Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott välkomnar avtalet och ser det som ett steg i rätt riktning, men menar att det behövs ett mer förpliktande avtal mellan de arktiska staterna.
Offshore-oljeutvinning under arktiska förhållanden är en stor utmaning. Stormar och kyla, istäcke och drivis, långa perioder utan dagsljus och långa avstånd till tätbefolkade områden kännetecknar området.
Det är inte enbart utvinningen som är en utmaning. Transporter av olja och gas i de svåra arktiska farvattnen är det också.
– Upprensning efter oljeutsläpp i de arktiska havsområdena är en stor teknisk och mänsklig utmaning och under extrema väderförhållanden kan det vara en helt omöjlig uppgift. Jag betraktar därför avtalet i Kiruna som ett steg i rätt riktning, men det är helt otillräckligt i sig. Man skriver under ett bindande avtal om åtgärder för att förhindra olyckor, säger Ann-Kristine Johansson, ordförande för Nordiska rådets miljö- och natrurresursutskott.
Nordiska rådet rekommenderade 2012 att man skulle utveckla ett avtal mellan de arktiska staterna som gör det juridiskt bindande att implementera den vid varje tidpunkt bästa praxisen i den nationella lagstiftningen om olja- och gasutvinning i de arktiska regionerna.
Nordiska rådet anser att försiktighet bör vara den principiella utgångspunkten för ett sådant avtal och avtalet ska ha långsiktigt hållbar utveckling i de arktiska regionerna som mål. Nordiska rådet rekommenderar de nordiska länderna att samarbeta inom Arktiska rådet för att skapa en bred politisk enighet om ett avtal. De nordiska länderna är fem av totalt åtta medlemmar i Arktiska rådet och kan därför tillsammans ha ett stort inflytande.
– Jag noterar med tillfredsställelse att Arktiska rådet på sitt möte i Kiruna har beslutat att en task force ska arbeta vidare med att utveckla åtgärder för att undvika oljeutsläpp i de arktiska farvattnen. Men jag tycker att de nordiska ministrarna bör utgå från Nordiska rådets rekommendation och direkt gå mot att utveckla ett juridiskt bindande avtal om offshore-verksamheten. Det kommer hela tiden fram fler planer på offshore-utvinning av olja och gas i området, så med tanke på den snabba utvecklingen i Arktis måste man handla nu, säger Ann-Kristine Johansson.
]]>- Vi uttrycker vår förvåning att Ryssland med utnyttjande av en ny lagstiftning, som vi haft mycket synpunkter på, också har gjort en inspektion på det nordiska informationskontoret i Kaliningrad, sade Sveriges utrikesminister och värden för mötet Carl Bildt. Han hänvisade också till liknande kritik gentemot lagen från Europeiska unionen.
Enligt den finske utrikesministern Erkki Tuomioja kommer man sannolikt att markera med en så kallad demarschering under kommande vecka. Det innebär att de nordiska ambassadörerna gemensamt begär audiens hos till exempel Rysslands vice utrikesminister för att muntligt framföra sina synpunkter på det som skett.
Nordiska ministerrådets generalsekreterare beklagade i samband med kontrollbesöket på Kaliningradkontoret djupt det som inträffat.
- Det får betecknas som störande för det i övrigt goda samarbetet mellan Nordiska ministerrådet och Ryssland, säger Dagfinn Høybråten. Nordiska ministerrådets generalsekreterare kommer inom en nära framtid att ta upp det konkreta ärendet med de ryska myndigheterna.
]]>I det sammanhanget vill rådets miljöutskott ha en kartläggning av hur livsvillkoren och den civila säkerheten i Norden påverkas av klimatförändringarna. Konkret önskar rådet också att beredskapssamarbetet i Norden stärks genom att etablera en nordisk katastrofenhet.
- Klimatförändringarna kommer att få konsekvenser för den säkerhetspolitiska situationen, även här i Norden. Så vi måste lyfta in miljöfrågor också i försvarsdebatten. Vi måste tillsammans se på hur vi bäst rustar oss för framtiden och anpassar säkerhet och beredskap i de nordiska samhällena till det nya klimatet, sade ordförande för Nordiska rådets miljöutskott, Ann-Kristine Johansson, under rådets debatt om försvars- och säkerhetspolitik den 11 april
Utredningen ska se på hur stabiliteten i Nordens närområden påverkas av en fyra graders temperaturstigning. Nordiska rådet önskar vidare se på behovet av att förstärka beredskapskapaciteten och vill ha en analys av möjliga konsekvenser för migration i Norden.
