Ungdomens Nordiska Råd samlades till sin årliga session den 24-26.10 2008 på Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland i Esbo. Drygt 50 representanter från medlems- och observatörsorganisationer från de Nordiska länderna och självstyrande områdena fanns på plats för att diskutera aktuella politiska frågor.

Sessionen inleddes på fredagen med ett seminarium med temat ”Klimat och Energi”. Seminariet öppnades av Hanaholmens direktör Gunvor Kronman. Direktören Tomas Ries från Sveriges Utrikespolitiska Institut fortsatte med en presentation om energi- och säkerhetspolitik med en inriktning på Ryssland. Efter honom ordnades en paneldebatt i enlighet med temat. I debatten deltog Sveriges riksdagsledamot Fredrick Federley; OL-3 Kommunikationschef Käthe Sarparanta från Teollisuuden Voima; ordförande Bengt Barkman från Sveriges Miljövänner för Kärnkraft; samt viceordförande Jonas Biström från Finlands Natur och Miljö rf. Seminariets ämnen diskuterades vidare i fem olika arbetsgrupper. Arbetsgrupperna hade följan e rubriker: Energi och säkerhetspolitik; Energi och klimat i framtidsperspektiv; Hur skall vår energi produceras? Förbrukar vi mer än nödvändigt?; Energikonsumtion; samt Energiinnovation. Varje grupp skrev ett dokument om dagens teman.

Sammanlagt inlämnades 23 resolutionsförslag till sessionen vilka sedan behandlades i partigrupper och i arbetsgrupper under lördagen och söndagen. 17 av resolutionerna godkändes och finns presenterade i denna rapport.

Presidiets verksamhet under år 2008

Under året har presidiet samlats till tre möten: i Stockholm, Stavanger och Reykjavik i samband med Nordiska rådets möten. Presidiet har antagit följande resolution och yttrande:

• Opfordring til Nordisk Råd angående Hviderusland
• Nordic Inclusion

Presidiet har haft ett konstruktivt år och residiemedlemmarna har aktivt deltagit i mötena. Under året har UNR:s språkfråga väckt stor uppmärksamhet vilket lett till att Nordiska rådet beviljat 455.000 DDK till UNR för tolkning till nästa år. Presidiet hoppas att språkfrågan skall leda till diskussion i Nordiska rådet om de nordiska språkens betydelse i vårt samarbete, och hur inlärningen av de nordiska språken kan förbättras i undervisningen.

President och presidium 2009

Till president för år 2009 valdes Lisbeth Sejer Gøtzsche, NUU. Till presidiets övriga medlemmar under följande verksamhetsår valdes:

Till observatör valdes:

Sessionen 2009

Till tema för sessionen år 2009 valdes ” Norden i Framtiden”. Följande gång möts UNR till session den 23 - 25.10.2009 i Stockholm.

UNR har upplevt ett stort stöd och ett intresse för det arbete som görs både i presidiet och på sessionen från Nordiska rådet, de nationella
delegationerna och partigrupperna och vill framföra ett varmt tack för detta.

ARBETSGRUPPERNAS SLUTRESULTAT

UNR kräver att det nordiska samarbetet tar sig an klimat och energiutmaningarna och att:

• En stabil tillgång på energi i de nordiska länderna säkras genom en samarbetsinriktad nordisk energipolitik och vara en exporterande energiproducent som starkt satsar på förnyelsebar energi - Beroendet av fossila bränslen minskas genom minskad energiførbrukning, energieffektivisering och genom en långsiktigt övergång till förnyelsebar energi
• Vi minskar vår sårbarhet genom att ha en mångfald av energikällor. Därför behöver vi forskning i helt nya energiformer och energiformer som nu är under utveckling, så som vågkraft, undervattenkraftsverk, fusionskraft, köldenergi, utvinna värme ur jordklotets magma och svartenergi.
• Satsningar på utvecklandet av förnyelsebara energikällor. Ett viktigt område är att skapa möjligheter att lagra förnyelsebar energi i större skala. Vi vill också se en utveckling där hushållen i större utsträckning blir självhushållande av energi. Också distribution av den utvunna energin bör utvecklas så att den kan användas i betydligt större skala än nu.
•  De nordiska länderna uppmuntrar och stödjer ekonomiskt för att privata hushåll och andra byggnader byggs ekologiskt.
  
• Alla alternativ för att utvinna energi är värda att prövas och vi anser att det bör tillåtas forskning inom alla områden. Det gemensamma ansvaret för forskning, utveckling och kostnader ligger både på stater och på näringsliv.
• Nordiska Rådet stöder energiforskning som speciellt fokuserar på återanvändning av kärnavfall och säkert slutförvar av avfallet.
• Nordiska Rådet finansierar ett gemensamt nordiskt forskningsprojekt i att effektivisera kärnkraften och återanvända kärnavfallet.
• Att man i Norden föregår med gott exempel genom att placera solceller på offentliga byggnader. Der stilles også krav til alle offentlige bygninger om miljørigtige produkter som sparepærer, fjernvarme og isolation
  
• De existerande kolkraftverken och användningen av andra fossila bränslen, effektiveras och renas eller läggs helt ner.
• En felles nordisk plan med miljø incentiver som kan implementeres i alle land ”Den Nordiske Miljøplanen – ”En Nordisk miljøplan”.
• Att miljövänlighet ska löna sig.

• Legge til rette for at en bærekraftig livsstil kan gjøres mulig innenfor transport, forbruk og næringsutvikling.

• Resirkulering

• Miljøvennlig transport muligheter

• Nordisk alternativ energiuavhengighet

• Felles diplomatisk front mot miljøtrusler mot enkeltland i Norden.

• Skattelettelser for miljøvennlige forbruk

• Der både skal ydes en personlig og en samfundsbaseret indsats for at begrænse energiforbruget og derved C02-udslippet. Både erhvervslivet, staten, primær- og sekundærkommuner og private borgere må gøre en indsats. I hverdagen kan man se på standbyknapper, fornuftigt brug af varme, og virksomheder kan tage tiltag for at arbejde henimod et mere papirløst kontorarbejde.
  
