kräva att unga företagsamma människor som väljer att studera i Norden skall betala för studierna. De bidrar med sin kunskap till att stärka Nordens konkurrenskraft.

UNR anser att:

• terminsavgifter för studeranden vid högskolor och universiteten i våra Nordiska länder på inga vilkor skall införas
• avtalen om inga terminsavgifter skal fastsattas genom gemensamma avtal

7. Följ Londons exempel

London har fått mycket uppmärksamhet kring sitt ”Green City” mål att sänka stadens utsläpp med 30% till år 2025. Alla nordiska länder har likaså möjlighet att sänka sina koldioxidutsläpp i motsvarande omfattning. I synnerhet som de nordiska ländera gärna marknadsför sig själva som miljöfrämjande.

En stark urbanisering har präglat de nordiska länderna under det senaste decenniet. Inflyttningen till de stora städera är betydande och den ökade andelen stadsbefolkning syns även i utsläppsmängden. Till exempel bilfria centra och ökade satsningar på kollektivtrafiken samt välplanerad avfallshantering och goda återvinningsmöjligheter är realistiska och önskvärda miljöfrämjande insatser. Välfärdsländerna i norden, som strävar till att vara föregångare i bl.a. miljöteknink, har all orsak att ta efter Londons exempel.

Norden ska leva upp till sitt rykte som en miljövänlig del av världen.

UNR anser att:

• de nordiska ländernas största städer skall sänka sina utsläpp med

8. Nya nordbor

Alla invånare i de nordiska länderna borde ha samma möjligheter att vara aktiva medlemmar i sina samhällen och ta del av de rättigheter och skyldigheter som därmed följer. Också invandrare borde ha möjligheten att anpassa sig till de nordiska samhällena och utveckla sig själva till att fullt ut ta del av vårt samhälle som konstant förändras och utvecklas. De nordiska regeringarna måste medvetandegöra invandrare om sina rättigheter.

UNR anser att:

• det är viktigt att invandrare har tillgång till språkundervisning i det aktuella nordiska språket och i det egna modersmålet.
• utbildning av invandrarkvinnor om deras rättigheter skall sättas i fokus 
• det är viktigt att myndigheterna uppmuntrar barn med invandrarbakgrund att inte avbryta sin skolgång 30% till år 2025
• frågan bör lyftas upp på ”Nordisk storstadsmlijö”-konferensen

9. Lika möjligheter för kvinnor och män

Ungdomens Nordiska Råd vill att de nordiska länderna garanterar lika möjligheter för varje individ, oavsett kön.

Stereotyper som innebär kategorisering i manligt och kvinnligt är skadliga. För att kämpa mot stereotyper och pornografisering måste alla nordiska länder öka utbildning om sex, sexuell frihet och kommunikation mellan män och kvinnor.

UNR konstaterar att kvinnor och män fortfarande inte har lika lön för samma arbete. Därför tycker UNR att de offentliga i hela norden ska kunna göra organisationer och företag skyldiga till att ge all data som behövs för att bevisa att de inte diskriminerar efter kön.

UNR anser att:

• Nordiska rådet uppmanar de nordiska regeringarna och arbetsmarknadsparterna att tillsammans sträva för att eliminera löneskillnaderna mellan könen.
• Nordiska rådet uppmanar de nordiska regeringarna att lägga vikt vid att jämställdhetsfrågor alltid tas med i skapande och implementering av offentlig policy.
• Nordiska rådet arbetar för att de nordiska parlamenten agerar som föredömen när det gäller könsbalans genom exempelvis fördelningen i parlamentariska kommittéer och styrelse samt vid representation.
• Öka utbildningar om sex, sexuell frihet och kommunikation mellan män och kvinnor.

10. Angående validering av utländska examina

Under decennier har det nordiska samarbetet inneburit att det är möjligt för arbetskraft att röra sig fritt över gränserna. Alla kan dock inte åtnjuta öppenhetens frukter. Människor som kommit till de nordiska länderna från andra delar av världen får inte sällan svårigheter att få ett  arbete, trots att de många gånger har en utbildning som i normala fall skulle göra dem attraktiva på arbetsmarknaden.

Arbetet med Bolognaprocessen inom den Europeiska Unionen är positivt, den medför ökade möjligheter för studenter och framtida akademiker att röra sig fritt i Europa och gör också att Europeiska studenter i fortsättningen inte kommer ha samma behov av validering. Det gör dock inte situationen bättre för dem som inte kommer från Europa eller för dem som redan tagit ut sin examen.

Att validera utländska examina är egentligen inte en svår sak att åtgärda. Genom att upprätta tydliga kriterier och standardiserade metoder för att mäta kompetens och betyg på ett korrekt sätt, eller genom att erbjuda allmänna tester på de faktiska kunskaper som en person har, kan man minska utanförskapet bland de utlandsfödda.

