Om det nordiska samarbetet på alkohol- och narkotikaområdet
Alkohol och narkotika är ett betydande folkhälsoproblem i hela Europa och det är ett gemensamt mål att minska de sociala och hälsorelaterade problemen. De nordiska länderna har mycket gemensamt på det här området både gällande hur situationen ser ut, vilka problem alkohol och narkotika ger upphov till och hur man väljer att tackla problemen. Därför är nordiskt samarbete viktigt, inte minst då det handlar om att påverka alkohol- och narkotikapolitiken inom EU.
De nordiska länderna delar i stor utsträckning syn och värderingar gällande alkohol- och drogfrågor. I Norden har alkohol- och drogfrågorna en klar välfärdspolitisk dimension och det gemensamma ansvaret understryks.
Det vill säga att man i Norden anser att drogmissbruk är en intregrerad del i social- och hälsopolitiken eftersom drogmissbruk anses som ett socialt och hälsomässigt problem för individen, omgivningen och för samhället som helhet.
Samarbetet om alkohol- og narkotikapolitik er blivit viktigare
I och med globaliseringen och ökad ekonomisk integration har det nordiska samarbetet kring alkohol- och drogfrågor blivit allt viktigare. Nya industrier som handlar med tobak, alkohol, spel med mera dyker upp på marknaderna i Norden och den illegala droghandeln med nya subkulturer breder ut sig. Här behövs samarbete mellan de nordiska länderna för att finna lösningar på mer eller mindre gemensamma problem.
Alkohol
Gällande alkoholfrågor blev behovet av nordiskt samarbete extra tydligt år 2004 då EU utvidgades och kvoterna för privatimport slopades. De nordiska länderna stod då inför nya utmaningar då det gällde att väga mellan olika mål för alkoholpolitiken. Behovet av att samla och utbyta information om alkoholpolitiska åtgärder växte och har inte blivit mindre sedan dess. Det har skett en ökning av alkoholkonsumtionen under 2000-talet i de flesta nordiska länder. Sammantaget innebär detta att konsumtionen i Danmark och Finland nu ligger något över medeltalet för konsumtionen i EU-länder, medan Sverige ligger något under genomsnittet. Norge och Island klart ligger klart lägre, även om alkoholkonsumtionen också i dessa länder gått upp. Länderna förenas också av att ungdomsdrickandet minskat, åtminstone i en del ungdomsgrupper, medan konsumtionen klart ökat bland äldre och pensionärer. De negativa konsekvenserna av en ökad alkoholkonsumtion har varit särskilt tydliga i Finland.
I och med en ökad alkoholkonsumtion har frågan om hur man kan reducera dess negativa effekter i samhället blivit allt viktigare. I Norden har man genom nationella projekt på lokal nivå och i särskilda miljöer utvecklat metoder för prevention av riskfyllt drickande. Erfarenheter av dessa lokala och nationella program förmedlas genom det nordiska samarbetet.
Erfarenheterna utbyts inom ramen för den alkoholtjänstemannagrupp som tillsatts av Nordiska ministerrådet och i särskilda projekt som drivs av Nordens välfärdscenter Finland.
Narkotika
Också gällande narkotikafrågor har de nordiska länderna mycket gemensamt. I alla länder följer man genom befolknings- och andra undersökningar med i vilken mån bruk av illegala narkotika sprids. Detta gäller särskilt ungdomar. Sedan mitten av 2000-talet ser denna utveckling gynnsam ut – narkotikakonsumtionen har stabiliserats eller gått ner i ungdomsgrupper.
Sättet att förhålla sig till narkotikamissbrukare är också relativt likartat i Norden. I Norden försöker man tackla narkotikamissbruket både genom prevention, behandling och skadereducering. Preventionsåtgärder och andra samhällspolitiska insatser bestäms i bästa fall utgående från omfånget av den skada som problemet orsakar. Eftersom narkotikabruk sker i det fördolda är uppgiften särskilt krävande. En nordisk forskargrupp under Nordskt välfärdscenter Finland prövar nya mått för att mäta åverkan av narkotikabruk på andra än narkotikabrukaren själv.