• Olie- og gasudvindingen i Norge skal innen afsluttes 2050.
• Alle nordiske øger satsningen på kollektivtraffiken. Både i by og på land. Priserne bør reduceres med mindst 10% for voksne og 25% for unge op til 26 år. Mindst 25% af busserne bør drives på alternative brændstof. Staten sørger for påfyldningsstationers i alle storbyer og regioner.
• Man tar initiativ för ett internationellt avtal om hållbar hantering och skyddande av Arktis
  

RESOLUTIONERNA

1. Nordisk Solidaritet

Den effekt, som finanskrisen har haft på det islandske samfund, viser behovet for nordisk solidaritet. I en krisetid må vi stå sammen og bevise, hvad det nordiske samarbejde egentligt er. Står vi ikke sammen i en krisetid, er der ingen grund til at stå sammen i fredstid.

Den 8. oktober 2008, under påskud af at beskytte britiske indskudshavere, traf den britiske regering den uhørte beslutning at tage bestemmelser fra Antiterror-, Kriminalitets- og Sikkerhedsloven af 2001 i brug over for Island. Regeringen brugte den lov til at indefryse alle Landsbankinns aktiver i Storbrittanien. Ved at bruge terrorlovgivning imod Island, regnede Storbrittanien NATO medlem og allieret blandt organisationer som Al-Qaeda og Talebanerne. Den britiske regerings handlinger blev fulgt op af udtalelser fra premierminister Gordon Brown og finansminister Alistair Darling, hvor de anklagede Island for at være gået konkurs og for ikke at have til hensigt at leve op til dets forpligtelser. Sammen med foranstaltningerne truffet af de britiske finansmyndigheder over for banken Kaupthing Singer and Friedlander, som blev sat under
administration, førte disse udtalelser til en stormløb for Kaupthing Bank, Islands største virksomhed, og forårsagede med det samme, at banken gik konkurs. Dette havde katastrofal følger for den islandske økonomi.

Ungdommens Nordiske Råd erklærer sin solidaritet med Island i de økonomiske omvæltninger, landet lider, og understreger nødvendigheden af nordisk samarbejde og enhed i disse svære tider. Ungdommens Nordiske Råd fordømmer ydermere den britiske regerings utilgivelige
handlinger over for det islandske folk og opfordrer på det kraftigste de nordiske lande til at lægge pres på den britiske regering til at bringe sin fjendtlige adfærd over for Island og det islandske folk til ophør.

 2. Nordiskt stöd till miljöflyktingar

Ungdomens nordiska råd uppmanar de nordiska länderna att arbeta för att man på internationell nivå fastslår en definition för miljöflyktingar samt att det utformas ett internationellt kvotsystem för miljöflyktingar.

Femton länder i världen tar idag emot kvotflyktingar, efter förslag från FN:s flyktingorgan (UNHCR). Detta handlar i första hand om personer som befinner sig utanför det land som man är medborgare i och som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av exempelvis etnicitet,
nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön eller sexuell läggning. Om man inte bedöms kunna få skydd i landet man har flytt till finns möjligheten att bli kvotflykting.

Idag ingår inte miljöflyktingar i detta kvotsystem. En av orsakerna kan vara att begreppet miljöflykting ännu är odefinerat. Människor i havsområden som drabbas när havsnivån stiger och förstör hem eller färskvattentäkter, personer som bor i ökenområden som breder ut sig eller de som drabbas av plötsliga naturkatastrofer som orkaner, jordbävningar eller tsunamis, tillhör alla den grupp miljöflyktingar som bör definieras och ges ökat stöd.

Miljöflyktingar måste få exempelvis rätt till mat, skydd, medicinsk vård och bidrag som motsvarar den hjälp som ges människor som söker sig från krig och förtryck. Svårigheterna att definiera vad som är en miljöflykting har bland annat att göra med att fattigdom ofta blir en följd.
Därmed räknas personerna som ekonomiska flyktingar, som idag inte har något skydd i internationella konventioner. Istället borde dessa klassas som miljöflyktingar, få rätt till stöd och dessutom möjlighet att komma till de nordiska länderna på en flyktingkvot.

Flyktingkvoten för miljöflyktingar bör vara fristående från det nuvarande kvotsystemet, dels för att uppmuntra världens nationer att ta emot fler flyktingar som behöver skydd och dels för att begreppet skiljer sig så pass mycket från de övriga flyktingbegreppen.

Därför vill UNR:

• att de nordiska länderna ska arbeta för att man på internationell nivå fastslår en definition för miljöflyktingar och att de ska defineras på samma villkor som alla andra flyktingar.
• att de nordiska länderna ska arbeta för att utöka kvoten för flyktingar inom Norden i och med erkännandet av miljöflyktingar.

3. Fælles mål om energieffektivisering til offentlige institutioner

I en tid hvor det bliver stadig mere tydeligt at vi må spare på energiforbruget, mener Ungdommens Nordiske Råd at det offentlige i de nordiske lande må gå foran som gode forbilleder. Mange offentlige institutioner og firmaer har et stort overforbrug af energi, som nemt kan nedbringes ved en mere miljøvenlig adfærd. UNR ser gerne at offentlige institutioner bliver pålagt et årligt sparekrav på mellem 2 og 5 % af deres energiforbrug. Herved vil den offentlige sektor fremstå som et godt forbillede for både virksomheder og private. Endvidere vil det øge efterspørgselen på miljøvenlige teknologier, og det
vil øge opmærksomheden på energibesparende adfærd generelt i samfundet.

I bestræbelserne på at få et bedre klima vil UNR foreslå at anvendelsen af solceller skal øges og effektiviseres. Solceller er et godt og miljøvenligt alternativ til andre energikilder, som har en negativ påvirkning på miljøet og klimaet. Da tagene på offentlige bygninger sjældent udnyttes, foreslår UNR, at disse tage i højere grad anvendes til solcelleanlæg. Solceller på offentlige
bygninger ville eksempelvis gøre skoler og hospitaler delvis selvforsynende med energi, hvilket kunne spare ressourcer på sigt. Derudover ville solceller på offentlige bygninger give større efterspørgsel efter solceller, og industrien ville derfor blive stimuleret til at udvikle bedre og mere effektive solceller, så private og virksomheder på sigt kunne få billigere og bedre solcelleanlæg.

