Betalning för ekosystemtjänster är ett relativt nytt sätt att förvalta naturresurser på och ett mer optimalt sätt ur ett samhälleligt perspektiv. Det används redan i dag, såväl i Norden som på andra håll.

Nordiska Ministerrådets rapport "Payment for and Management of Ecosystem Services" redovisar ett antal goda exempel och drar samtidigt slutsatsen att metoden har stor potential.

Enkelt uttryckt är ekosystemtjänster alla de nyttigheter samhället får ur naturen. Virke ur skogen och livsmedel från jordbruket är två uppenbara exempel.  Ekosystemens förmåga att rena eller neutralisera utsläpp av föroreningar är ett annat. Det naturen ger i form av inspiration eller tillfällen till rekreation kan också räknas till ekosystemtjänsterna.

I exemplet Lysekil är den ekosystemtjänst kommunen betalar för vattenrening. Genom avtalet med musselodlaren beräknas kommunen spara omkring 100,000 euro per år, jämfört med om man skulle rena motsvarande mängd kväve i sitt reningsverk.

Även i Danmark har betalning för ekosystemtjänster använts för att minska kvävebelastningen på kusthavet. Danmark har utvecklat ett program där markägare får ersättning för att anlägga våtmarker, som binder kväve och därmed minskar läckaget från jordbruksmark. Under åren 2005 - 2009 beräknades programmet ha minskat kväveläckaget med över 280 ton per år genom nyanläggning av omkring 2,500 hektar våtmarker på tidigare jordbruksmark.

Ett tredje exempel är det finska Metso-programmet, som syftar till att bevara den biologiska mångfalden i skogslandskapet. Programmet bygger på överenskommelser mellan staten och enskilda skogsägare. Markägare som är intresserade av att delta i programmet lämnar anbud. Staten kan fritt välja att acceptera de anbud som levererar de ekosystemtjänster man efterfrågar till ett konkurrenskraftigt pris. Anbuden prövas mot ett antal biologiska kriterier som ska säkra att de mest värdefulla markerna skyddas. Programmet löper från år 2008 – 2016. Framtill 2012  satsar Finland 180 miljoner Euro på programmet.

För mer information se: http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2009-571