Seminariet började med en introduktion av Åsulv Solstad från Likestillnings- og diskrimineringsombudet. Därefter behandlades temat Jämlikhet och diskriminering ur tre olika synvinklar. Ordföröranden för Nordiska Rådets Sveriges delegation, Sinikka Bohlin, höll ett inlägg om etniska minoriteter i Norden. Nils Jøran Riedl, sentralstyrelsemedlem för Landsföreningen for lesbisk og homofil frigjøring talade om sexuella minoriteter i Norden och Mads Andreassen, ledare för Unge Funksjonshemmede höll en presentation om ämnet handikappade i Norden. Seminariets ämnen diskuterades vidare i tre olika arbetsgrupper. Varje grupp skrev en sammanfattning om dagens teman. Grupp ett behandlade frågor kring etniska minoriteter och koncentrerade sig på hur minoriteternas ställning i samhället kunde förbättras. Grupp två diskuterade sexuella minoreter ur de olika nordiska ländernas synvinkel. Grupp tre diskuterade handikappades situation, särskilt på arbetsmarknader och inom utbildning. Nedan finns gruppernas presentationer om de olika teman.

Grupp 1: Etniska minoriteter

I den nordiska lagstiftningen ær de etniska minoriteteras rættigheter rætt væl tillgodosedda. Men i paraktiken finns det allt før många exempel på att minoriteternas stællning inte ær jæmlik i førhållande till majoritetsbefokningen – detta bottnar i folks attityder. Før att råda bot på detta måste løsningar søkas på många olika fronter och beslutsfattare skall inte vara rædda før att prøva på kreativa løsningar. Ungdomens Nordiska Råd vill lægga speciellt folkus vid fyra olika områden; arbetsmarknad, utbildning, delaktighet och boende och vill dærfør att;

Arbetsmarknad:

• Anonyma jobbansøkningar testas – detta ær inte en løsning, men ett steg på vægen mot en jæmlikare arbetsmarknad.
• Mer praktik bjuds ut till de ”nya nordborna”
• Møjligheten att under arbete læra sig språk och hur samhællet fungerar vidare utvecklas.
• Man kan jobba under språkundervisningen.
• Øppna upp arbetsmarknaden før mænniskor från alla lænder 

Utbildning:

• Mera språkundervisning erbjuds - såvæl modersmål som det nya landets språk. Kan man sitt modersmål væl ær det lættare att læra sig nya språk.
• Man satsar på læxhjælp - invandrarelever har inte alltid samma møjlighet som majoriteten att få hjælp hemma med læxor – dærfør ær det viktig att skolan har fungerande strukturer før læxhjælp.
• Det i den nordiska grundundervisningen satsar på global fostran (undervisning om andra kulturer) till majoritets- och minoritetsbefolkningen.
  

Delaktighet :

• Medborgar- och ungdomsorganisationer i Norden jobbar aktivt med att ta med etniska minoriteter i sin verksamhet

Boende:

• olika sorters boendeformer på samma område uppmuntras.

Øvrigt:

• Staten borde avskaffa alla icke-inklusiva symboler – kan också skapa fræmlingsfobi om majoriteten skall ge upp delar av sin kultur
• Alla nordiska lænder borde ha en gemensam immigrations struktur.
  

Grupp 2: Sexuella minoriteter

Island

• Rettigheter gangska bra. Homusexuella kan registrera partnership och gifta sig utan inte i kirka. Kan adoptera. Maste ta mer upp discussion i skolorna.

Norge

• Rettigheter gangska bra. Men det helsta problemmet är psykisk hälsa Kriminalitet, rus, 25% ha försökt ta sitt liv. Sa det er gangska skrammande.

Danmark

• Registrerad pertnership och ha seremony i kirkjan om presten tillag . Rimlig liberal men kan klart vara betra. Tror inte att homosexuella ar discriminarande pa arbetsmarknaden.Tror att storsta problemmet ar mellan invandrare – att invandrare tar inte lika liberal position och andra. Problem för men att fa barn och adoptera. Föreoyarna ar stort problem. Homosexuella flyttar till Danmark dar de har ingen social netverk.

Finland

• Partnerskap, kan inte gifta sig i kirkjan men nagra prastar gjör det ando. Homosexuella kan inte ge blod. Kan inte adoptera.

Sverige

• Relativt bra. Homosexuell minister i regeringen. Sociala problem för homosexuella. Haft debatter om adoption, ha det nu. Valdigt kanslomessigt debatt men har tystnat. Blodgivning har varit discusserat. Tror att de kommer snart ektenskapslag. Maste ha battre discussion i skolorna. Sexuell avikelse i texboken. Innan.