UNR foreslår derfor:

• at de nordiske land indfører fælles krav om energibesparelser for offentlige institutioner.
  
• at anvendelsen af solceller skal forøges i de nordiske land, hvilket bl.a. skal ske gennem investeringer i solceller til offentlige institutioner.

4. Östersjön, vårt gemensamma hav

Östersjön har i över 10 000 år bundit samman folk som bebott dess stränder. Östersjön är en strategi vattenväg och därför lika viktig för hela Europa som Medelhavet. På grund av låg vattenutväxling och låg vattenvärme är ekosystemet i Östersjön mycket sårbart och havet är
världens mest förorenade hav.

Sedan 1960-talet har man samarbetat i form av internationella aktionsprogram för att skydda Östersjön. Dessa åtgärder har dessvärre visat sig otillräckliga. Generationerna som blev fullvuxna vid millennieskiftet har ett ansvar att lämna efter sig ett hav som kommande generationer kan simma i. Detta förutsätter strängare regleringar i skyddsprogrammen och ökat internationellt samarbete för att driva igenom kraven.

Ett av det största hoten mot Östersjön är övergödning. Den största orsaken till övergödning är belastning av näringsämnen som  kommer från jordbruk och transport. Andra problem är belastning från kommunalt avfall, brist på ordentlig sophantering och utsläpp av avloppsvatten (i många länder, speciellt i Ryssland).

Klimatförändringen medför avsevärda försämringar för Östersjön. Därtill hotas Östersjön av miljökatastrofer som den ökade skeppstransporten medför. Som värst kan detta ha fatala följder. UNR är oroad varken det finns tillräckliga snabba ingripanden om naturolyckor kommer att hända. Statistik visar att fler en 60 båtolyckor händer varje år och att om 400 olagliga olja förkastningar per år i Östersjön.

Tusentals ton av kemiska vapen och bomber begravdes i Östersjön efter andra världskriget. Allvarliga läckor och förorening kan inträffa i och med att den rysk-tyska gasledningen Nord-Stream i Östersjön ska byggas. UNR menar att kortsiktiga ekonomiska fördelar av Nord-Stream projektet skal inte väga tyngre än långsiktiga miljörisker i Östersjön.

Förvaring och informerad användning av havets miljö är nödvändig för att behålla en stark ekonomi i Östersjön-området. Övergödningen är fatal så väl ekologiskt som ekonomiskt. Räkningen betalas av dagens ungdomar. Hur Östersjön mår är definitivt en generationsfråga. Regeringarna i de nordiska länderna bör ta sitt ansvar och å det snaraste skrida till åtgärder för att lätta kommande generationers börda.

Ungdomens Nordiska råd kräver att:

De nordiska ländernas regeringar efterföljer rekommendationerna i Helsingforskommissionens Baltic Sea Action Plan å de snaraste De nordiska ländernas regeringar ökar samarbetet med Ryssland och de Baltiska staterna, med målet inställt på att minska utsläppen i alla länder och sträva efter bättre regler mot avsiktliga och illegala föroreningar och utsläpp.

De nordiska ländernas regeringar samarbetar för att minska transporten av farliga ämnen på Östersjön. UNR kräver att prioritering av åtgärder till att förhindra katastrofer samt implementering av sammanhängande övervaknings och straffsystem.

De nordiska ländernas regeringar i större grad inkluderar ungdomsorganisationerna i de forum som besluter om Östersjöns framtid, inklusive Helsingfors-kommissionen. UNR kräver omedelbar handling för att förhindra projektet om gasledningen Nord-Stream.

5. Angående Goliat projektet og olieaktiviteterne i den norske arktiske område

UNR opfordrer den norske regering til at holde Barentshavet fri for olieaktivitet og anmoder om, at den norske regering afviser det italienske olieselskab ENI’s planer om at bore i oliefundet Goliat. Det behøves, hvis
norske skal bevare naturlivet i Barentshavet og opfylde sine internationale forpligtelser om at mindske dets udslip af drivhusgasser.

I begyndelsen af 2009 tager Stortinget stilling til det italienske olieselskab ENI’s plan for boringer i Goliat, og vil enten godkende eller afvise udvinding af olieressourcerne i feltet. Goliat ligger i loddens gydningsområder og området er tillige et havfuglerede-bygningsområde af international betydning. Både det Norske Polarinstitut og Forurensningstilsynet er kommet med klare advarsler imod olieaktivteter i disse sårbare områder. Olieindustrien står fast på løfter om CO2- neutralitet. Set i lyset af de to nylige hændelser ved Statfjord A, hvor enorme mængder olie blev sluppet ud i havet, er det svært at tro på den slags løfter. Disse hændelser er klare beviser på, at der altid er en risiko for olieudslip forbundet med olieudvinding.

De arktiske økosystemer er allerede under alvorlig pres fra flere forskellige sider, såsom menneskeskabt klimaforandring, skibstraffik og langvejskommende forenung. Den global opvarmning stiger dobbelt så hurtigt i Arktis end i resten af verden. Dette udgør en enorm trussel imod biodiversiteten i disse områder. Olie- og gasudvindingen i Arktis vil komme til at udgøre en ny forurening og et øget pres på disse økosystemer.

Øgede udledninger fra olieudvindingen har i de senere år presset norsk udledning af drivhusgasser til rekordhøjder. At godkende Goliatprojektet vil markere begyndelsen på øget olieudvinding i et nyt havområde, og vil medføre endnu større udslip af drivhusgasser i de kommende år. Som Nicholas Stern, Stern-komitéens leder, har udtalt, har vi ikke råd til at udvinde alle vor kendte og ukendte olieressourcer, fordi den samlede mængde drivhusgasser ville være ”nok til at grille planeten” (Nicolas Stern i et interview med den norske nyhedskanal TV2, 29.05.2008). Norge har tjent store penge på at eksportere selve kilden til den globale opvarmning og har derfor en stor moralsk forpligtelse til at sætte grænser på sin olieindustri.

