Regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har kommit överens om att genomföra bestämmelserna i 10 § lagen nr 252 den 27 maj 1950 om danskt medborgarskap, jfr. lagtillkännagivandet nr 28 den 15 januari 1999, ändrad genom lagen nr 1102 den 29 december 1999; i 10 § i den finska medborgarskapslagen den 28 juni 1968 (nr 401), ändrad genom lag den 10 augusti 1984 (584/1984) och lag den 3 februari 1995 (155/1995); i 9 b § lagen nr 100 den 23 december 1952 om isländskt medborgarskap, ändrad genom lagen nr 49 den 11 maj 1982, lagen nr 62 den 12 juni 1998 och lagen nr 82 den 16 juni 1998; i 10 § lagen den 8 december 1950 om norskt medborgarskap, ändrad genom lag den 20 december 1968 samt i 17 – 19 §§ i lagen den 1 mars 2001 (nr 82) om svenskt medborgarskap.

Artikel 1

Vid tillämpning av 3 § i de danska, isländska och norska medborgarskapslagarna och 5 § i den finska medborgarskapslagen likställs hemvist i en annan avtalsstat med hemvist i den stat vars medborgarskap den anmälande önskar förvärva, dock endast i den mån hemvisttiden infallit före 16 års ålder och tidigare än fem år före anmälan.

Artikel 2

Vid tillämpning av 4 § i de danska, isländska och norska medborgarskapslagarna samt av 6 § i den finska medborgarskapslagen likställs hemvist intill tolv års ålder i en annan avtalsstat med hemvist i den stat vars medborgarskap den anmälande önskar förvärva.

Artikel 3

Bestämmelsen i 8 § första stycket i de danska, isländska och norska medborgarskapslagarna, i 8 b § första stycket i den finska medborgarskapslagen och i 14 § första stycket i den svenska medborgarskapslagen skall inte tillämpas på den som under sammanlagt minst sju år har haft hemvist i en annan avtalsstat.

Artikel 4

Den som är medborgare i en avtalsstat kan förvärva medborgarskap i en annan avtalsstat genom att skriftligen anmäla sin önskan härom till den myndighet denna stat bestämmer, om han eller hon

1) har förvärvat medborgarskapet i förstnämnda stat på annat sätt än genom naturalisation,

2) har fyllt 18 år,

3) sedan sju år har hemvist i avtalsstaten, och

4) inte under denna tid har dömts till fängelse eller annan påföljd som enligt lagen i denna stat i detta hänseende är likställd med frihetsstraff. Vid tillämpning av bestämmelsen i punkt 1 i första stycket i denna artikel skall även den som förvärvat medborgarskapet genom att någon av hans eller hennes föräldrar naturaliserats anses ha förvärvat medborgarskapet genom naturalisation. Vid tillämpning av punkt 3 i första stycket i denna artikel får varje part bestämma en kortare tid, dock minst fem år.

Artikel 5

En medborgare i en avtalsstat som tidigare har varit medborgare i en annan avtalsstat återvinner medborgarskapet i denna stat när han eller hon efter att ha tagit hemvist där skriftligen anmäler sin önskan om det till den myndighet denna stat bestämmer.

En sådan anmälan får dock göras endast om den anmälande efter förlusten av det medborgarskap han eller hon önskar återvinna oavbrutet har varit medborgare i en eller flera av avtalsstaterna.

Artikel 6

Om en medborgare i en avtalsstat förvärvar medborgarskap i en annan avtalsstat enligt artiklarna 4 eller 5, förvärvar även hans eller hennes ogifta barn under 18 år samma medborgarskap, under förutsättning att de villkor som anges i medborgarskapslagstiftningen i den staten är uppfyllda.

En part kan för sådana fall bestämma att bestämmelsen i artikel 7 skall tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 7

Vid tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 4 och 5 kan en part bestämma att förvärv av medborgarskap enligt dessa bestämmelser skall vara beroende av att den som gör anmälan styrker att han eller hon därigenom mister sitt medborgarskap i andra stater.

Artikel 8

Varje part skall snarast meddela de övriga parterna om sådana ändringar i dess medborgarskapslagstsiftning som har betydelse för detta avtal. Parterna skall därefter snarast gemensamt överväga om dessa ändringar skall föranleda ändringar i detta avtal.

Artikel 9

Detta avtal träder i kraft 30 dagar efter den dag då samtliga parter har meddelat det danska utrikesministeriet att de har godkänt det. Det danska utrikesministeriet skall underrätta de övriga parterna om mottagandet av sådana meddelanden och om tidpunkten för avtalets ikraftträdande. Samtidigt upphävs det i Köpenhamn den 23 oktober 1998 undertecknade avtalet mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om genomförande av vissa bestämmelser om medborgarskap.

Artikel 10

En part får säga upp detta avtal genom skriftligt meddelande till det danskautrikesministeriet, som skall underrätta de övriga parterna om mottagandet  av meddelandet och dess innehåll. En uppsägning gäller endast den part som har gjort den och träder i kraft sex månader efter den dag då det danska utrikesministeriet mottog den.

Artikel 11

Originalet till detta avtal skall deponeras i det danska utrikesministeriet, som skall tillställa de övriga parterna bekräftade avskrifter därav. Till bekräftelse härav har undertecknade bemyndigade ombud undertecknat detta avtal.

Upprättat i Köpenhamn den 14 januari 2002 i ett exemplar på de danska, finska, isländska, norska och svenska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

Undertecknande av avtal

Datum 2002-01-14

Plats: København