Varje land bör givetvis göra vad man kan för att ge människor möjligheten att stå till arbetsmarknadens förfogande, men det nordiska samarbetet borde också innebära att de nordiska länderna har goda möjligheter att samordna detta.

UNR anser att:

• UNR verkar för en fungerande validering av utländska examina som inte omfattas av Bolognaprocessen, samt
• en sådan validering bör samordnas mellan de nordiska länderna för att upprätthålla en öppen gemensam nordisk arbetsmarknad.

11. Lige rettigheder for alle

Hver eneste individ skal have ret til at leve sit eget liv uden fordomme og diskrimination fra andre. UNR mener, at hvert eneste individ skal være lige for loven. UNR anser det for nødvendigt, at de nordiske lande udviser solidaritet og giver seksuelle minoriteter de samme rettigheder som hetroseksuelle og arbejde for at eliminere fordomme. UNR anser det for vigtigt, at seksuelle minoriteter individer får ret til at adoptere børn.

Kun staten skal have den juridiske vielsesret.

UNR anser att:

• at give fulde og lige rettigheder til seksuelle minoriteter i de nordiske lande, Endvidere skal de nordiske lande være i front for at kæmpe for disse rettigheder rundt omkring i verden.

12. Ge ungdomarna en starkare röst

Det är viktigt att Ungdomens Nordiska Rådets aktiviteter värderas mer i det nordiska samarbetet. Organisationen har utvecklat sig åt positivt håll under de senaste åren. Därför anser UNR:s president och presidium att det är dags till att ge ungdomar en starkare röst i det nordiska samarbetet.

Sedan Nordiska Rådets första session 1952 har också de nordiska politiska ungdomsorganisationerna mötts. Ungdomens Nordiska Råd har i årens löp haft många olika former samt olika problem.

Under många år var UNR en ad hoc-organisation utan en fast organisation. År 2002 under sessionen i Espoo fick UNR sin egen arbetsordning och UNR blev en fast organisation. Samtidigt valdes president och presidium. Den nya arbetsordningen trädes i kraft i  Oslo 2003 och kort tid efter upprättandet fick UNR sitt eget sekretariat i Finland. Sedan är kontinuiteten i UNR:s arbete blivit starkare och antalet deltagare i UNR har stigit.

Ungdomens Nordiska Råd består av omkring 60 representanter från olika politiska ungdomsorganisationer i Norden.

UNR:s presidiemedlemmar har under år 2007 kunnat delta i Nordiska Rådets utskottsmöten. Detta uppskattar vi högt. Inom utskottena har deltagarnas påverkningsmöjligheter varit dock begränsade och varierat mycket beroende på vilket utskott man har deltagit i. UNR anser att verksamhetsmedlerna borde nu förenhetligas för att våra deltagande- och påverkningsmöjligheter inte bara hängde till exempel på utskottets ordförandes och sekretariatets förhållning till UNR:s position eller vår egen medlems aktivitet.

UNR anser att

• NR ger UNR talerätt i varje utskott
• NR inbjuder UNR:s president till varje presidiemöte som NR håller och ger talerätt också till UNR:s president

13. Mera stöd till UNR

Eftersom UNR länge har varit en så kallad ad hoc-organisation och ansvaret för arrangemang har roterat mellan de nordiska länderna har kontinuiteten i arbetet varit dålig. Därför tillsattes det en arbetsgrupp vid sessionen i Köpenhamn 2001 som hade som uppgift att skapa en arbetsordning för UNR. Den nya arbetsordningen godkändes på sessionen i Esbo hösten 2002. På sessionen 2002 bildades också ett eget presidium för UNR.

Sedan 2002 har UNR haft ett eget presidium som väljs för ett år i taget vid den årliga sessionen. Presidiemedlemmarna representerar olika paraplyorganisationer för nordiska politiska ungdomsförbund. FNUF har också en observatör i presidiet. Presidiet möts 5-6 gånger i året, oftast i samband med Nordiska rådets presidie- och utskottsmöten. I dessa möten har presidiemedlemmarna också möjlighet att följa med arbetet i NR: s olika utskott.

I början av år 2004 etablerade UNR ett eget sekretariat som sköts av nordiska ungdomsorganisationen Föreningarna Nordens Ungdomsförbund och är placerat hos Pohjola-Nordens Ungdomsförbund i Helsingfors.