Af hensyn til det globale klima og Arktis’ sårbare økosystemer anmoder UNR den norske regering om at afvise planerne for hvad der kunne komme til at blive det første oliefelt i Barentshavet.

6. UNR ønsker officiel samarbejdsaftale med Nordisk Råd

I UNR har vi et naturligt godt forhold til Nordisk Råd, et forhold som vi mener det er på tide at udvikle. Siden 2002 har UNR haft sit eget præsidium, som har deltaget i Nordisk Råds møder og har arbejdet for at få UNRs politik igennem i Nordisk Råd. Det har dog været meget forskelligt, hvilke muligheder UNRs præsidiemedlemmer har i Nordisk Råds udvalg: Nogle steder har vi vores eget punkt på dagsordenen, andre steder fuld taleret og igen er der udvalg, hvor vi har svært ved at trænge igennem.

Vi ønsker i UNR en officiel samarbejdsaftale med Nordisk Råd, så vores samarbejde bliver stadfæstet og UNRs rettigheder og pligter overfor Nordisk Råd bliver nedskrevet. Dette vil sikre at vi i UNR klart ved, hvorledes vi kan agere overfor Nordisk Råd, ligesom Nordisk Råd har
overblik over, hvad de kan forvente at UNR.

Derfor håber UNRs session:

• at Nordisk Råd vil indgå en samarbejdsaftale med UNR til gavn for begge organisationer.

7. UNR støtter den kvenske kulturs revitalisering

I området rundt nordre del av Norrbotten, i det som i dag er riksgrensen mellom Sverige og Finland, eksisterte det en gang en egen nasjon. Den kvenske folket er beskrevet i Norrøne skrifter helt tilbake til 800-tallet, og fram til 1400–tallet, da de opphørte å eksistere som nasjon. Det antas i dag at ca 40 000 nordmenn er av direkte avstamming fra dette folket, som sen middelalder formet større faste bosetninger langs kysten av dagens Norge. Kvenene er anerkjent som nasjonal minoritet i Norge, og
nært beslektet med Tornedalsfinner i Sverige og Finland.

Kulturell assimilasjon har fjernet mange av kvenenes kulturelle kjennetegn, først og fremst deres eget språk. Likevel snakkes kvensk blant de gamle i enkelte kvenske kjerneområder, spesielt langs kysten av Nord-Norge. Tiltak må således settes i gang for å revitalisere den kvenske
kultur, og først og fremst språket. Det kvenske folkets historie må dokumenteres og kvensk ungdom må få sjansen til å bli bevisst sin egen kvenske identitet.

Situasjonen for nasjonale minoriteter i Norden er presset av majoritetskulturene. Nordiske myndigheters evne til å løfte deres situasjon frem i lyset beriker den Nordiske felleskulturen i alle landene.

Ungdommens Nordiske råd:

• anerkjenner det kvenske folket på Nordkalotten, og støtter deres kamp for å revitalisere sin kultur, sitt språk og sin identitet.
• ber Nordiske myndigheter anerkjenne kvenene som et historisk folk, og tilkjenne dem deres rettmessige plass, som en del av det nordiske fellesskapet av etniske nasjonale minoriteter.
• Ber Nordiske myndigheter sett i gang tiltak for å revitalisere den kvenske kultur, før kulturen som helhet er tapt.
• Ber nordiske myndigheter bedre informasjonsarbeid om kvenene, tornedals-finner og andre nasjonale minoriteter i Norden.

9. Ökat fokus på skandinaviska språk

UNR tände diskussionen om nordisk språkpolitik med sitt uttalande om att använda engelska som arbetsspråk. Kärnan i uttalandet var väl att konkret visa hur svårt det är för dagens nordiska ungdomar att förstå varandras skandinaviska språk. Beslutet om att ge UNR pengar för tolkning i presidiemöten visar att politikerna har tagit den nuvarande språksituationen på allvar. Detta beslut löser dock inte hela problemet utan fungerar som första hjälpen. För att försäkra skandinaviska språkens ställning i Norden i framtiden behövs kraftiga satsningar till språkundervisning i skolor.

Många, speciellt högt uppsatta nordiska politiker, säger att det inte finns något nordiskt samarbete utan de nordiska språken, men de lever inte upp till sina egna ord.

Nordiska ministerrådet har blivit kritiserat för att konkreta initiativ till att nå Språkdeklarationens mål har tagits långsamt.  inisterrådet har besvarat kritiken bl.a. med att påpeka att Nordplus  Språk-program redan har fått mera finansiellt stöd. Skolelever och deras lärare får genom Nordplus Språk-program fina erfarenheter om skandinaviska språk och nordisk kultur, men för att garantera kvalificerad undervisning krävs också andra satsningar.

Undervisning i skandinaviska språk i skolorna har nått botten och behöver omgående intensifieras. UNR kräver mindre snack och mera verkstad – vi vill ha konkreta åtgärder i form av ökad undervisning av skandinaviska språk i alla nordiska länder. Möjlighet bör finnas för elever att som tillval studera ett annat nordiskt språk. Undervisningen borde också inkludera kunskap om kultur och traditioner från de andra länderna.

En högre kunskapsnivå hos lärarna möjliggör en högre kunskapsnivå hos eleverna. Att arrangera seminarier om vår samnordiska kultur och språk för lärarstuderande skulle bygga grunden för positiva insatser i framtidens undervisning i det nordiska. Även de nuvarande lärarnas möjligheter till kompletterande utbildning måste garanteras för att få en snabb förändring. För att dessa och andra initiativ skall förverkligas krävs att varje nordiskt land tar nordisk dimension som en del av sin läroplan.

UNR uppskattar Nordiska rådets hittillsvarande åtgärder i strävan efter att nå Språkdeklarationens mål. Vi förväntar oss dock att Nordiska Rådet går igenom budgeten för kultur och språk för att se om man verkligen prioriterar rätt. Fokus bör ligga på unga människors språkkunskaper och insikt i nordisk kultur.