Trots att utvecklingen i narkotikamissbruket för närvarande är rätt gynnsam har alla nordiska länder fått bemöta konsekvenser av en tidigare ökning i missbruket. Olika slag av behandlings- och skadereduceringsåtgärder har utvecklats allt från substitutionsvård till behandling i fängelser samt hälsoinformation och injektionsrum för de mest marginaliserade. I ett projekt under Nordens välfärdscenter Finland har kunskaper om hur den läkemedelsassisterade narkomanvården utvecklats och vilka behov och utmaningar den står inför insamlats. Också den informella tjänstemannagruppen Nordiskt narkotikaforum utbyter information om det aktuella narkotikapolitiska läget och om samhällsinsatser i de olika nordiska länderna.
Kunskap
Målet för nordiskt samarbete kring alkohol- och drogfrågor är framför allt att samla kunskap och erfarenhet. Genom att studera alkohol- och drogfrågor i Norden har vi möjlighet att jämföra länderna med varandra både inom Norden och utåt. På så vis får vi en bättre självbild och lär oss också av goda och dåliga erfarenheter i våra närmaste grannländer.
Norden är ett kunskapssamhälle och det stämmer också in på alkohol- och drogområdet. Här har alkohol- och drogforskningen långa anor och förutsättningarna för forskare och studerande är mycket goda tackvare en bred kunskapsbas som är lättillgänglig. Den enskilda nordiska medborgaren har lätt att hitta och ta del av information och kunskap om nordiska alkohol- och drogfrågor.
Nordiska välfärdscentret Finland arbetar för att fördjupa kunskapen om alkohol- och drogfrågor i Norden och på webbplatsen kan man läsa om de senaste forskningsprojekten eller beställa publikationer. GRAN-projektet utreder och förmedlar kunskap om de senaste årens alkoholpolitiska utveckling i Norden och har på basen av denna kunskap vitaliserat den alkoholpolitiska plattform som etablerats av de nordiska social- och hälsovårdsministrarna år 2004. Ett expertmöte i april 2007 tog upp det alkoholpolitiska läget ljuset av den internationella utvecklingen (WHO, EU:s alkoholstrategi) och de nordiska ländernas roll. Betydelsen och konsekvenserna av internationella handelsavtal för alkoholen som en folkhälsofråga har varit föremål för överläggningar 2009.
De flesta nordiska länder har på grund av regionens politiska utveckling utsatts för den press på alkoholpolitiska åtgärder som lägre priser i grannländerna innebär. För de länder som har detaljhandelsmonopol har monopolet varit av stor vikt för att garantera att alkohol säljs med socialt ansvar. I och med stora personliga införselkvoter har denna garanti fallit bort från den alkoholpolitiska insatsstyrkan. De olika sätten att lösa turistspritfrågan i de nordiska länderna torde ha haft olika effekter på konsumtionen. Dessa effekter har utretts och finns tillgängliga i Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift (2/2009).
Informations- och kunskapsspridning om nordisk alkoholpolitik har genomförts genom webbtjänsten NOSAM. Webbtjänsten bevakar nordisk alkoholpolitik och alkoholreklam i Norden sedan år 2005. Webbsidan följer med dagsaktuella frågor som berör nordisk alkoholpolitik, men presenterar också bakgrundsinformation, till exempel om hur länderna handskas med (diskutabel) marknadsföring av alkohol samt ny forskning som tangerar alkoholområdet. På webbsidan samlas och inlänkas relevanta dokument om lagstiftning, forskning, politiska beslut och om övriga märkbara insatser på området.
Internationellt samarbete
Nordiskt samarbete på alkohol- och narkotikaområdet har lett till många resultat och tack vare ett nära samarbete har Norden också haft möjlighet att påverka alkohol- och drogpolitiken inom EU och på andra internationella arenor.
Ett enat Norden är starkare och kan ha större inflytande internationellt. Det nordiska samarbetet är viktigt för att främja den globala utvecklingen på alkohol- och drogområdet och sprida evidensbaserad kunskap.