UNR:s verksamhet finansieras huvudsakligen av Nordiska rådet. UNR får årligen stöd från NR. Organisationen har utvecklat sig åt positivt håll under de senaste åren. UNR kan utveckla sig till en vis punk utan mera resurser. UNR har kommit dock till en fas nu där utvecklingen måste ske. Detta betyder även mera stöd och resurser. Årligen har vi problem med att finansiera tolkningen i sessionen. Ett problem är även att UNR:s sekretariat arbetar bara en del av året dvs. från maj till slutet av november-december. Detta orsakar att vi tappar kontinuiteten och mycket information varje år. UNR har själv också arbetat för att få mera nya sponsorer. Då UNR:s verksamhet började, räknade man inte in tolkningskostnader i bidragen, inte heller tog man i hänsyn uppväxten i aktiviteten i UNR:s presidium.

UNR anser att

• bidrag till UNR måste höjas så att det motsvarar den nuvarande verksamheten. Bidraget skall riktas till sekretariatets funktioner och tolkning.

14. Ungdommens Nordiske Råd krever redusering av grensehinder blant unge og studenter i norden

Ungdommens Nordiske Råd mener det er viktig å fortsette det gode arbeidet med å redusere grensehindringer blant nordiske unge og studerende. Redusering av grensehinder har vært en av Nordisk Råds hovedoppgaver de siste årene. Derfor mener Ungdommens Nordiske Råds session 2007 at Nordisk Råd tar tak i de grensehindringene nordiske ungdommer opplever.

Av konkrete eksempler er vil Ungdommens Nordiske Råd peke på ordningen med rabatt på reiser med offentlige kommunikasjonsmidler. For eksempel gis ikke norske studenter rabatt ved reiser i Finland.

Ønsker vi et mer samlet norden, må vi legge til rette for fleksible løsninger for våre unge og studerende.

UNR anser att:

• Nordisk Råd satser på fjerning av grensehinder rettet mot unge og studerende.
• Nordisk Råd ser på muligheten for felles rabattsystemmer for reiser med offentlige  kommunikasjonsmidler for studenter.
• Nordiske Råd ser på muligheten for å koordiere trygdeordninger slik at enkeltindivider om de blir boende i et annet nordisk land.

15. Handel med mennesker er moralisk forkastelig

Ungdommens Nordiske Råd krever at Nordisk råd tar initiativ till felles kamp for bekjempelse av menneskehandel. Det bør utarbeides nye strategier og mål for det felles nordiske samarbeidet på detta område. De nordiske politimyndigheter må arbeide mer over landegrensene for å bedre utnytte kapasitet og finne dem som står bak disse grusomme og umenneskelige  handlingene.

Ungdommens Nordiske råd krever også att Nordisk Råd tenker på hvordan man best hjelper offrene.

UNR anser att:

• det tas gemensamma nordiska grepp och utarbetas nya konkreta metoder för att bekämpa människohandeln.
• de nordiska polismyndigheterna arbetar mer samlat och över landsgränserna.
• samarbetet med de berörda staterna förstärks för att hitta personerna som organiserar människohandeln.
• de nordiska regeringarna säkerställer att kvinnojourshemmen som ger skydd till offrena har tillräckliga resurser för sin verksamhet.
• offrena ska få stöd både i den berörda nordiska nationen och i det land dit de eventuellt flyttar senare.

16. Gemensam nordisk marknad för medicin

De nordiska ungdomsorganisationerna anser att det bästa sättet att öka sund konkurrens på den nordiska medisinmarknaden och få priserna reducerade är att avskaffa gränser och pålagor inom medesinmarknaden. Sänkta medisinpriser är en vital intressefråga som kommer dem bäst till godo som har det största behovet för medisin.

Detta kan bl a uppnås genom att skapa en gemensam registrering av medisin i Norden och att registrering av medisin i ett land skall gälla i de övriga länderna. Denna reform skulle i stor utsträckning gynna ett fritt flöde av medisin mellan länderna.

De nordiska regeringarna uppmanas att arbeta för en öppnare marknad med medisin samt underlätta handeln. Genom en sådan reform skulle man samtidigt inte skapa en ny isolerad nordisk medisinmarknad utan ta ett viktigt steg mot en gemensam europeisk medisin marknad.

17. Vi bör öka kollektivtrafiken før att bekämpa klimatförändringen

De nordiska länderna har tagit som mål att dra ner på växhusutsläppen och ett led i denna process är att minska på privatbilismen och flygtrafiken. Människorna har emellertid ett behov att röra på sig och därför anser UNR att kollektivtafiken måste göras mera lockande i Norden.
Vi vill speciellt uppmärksamma problemen i kollektivtrafiken mellan de nordiska länderna. Vi kan inte acceptera att transport med tåg och buss är dyrare än med flyg till de andra nordiska länderna. De nordiska länderna bör göra en gemensam insats för att pressa ner biljettpriserna
med offentligt stöd.

UNR anser att:

• att kollektivtrafikens biljettpriser mellan de nordiska länderna bör pressas ner och den vägen göra den billigare än flygtrafiken.