Därtill vill UNR

• att undervisning i de skandinaviska språken och de nordiska ländernas kultur och traditioner intensifieras, redan i tidig ålder.
• att elever i norden ska kunna välja att studera ett annat nordiskt språk som tillval
  
• att Nordiska rådet riktar speciell uppmärksamhet till lärarutbildning i nordiska frågor och språk
  
• att lärare får möjligheter att komplettera sin utbildning i nordiska frågor
• att nordiska länder tar nordisk dimension som en del av sina läroplan

8. Militärt Försvar i Norden

Gemensam övervakning i Luften och till Havs Inom det nordiska området finns goda möjligheter att samordna övervakningen och skyddet av havsområdena och uftrummet. Denna möjlighet bör tillvaratas och inom ramen för det nordiska samarbetet och det är lämpligt att gemensamma övervakningscentraler (motsv.) för denna verksamhet upprättas. De tekniska systemen gör det rationellt att samordna övervakningen istället för att vi som idag fortsätter att ha flera system som överlappar varandra. En samordning möjliggör också en rättvisare fördelning av de kostnader som finns för att upprätthålla bevakning och insatsförmåga.

Övervakningen och behovet av en insatsförmåga i havsområdena får inte minst ökad betydelse i och med de initiativ som tas av Ryssland i Östersjön och i Barentsregionen. Gasledningen i Östersjön och möjligheterna till exploatering av de arktiska områdena kommer med all sannolikhet leda till en ökad närvaro från ett Ryssland som utvecklats i en allt annat en demokratisk riktning. Utifrån detta nya läge finns ett stort behov av att de nordiska staterna kan bevaka sina  ntressen i dessa marina områden.

I Luftrummet har vi under de senaste åren upplevt kränkningar av de nordiska staterna och en bevakning av luftrummet med effektiv och snabb förmåga till insats med stridsflyg är av stor betydelse. Det är viktigt att Ålands demilitariserings- och neutraliseringsprincip respekteras i den samordnade militära övervakningen. Vi ser också att luftrumsbevakning och förmåga till insats blivit allt mer aktuell efter terrorattackerna i USA 2001.

Gemensamma Nordiska internationella insatser kräver ökad samövning

De nordiska staterna har länge samarbetat inom ramen för internationella insatser, allt ifrån de gemensamma insatserna i Bosnien till uppsättandet av den nordiska stridsgruppen (NBG) i EU. Detta samarbete har fallit mycket väl ut och bör därför utvecklas. I dag har de nordiska länderna egna utbildningsanläggningar för internationella insatser, vilket både missgynnar samövnings möjligheterna och är onödigt dyrt. Därför är det rimligt att ta initiativ till en gemensam utbildningsplattform för nordiska styrkor som åker ut i internationell tjänst. Detta utbildningscentrum skulle då kunna koncentrera sig enbart på att bygga upp en kompetens kring  internationella insatser och förband från hela norden skulle kunna öva där inför ett internationellt scenario. Detta istället för att som idag ha utbildningsplattformar i all de nordiska länderna som både sysslar med nationella som internationella insatser. En sådan utbildningsplattform skulle kunna bygga upp en kompetens som kontinuerligt används genom den stora genom strömning av utbildningsförband som då hade skett. Redan under utbildningen hade de nordiska förbanden kunnat öva gemensamt på kontinuerlig basis och inte bra idag vid större övningar eller när man kommit på plats i insats området.

Nordisk försvarsindustri på egna ben

Försvarsindustrin i det nordiska området har traditionellt inriktats till en
stor del av självförsörjning. Denna aspekt har till stor del spelat ut sin roll
och det är därför dags att försvarsindustrin har ett regelverk som gör det
möjligt att exportera till demokratiska stater på samma sätt som övrig
export. Viss självförsörjning av förbrukningsartiklar såsom ammunition
och underhåll är rimligt att behålla, men utöver det finns ingen anledning
till att utveckla egna stridsflygplan, stridsfordon eller stridsfartyg.
Däremot finns det en stor potential att tillverka denna utrusning för
försäljning på marknadsmässiga villkor både till de nordiska staterna men
också till andra länder, vilket både gynnar det nordiska området
säkerhetspolitiskt liksom ekonomiskt.

Hot mot det nordiska området

De konventionellt militära hoten har inte försvunnit, men ändrat karaktär. Därför finns anledning att ha en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen i vårt närområde. Tyvärr är det så att de nordiska staterna har gjort olika
bedömningar av dessa hot vilket medfört radikalt olika lösningar för försvarsmakterna i det nordiska området. Detta medför också en snedfördelning av kostnaderna för försvaret av norden. Här är det nödvändigt med en ökad nordisk debatt kring de utmaningar som vi står inför och att det sker en samsyn för att undvika att vissa av de nordiska staterna bär en oproportionerligt stor del av försvarskostnaderna.

Det är också viktigt att de nya hot som terrorismen behandlas. En hotbild mot exempelvis utländska ambassader, infrastruktur och liknande är gemensamma för de nordiska staterna och här finns behov av nya
säkerhetslösningar.

UNR vill att

• möjligheten att samordna övervakningen och skyddet av havsområdena och luftrummet i de nordiska länderna tillvaratas och att gemensamma nordiska övervakningscentraler för denna verksamhet upprättas.
  
• initiativ till en gemensam utbildningsplattform för nordiska styrkor som åker ut i internationell tjänst tas.
  
• Det skapas en samnordisk debatt kring de säkerhetspolitiska utmaningar som Norden står inför och att det görs upp en nordisk samsyn för att undvika att vissa av de nordiska staterna bär en oproportionerligt stor del av försvarskostnaderna.
  

9. Svensk overvåkningslov truer nordisk rettssikkerhet

Forslagstiller: Norges Unge Venstre

Sveriges Riksdag stemte i juni for en lov som tillater tilfeldig avlytting, registrering og arkivering av internett-trafikk som passerer Sveriges grenser.

Ungdommens Nordiske Råd (UNR) er bekymret over signalspaningsloven (FRA-lagen) som er blitt vedtatt i Sverige. Loven gir Försvarets radioanstalt rett til å overvåke innholdet i all data-og telekommunikasjon
som passerer Sveriges grenser, og vil derfor også omfatte mye av internettrafikken til og fra andre nordiske land. UNR ber Nordisk Råd utrede på hvilken måte og i hvor stor grad den svenske loven truer personvernet og rettssikkerheten til borgere i de nordiske land.