Har bättre och bättre regler men om vi börjar inte redan i skolana att utrymma fördommar och sa kommer vi ingen stans.

• Sexuall orientering något som samfundet skall acceptera att finst många typer av.
• Genomgang av alla nya skolaböcker
  

Grupp 3: Handikapped

Situasjonen for funksjonshemmede i Norden er generelt god sammenlignet med andre land i Europa og i verden for øvrig. Allikevel er man på ingen måte i mål med arbeidet med å tilrettelegge for funksjonshemmete og veien mot full tilrettelegging synes å være lang.

Det er mange gode tiltak i Norden, men mange av disse er dårlige koordinert. Dette komme til synes spesielt når det gjelder samkjøring av departementer – her et det rom for betydelig forbedring slik at samtlige departementer arbeider med utfordringene vi står overfor i forbindelse med funksjonshemming. Dette gjør i tur at det er en lite helhetlig og flernasjonal forpliktende politikk på området. Ordningene man får er ofte geografisk begrenset – selv når det er snakk om samme ordningen. Dette kan for eksempel gjelde søknad om kjøretøy.

Kompetanse er et grunnleggende og dessverre svært utbredt problem i hele Norden. Denne mangelen på kompetanse er roten til en rekke av de utfordringene vi skisserer i de foregående avsnittene. Følgelig er det essensielt å øke kompetanse blant dem som arbeider med funksjonshemming slik at disse er i stand til å treffe korrekte og sammenfallende beslutninger.

UNR mener:

• Det er et offentlig ansvar å legge til rette for mennesker med funksjonshemming.
• Kompetanse er grunnlegende viktig for å bedre forholdene for funksjonshemmede.
• Tiltak i Norden for funksjonshemmede må koordineres.
  

Utdanning

• Utdanning er det viktigste virkemiddelet for å få funksjonshemmede ut i arbeid. I alle de nordiske landene har man utfordringer med tanke på tilrettelegging for funksjonshemmede. Dette gjelder spesielt for dem som ikke har normal studieprogresjon. Studerer man på deltid, hvilket mange funksjonshemmede gjør, får man tilsvarende mindre stipend. Det er anledning til å ta opp lån, men dette slår svært urettferdig ut da lånebyrden blir større for dem som ikke gjennomførerer på normert tid. Det er også svært vanskelig for funksjonshemmede å studenter å reise på utveksling under studiene. Dette bør Nordisk Råd ta tak i og arbeide for.

UNR mener:

• Utdanningen er det viktigste virkemiddelet for å få funksjonshemmede ut i arbeid.
• Den enkelte utdanningsinstitusjon skal utarbeide en handlingsplan for funksjonshemmede studenter.
• Det må opprettes stønadsordninger for funksjonshemmede som ikke kan gjennomføre sine studier på normert tid.
• Det må legges til rette for at funksjonshemmede studenter har lik mulighet til utveksling som øvrige studenter. Nordpluss bør i så måte se spesielt på funksjonshemmede i sitt program. Dersom disse tiltakene blir utbredt, må man kunne forvente at det skapes synergier i form at bedre holdninger til funksjonshemmede i samfunnet.
  

Jobb

• Arbeidsgivere i Norden, derunder statlige bedrifter, legger ikke til rette for funksjonshemmede i tilstrekkelig grad. Det gjelder både ansettelsesprosesser og arbeidsplasser. Overordnet er man nødt til å arbeide for at funksjonshemmede sees på som en ressurs, ikke en belastning.
  

Overgangen mellom utdanning og jobb er for funksjonshemmede ofte vanskelig. Traineeordninger spesielt myntet på funksjonshemmede letter denne overgangen, og er et svært viktig tiltak det bør satses mer på. Disse kan med fordel være tverrnasjonale slik at funksjonshemmede utdannet i for eksempel Norge kan arbeide som Trainee i et annet nordisk land.

UNR mener:

• Nordjobb må i større grad markedsføre og oppmuntre funksjonshemmede til å søke på sommerjobb i de nordiske landene. Det fordrer at det i forkant jobbes spesielt med å finne stillinger som kan fylles av funksjonshemmede.
  
• Det må være enda flere intensivordninger for arbeidsgivere slik at det blir mindre usikkerhet knyttet til ansettelse av funksjonshemmede.
  
• Kvotering kan være et nødvendig virkemiddel.
  
• Gode holdninger er av avgjørende. Det må arbeids for at funksjonshemmede sees på som en ressurs, ikke en belastning.
  
• De nordiske landene må arbeide for at det opprettes flere traineestillinger for funksjonshemmede nasjonalt og tverrnasjonalt.