Varför nordiskt samarbete?

Arbetsmarknaderna i de nordiska länderna har många gemensamma drag. I de nordiska länderna regleras lön- och arbetsvillkor i betydande grad genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Arbetsmarknadens parter involveras i stor utsträckning vid förberedelser av lagstiftning, särskilt rörande lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Denna nordiska arbetsmarknadsmodell har bidragit till utvecklandet av en nordisk arbetsmarknad som är präglad av en hög grad av likhet, säkerhet och konsensus. Modellen har spelat en avgörande roll för utvecklingen av de nordiska välfärdssamhällena vi känner till idag. Den gemensamma grunden innebär att länderna genom det nordiska samarbetet har särskilt goda förutsättingar för att dra nytta av varandras erfarenheter.

De många gemensamma dragen ger också de nordiska länderna en bra utgångspunkt för samarbete i internationella forum där man diskuterar arbetsmarknadsfrågor. Det handlar bland annat om EU/EES och FN:s internationella arbetsorganisation, ILO [en].

Resultat

De nordiska länderna ingick redan år 1954 en överenskommelse om en fullt integrerad gemensam nordisk arbetsmarknad. I denna överenskommelse har de nordiska länderna kommit överens om ett samarbete om att säkra full sysselsättning och att utöka arbetskraften på de nordiska arbetsmarknaderna. De nordiska länderna ingick dessutom år 1989 en överenskommelse om samarbete på arbetsmiljöområdet. Överenskommelsen har som mål att samarbeta för ett allt bättre, sundare och säkrare arbetsmiljö.

De nordiska länderna etablerade 1982 en gemensam nordisk institution för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet (NIVA [en]). Institutionen erbjuder också kurser på hög nordisk och internationell nivå där forskare och specialister från många länder deltar. NIVA erbjuder också kurser i nordvästra Ryssland och Baltikum.

Sedan 1985 har de nordiska länderna samarbetat inom utbytesprojektet Nordjobb för nordiska ungdomar. Genom Nordjobb kan nordiska ungdomar få ett sommarjobb i ett annat nordiskt land enligt ordinarie löne- och arbetsvillkor. Nordjobb erbjuder också boende samt ett omfattande kultur- och fritidsprogram under vistelsen.

I samband med utvidgningen av EU år 2004 enades de nordiska arbets- och näringslivsministrarna om att genomföra en gemensam nordisk kartläggning av konsekvenserna av invandringen och utstationeringen av arbetskraft från EU:s nya medlemsländer till de nordiska länderna. Resultaten av kartläggningen diskuterades kontinuerligt i ministerrådet för arbetsliv fram till slutet av 2007. Rapporterna gav länderna viktig information om de utmaningar som invandringen medförde och de lösningar som de enskilda länderna valde.

Vad betyder samarbetet för dig?

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden är fullt integrerad. Det innebär att man som nordisk medborgare fritt kan uppehålla sig och söka arbete i ett annat nordiskt land utan att behöva söka uppehålls- eller arbetstillstånd. Man kan jämföra med EU:s inre marknad, där man som medborgare i ett EU-/EES-medlemsland endast har rätt till högst tre månaders fritt uppehälle i ett annat EU-/EES-land och högst sex månaders uppehälle i samband med jobbsökande. Ytterligare uppehälle kräver att man ansöker om ett registreringsbevis som utfärdas av myndigheterna i värdlandet efter att vissa villkor är uppfyllda.

Det nordiska samarbetet på arbetslivsområdet innebär också att den vandrande arbetstagaren i Norden kommer att uppleva att arbetsvillkor och arbetsmiljö är på någorlunda samma nivå på hela den nordiska arbetsmarknaden. Det gör omställningen lättare när man kommer till en arbetsplats i ett annat nordisk land.

Som forskare eller specialist kan man dra nytta av de samlade nordiska kunskaperna inom arbetsmiljöområdet och vidareutbilda sig på hög nivå genom att delta i NIVA:s kurser.

Ungdomar mellan 18 och 28 år kan lära sig mer om arbetsmarknaden och kulturen i andra nordiska länder genom att ta ett sommarjobb genom Nordjobb.