FRA-lagen gir Försvarets radioanstalt mulighet til å bedrive overvåkning av hvem som helst, når som helst og uten at det en gang foreligger
konkret mistanke. Loven har fått massiv kritikk i Sverige, blant annet for å bryte med pressens behov for kildevern og retten til fortrolig kommunikasjon. Googles Peter Fleischer har sammenlignet loven med internettkontrollsystemer som finnes i Kina og Saudi-Arabia. Selv det svenske sikkerhetspolitiet Säpo har vært usedvanlig kritiske til loven, som de betegner som ”rettsusikker og helt fremmed for vår statsskikk”. Det er
også blitt hevdet at loven kan være i strid med Den europeiske menneskerettskonvensjonen, men en eventuell avklaring fra domstolen i Strasbourg kan ta lang tid.

Finske myndigheter har allerede uttrykt stor uro for hva loven kan ha å si for finske borgere, i og med at mye av data- og telekommunikasjonen i de nordiske landene går gjennom Sverige.

Ungdommens Nordiske Råd krever derfor at:

• Sverige i samarbeid med Nordisk Råd snarest må kartlegge omfanget av den svenske FRA-lagen, og hvordan den vil gripe inn i internetthverdagen vår.
• Nordisk Råd må komme med tiltak for å beskytte nordiske borgeres integritet og private kommunikasjon fra den svenske staten.
  
• At de andre nordiske land utsteder garantier for at det verken blir drevet eller har planer om å bedrive overvåkning av landets borgere.
  

10. En nordisk sivil fredsstyrke

Forslagsstiller: Nordisk Liberal og Radikal Ungdom

De nordiske landene har gode tradisjoner for sivilt fredsarbeid lokalt og internasjonal fredsmekling. Ungdommens Nordiske Råd (UNR) ønsker å revitalisere disse tradisjonene gjennom å opprette en sivil fredsstyrke i Norden, som et nytt verktøy i den utenrikspolitiske verktøykassa. Fredsstyrkens oppgave er å rekruttere, trene og utplassere fredsarbeidere til å drive konfliktforebyggende prosjekter internasjonalt.

Idégrunnlaget for en sivil fredsstyrke er at en varig fred kun kan skapes nedenfra, gjennom at samfunnet selv utvikler en kultur for mekling og ikke-voldelig konflikthåndtering, bygget på gjensidig respekt. En sivil
fredsstyrke har som oppgave å bidra til dette for eksempel gjennom ledsaging av aktivistorganisasjoner, overvåkning av menneskerettigheter, fredsundervisning, nettverksbygging og å skape rom for dialog og mekling. I post-konfliktområder er traumebearbeiding og reintegrering av stridende andre viktige oppgaver. Formålet med alle disse oppgavene er å hindre voldelig konflikt, og alle de katastrofale menneskelige konsekvensene dette får.

Fredsstyrken skal drive et langsiktig arbeid rettet mot sivilsamfunn og ledere på mellom- og grasrotnivå. Fredsstyrken skal ikke være en erstatning for eller konkurrent til noe av dagens humanitære utviklingsarbeid eller militære fredsarbeid, men heller et supplement som
kan fylle roller disse sektorene ikke dekker.

Sivilsamfunnet i de nordiske landene driver i dag flere prosjekter som faller inn under det som vil være en sivil fredsstyrkes oppgaver. Slike prosjekt har imidlertid en tendens til å falle mellom to stoler og budsjettposter, siden de hverken er rendyrkede bistandsprosjekt eller
meklingsprosjekt. Formålet med å opprette en sivil fredsstyrke er å utvikle kompetanse og et felles rammeverk for sivilt fredsarbeid, sikre samordning og finansiering innen et langsiktig perspektiv samt felles
overordnede målsetninger for det sivile fredsarbeidet.

Fredsstyrken må utvikles i et samarbeid mellom myndigheter og sivilsamfunn i de nordiske landene. Sivilsamfunnet sitter selv på mye av den nødvendige kompetansen knyttet til utføring av fredsarbeidet. Det
offentliges rolle er å sørge for stabil finansiering, lage felles standarder for rekruttering og opplæring samt å legge overordnede føringer på hvordan fredsstyrken skal operere. Offentlig ryggdekning sikrer også en legitimitet
til fredsstyrken.

I flere europeiske land drives i dag vellykkede sivile fredsstyrker, og nye prosjekter er under oppretting. Tyske Ziviler Friedensdienst utplasserer fredsarbeidere i over 40 land, deriblant Nicaragua, Nepal, Mosambik og i Kaukasus. Europaparlamentet har anerkjent viktigheten av sivilt
fredsarbeid, og anbefaler opprettelsen av et europeisk fredskorps. Disse initiativene fortjener oppfølging fra de nordiske landene. En sivil fredsstyrke bør være et nordisk fellesprosjekt for å sikre at rekrutteringen oppnår en kritisk størrelse, og for å gi Norden et felles verktøy for
internasjonal fredsbygging.

UNR ber derfor Nordisk Råd om å:

1. Utrede muligheten for en nordisk sivil fredsstyrke, som et samarbeid mellom myndigheter og sivilsamfunn i medlemslandene.

11. Fællesnordisk Luftrum

I dag følger luftrummet over Norden de nationale grænser, med det resultat, at det bliver politiske hensyn – frem for hensyn til miljø, økonomi eller rejsetid – der afgør flyruterne.

NUAC – Nordic Upper Area Control Centre Project, der har kørt siden 2006, omfatter, at dansk og svensk luftrum overvåges og koordineres med udgangspunkt i Malmø. Beklageligvis for borgere og virksomheder, og for miljøet, som belastes mere, er der ikke truffet en konkret aftale om udvidelse til hele Norden.

Som en naturlig udvidelse af vores eksisterende nordiske samarbejde på luftfartsområdet i SAS, burde det forarbejde, der i dag finder sted med at fusionere dansk og svensk luftrum, udvides til at omfatte hele Norden. Kan alene Danmark og Sverige spare over én mia. danske kroner på én gang, og 184 mio. årligt, som TUAC har vurderet, viser det klart, at et samarbejdes potentiale er meget lovende.

Derfor mener UNR:

• At de nordiske transportministre snarest bør undersøgemuligheden for udvidet, tættere samarbejde om luftrum.

12. Globaliseringsinitiativet

De nordiska statsministrarna kom överens om det s.k. globaliseringsinitiativet i juni 2007. Man kom överens om projekt som har att göra med klimat, miljö, energi, spetsforskning, innovationer, gränshinder och Nordens internationella profil. Ungdomens Nordiska Råd understryker att det finns ett behov av att diskutera globaliseringen i Norden och förbereda sig tillsammans på klimattoppmötet i Köpenhamn. Det krävs även regionala lösningar och strategier på globala utmaningar.

Det har emellertid höjts flera kritiska röster över ministerrådets sätt att hantera, genomföra och bereda globaliseringsinitiativet. Nordiska Rådet har inte konsulterats under processens gång, medborgarsamhället har inte involverats, det har inte reserverats extra finansiering i den nordiska budgeten för att genomföra initiativet och initiativets innehåll har förblivit mycket tunt och snävt formulerat.

Inför verksamhetsåret 2009 har ministerrådet tvingat fram nedskärningar i den nordiska budgeten för att hitta pengar för globaliseringsinitiativet.

Speciellt illa vill man gå åt kultursektorn, som står inför en 5 % nedskärning i sin budget. Detta innebär bland annat att Orkester Norden kan bli utan direkt stöd, det nordiska idrottssamarbetet tvingas lägga ned samt att både Nordjobb, nordiska spelprogrammet och den nordiska kulturfonden får betydligt mindre pengar. Detta kan inte UNR acceptera.

Därför föreslår UNR:

• att medlemsländerna i Nordiska rådet täcker globaliseringsinitiativets kostnader med tilläggsfinansiering, så att man inte behöver skära i den nordiska budgeten,
  
• att medborgarsamhället och Nordiska Rådet involveras bättre,
  
• att globaliseringsinitiativet tidsbegränsas och
  
• att globaliseringsprojekten även bör innehålla projekt som har med välfärdssektorn att göra.

13. Befri Hviderusland!

UNR opfordrer til støtte til oppositionen til diktatoren Lukasjenko.

UNR er dybt skuffet over situationen med demokrati, menneskerettigheder og retsstat i Hviderusland. UNR fordømmer de fortsatte, vilkårlige anholdelser på civilsamfunds- og oppositionsaktivister, dødsstraffe og den hårde kurs over for de uafhængige medier.

UNR anmoder de hviderussiske myndigheder om øjeblikkeligt og betingelsesløst at frigive de resterende politiske fanger og om at ophøre med at anvende intimidering, chikane, målrettede anholdelser og politisk motiverede retssager imod aktivisterne fra den demoratiske opposition og civilsamfundet i Hviderusland.

UNR anmoder de hviderussiske myndigheder om at ophæve Dekret 70 af 8. februar 2008, hvis bestemmelser krænker de hviderussiske borgeres ret til uddannelse ved at opstille begrænsinger på indskrivning ved højere læreanstalter.

UNR tilskynder den Europæiske Kommission og Europarådet til at træffe yderligere foranstaltninger for at liberalisere og gøre visumansøgningerne lettere for hviderussiske statsborgere, eftersom det udelukkende er sådanne tiltag, der kan være med til at opfylde hovedmålet i EU-politik overfor Hviderusland, nemlig at muliggøre og udbygge medmenneskelige kontakter og at demokratisere landet.

UNR tilskynder medlemsstaterne i Schengenområdet til at give frie visa til hviderussiske statsborgeres bevægelser inden for hvert medlemslands territorium, som er den eneste måde at forhindre Hviderusland og dets borgere i at blive endnu mere isolerede. UNR anmoder også det internationale samfund som sådan om at yde større støtte til civilsamfundet i Hviderusland og navnlig at øge den økonomiske støtte til de frie NGO’er i Hviderusland og til de europæiske NGO’er, der støtter modstanden imod diktatoren Lukasjenko.

UNR anmoder de nordiske og baltiske lande om at støtte de forbedringer i ytringsfriheden og adgangen til de uafhængige medier i Hviderusland ved at yde både økonomisk og moralsk støtte til projekter som satellit-TVprojektet Belstat.

14. Gender equality now!

UNR celebrates the fact that the Nordic countries have marked themselves a special position in the world as fairly gender equal communities. Many new democracies in the world see the Nordic way as a working model when striving to gain equal opportunities for both sexes.

Therefore, UNR stresses the importance of protecting the achievements in hand, as experience has shown that it has to be retained strategically.

UNR also calls for action towards further progress: The standard gender image has to be eliminated. Especially has prostitution to be fought against and for that has the so called Swedish way gotten well deserved attention. The Nordic countries should ban purchases of prostitution, placing the burden of responsibility on the purchaser.

UNR emphasizes that the fight against human trafficking is also a vital matter. All European countries must work together to fight human trafficking. For as long as women can be bought and sold there will be no gender equality.

UNR believes that gender inequality has to be fought against in every dimension, in public and private, at home and abroad. The structure that creates inequality between the genders is the same in prostitution; domestic violence; human trafficking; pornography; advertisement; fashion industry standard gender images and inequality of the sexes within families; at schools; the labour market and politics and needs to be fought.

UNR underlines that the Nordic countries should lead in the global struggle towards gender equality. The fight against trafficking should be on top of the political agenda

15. Ligestilling nu!

UNR priser, at de nordiske lande har særligt har udmærket sig i verden som relativt ligestillede samfund. Mange nye demokratier i verden anser den nordiske model for en arbejdsmodel i kampen for lige muligheder for begge køn.

Derfor betoner UNR vigtigheden af at beskytte de resultater, vi har opnået, eftersom erfaringer viser, at de må bevares strategisk. UNR kræver også handlinger for at opnå yderligere fremskridt: De standardiserede kønsroller må afskaffes. Især må prostitution bekæmpes og hvad det angår, har den såkaldte ’svenske model’ fået velfortjent opmærksomhed. De nordiske lande burde forbyde køb af seksuelle ydelser og derved placere ansvaret på køberen.

UNR betoner, at kampen imod menneskehandel også er et afgørende spørgsmål. Alle de europæiske lande må abrejde sammen om at bekæmpe menneskehandel. For så længe man kan købe og sælge kvinder, vil der ikke findes ligestilling.

UNR mener, at mangel på ligestilling må bekæmpes på alle områder, offentligt og privat, samt hjemme og udenlands. Strukture, der skaber uligestilingen mellem kønnene er det samme i prostitution, hustruvold, menneskehandel, pornografi, reklame, modeindustri, standariserede kønsroller i familier, på skoler, abrejdsmarkedet og i politik, og må bekæmpes.

UNR understreger, at de nordiske lande bør føre an i den globale kamp for ligestilling. Kampen imod  enneskehandel må være øverst på den politiske dagsorden.

16. Rättighet att använda skandinaviska på högskolor

UNR uppmanar Nordiska Rådet att säkerställa att studenter vid högskolor i norden har rätt att använda ett skandinaviskt språk (svenska, danska och norska) fullt ut i sin utbildning. Detta för att främja förståelsen för våra gemensamma språk och underlätta utbyten mellan våra länder.

Idag finns möjlighet för nordiska medborgare att ansöka om att studera på respektive nordiskt lands högskolor. Man behöver till exempel inte ha läst svenska på gymnasienivå för att bli antagen till studier på ett svenskt universitet som normalt sett kräver det, om man istället har betyg i danska eller norska från  ymnasium/videregående skole. Men det finns åtminstone inte enligt svenska högskoleverket idag någon rättighet för en nordisk student, som antagits utifrån att man har en gymnasieutbildning i ett skandinaviskt språk, att få genomföra en kurs på sitt modersmål. Istället kan universitet själva kräva att man ska kunna skriva på perfekt, felfri svenska för att kunna få godkända universitetspoäng i Sverige.

UNR vänder sig kraftigt emot denna paradox; att man kan bli antagen för studier utifrån tidigare utbildning och kunskaper i ett annat skandinaviskt språk, men man får samtidigt inte per automatik genomföra kursen med detta språk.

Detta är något som försvårar för rörlighet och utbyte över de nordiska gränserna. Det är ett hinder för utveckling och studier och framför allt ett nedvärderande av de skandinaviska språkens betydelse.

UNR vill därför:

• att Nordiska Rådet uppmanar varje nordiskt lands regering att säkerställa att alla studenter vid högskolor i Norden har rätt att använda skandinaviska språk fullt ut i sina studier.

17. “No taxation without representation”

FNs barnekonvensjon Artikkel 12 gir alle under 18 år rett til å si sin mening og til å bli hørt. Denne retten finner vi også igjen i flere nasjonale lovverk. Stemmerett for 16-åringer innebærer at man erkjenner den retten som ligger i Barnekonvensjonen, og tar unges unike kompetanse på alvor.

Erfaringene fra undersøkelser i tyske delstater viser at valgdeltagelsen for 16- og 17-åringer var høyere enn for den tradisjonelle gruppen førstegangsvelgere, og høyere enn for velgere opp til 35 år. At de unge får informasjon gjennom skolen, syntes å være en viktig forklaring på den positive tendensen. Erfaringer fra mange land tyder på at en senking av stemmerettsalderen vil bidra til økt valgdeltagelse og en demokratisk nyrekruttering blant unge.

Som sekstenåring kan du dømmes for forbrytelser, du er skattepliktig og du er gammel nok til å ta viktige valg som kan vise seg å være avgjørende for hvilket retning livet ditt går i, som for eksempel valg av videregående skole. Det er i slike tilfeller morsomt å huske på det amerikanske slagordet ”no taxation without representation” – er du gammel nok til å stå til ansvar for lovpålagte oppgaver som å betale skatt,bør du også være gammel nok til å være med å bestemme hvordan disse lovene skal lyde.

I dag er gjennomsnittlig alder for førstegangsvelgere i Norge 20 år; det betyr at mange unge har flyttet hjemmefra når de kan stemme ved lokalvalgene første gang. Noen kommer aldri hjem igjen. Disse tar med seg sin erfaring og kompetanse som ungdom på hjemstedet, og samfunnet blir formet uten at de får være med. Slik får vi samfunn bygget over en voksen lest, uten det særpreget som unge stemmer ville gitt. 18-20- åringer kjenner ikke lenger på kroppen at det mangler vann i svømmehallen, at sykkelstien som ble lovet aldri blir bygd, at ungdomshuset forfaller og at bussen aldri kommer. 16- og 17-åringer derimot vet veldig godt om det mangler idrettsplasser, øvingslokaler og helsetjenester. De vet også hvilke tilbud som passer for dem, og hvordan de bør gjennomføres. 16-åringer sitter altså på nøkkelen til velfungerende lokalsamfunn.

Umodenhetsargumentet er ikke nytt. Det har vært et motargument hver gang nye grupper har fått stemmerett. Men da det norske Storting i 1978 senket stemmerettsalderen til 18 år, stor det følgende i komitéinnstillingen: "Innsikt i samfunnsspørsmål og politisk interesse blant ungdom har økt, utdanningssystemet er sterkt utbygget, og en nedsettelse av stemmerettsalderen vil kunne bidra til en videre utvikling i positiv retning når det gjelder interesse for samfunnsspørsmål."

Siden 1978 har vi fått et enda bedre utdanningssystem, barn begynner tidligere på skolen, og unge har mer kunnskap om samfunnet enn tidligere. UNG i Norge rapporten fra 2002 viser også at en større andel unge i dag har deltatt i politiske aktiviteter enn gjennomsnittet er for voksne. Det står altså ikke så dårlig til med norske ungdommer som mange skal ha det til. 16-åringer er modne nok!

Der det kanskje slik at vi voksne vegrer oss for å la nye grupperinger få delta i demokratiske avgjørelser fordi dette er en forandring som skaper ubehag, på samme måte som et flertall av sveitsiske kvinner i 1970 mente at det var unaturlig at de selv skulle ha stemmerett?