Nordiska rådet vill som ett resultat av debatten om säkerhetspolitik att Nordiska ministerrådet – regeringarnas samarbetsorgan – utarbetar ett förslag till en global handlingsplan för stabilisering av CO2-utsläpp.
- De nordiska länderna har alltid varit föregångare i klimatfrågor, så det är naturligt för oss att samarbeta om förslag till globala lösningar. Den samlade kompetensen i de nordiska länderna överstiger långt det som vi var för sig kan uppnå, så vi anser att en gemensam insats är självklar, säger Ann-Kristine Johansson.
Konkret ska utredningen se på hur CO2-mängden i atmosfären kan hållas under eller stabiliseras till 450 ppm (parts per million).
För närvarande ligger nivån på omkring 393 ppm – lite högre kring Arktis – och den stiger med 2 ppm årligen. 450 ppm anses vara en kritisk nivå i förhållande till en ytterligare accelerering av klimatändringarna.
Nordiska rådet fokuserade på försvars- och säkerhetssamarbetet i Norden på sin temasession i Stockholm den 11 april.
Som ett resultat av temasessionen sänder Nordiska rådet ett uttalande till de nordiska ländernas regeringar. Här framhåller man behovet av att utvidga NORDRED-samarbetet till att i högre grad omfatta samhällssäkerhet och beredskap i en bred bemärkelse.
NORDRED-avtalet ingicks 1989 och skapade den första formella ramen för samarbetet om beredskap i Norden. År 2009 kom Hagadeklarationen som syftar till att öka de nordiska ländernas samarbete om att förebygga, minska och hantera följderna av större olyckor och katastrofer.
2011 gav de nordiska ministrarna med ansvar för beredskap och samhällssäkerhet ett löfte att bistå varandra i krissituationer. Detta skedde i en gemensam solidaritetsdeklaration, som redan Stoltenbergrapporten från 2009 efterlyste. Slutligen samarbetar man i Nordefco, inte minst om inköp av material.
De nordiska försvars- och utrikesministrarna deltog också i mötet i Stockholm, där de redogjorde för status för samarbetet mellan länderna inom försvars- och säkerhetspolitik. Det är nu upp till dem att föra arbetet vidare mot bakgrund av Nordiska rådets rekommendation.
- Vi utgör tillsammans ett stort geografiskt område med gles befolkning, sa den norske utrikesministern och menade att detta faktum kunde vara orsak till nordengemensamma konceptuella lösningar.
Parlamentarikerna Helgi Hjørvar från Island och Høgni Hoydal från Färöarna var två av de som lyfte de stora geografiska områdena i Arktis och ett behov av en bredare syn på frågan om samhällssäkerhet. Sjösäkerheten i Arktis är en central fråga i Nordiska rådet liksom andra hot mot miljön och människorna i Arktis som klimatförändringarna för med sig.
- I havet utanför Island väntar olyckorna på att ske, sa Helgi Hjørvar, och uppmanade till förberedande gemensamma nordiska insatser.
Den nordiske samarbetsministern från Danmark, Manu Sareen, varnade för en viss rädsla för att tala om säkerhetsriskerna i Arktis. Det är många som uttrycker stort intresse för de naturrikedomar som nu kommer i dagen på grund av att isen smälter. Ingen vill ha konflikt eller konfrontation, menade han, och därför måste man föra en dialog om hur vi möter både miljömässiga och säkerhetspolitiska utmaningarna i området.
Den så kallade Hagaöverenskommelsen mellan de ministrar som hanterar kris- och beredskapsfrågor i Norden kommer att uppdateras under hösten. I ett brev begär Nordiska rådets presidium att denna ska innehålla en punkt om återkommande dialog med Nordiska rådet.
- Det skulle bidra till en nödvändig parlamentarisk, det vill säga folklig, förankring av säkerhets- och beredskapspolitiken, enligt Nordiska rådets president Marit Nybakk.
]]>De nordiska ländernas sätt att förankra utrikes- försvars- och säkerhetspolitik skiljer sig från det ena landet till det andra. Några länder är medlemmar i EU, men inte i NATO, andra i NATO, men inte i EU, men det ska inte utgöra ett hinder för en ytterligare fördjupning av samarbetet inom dessa sektorer.
- Det handlar om politisk vilja. Den avgör hur långt man önskar gå, säger Marit Nybakk, som samtidigt poängterar hur viktigt det är att länderna visar respekt för varje lands behov av ramar för sin utrikes- och allianspolitik.
Ett av temasessionens förslag till förstärkning av den parlamentariska dimensionen i försvarssamarbetet handlar om att samla de nordiska försvarsministrarna, försvarscheferna och Nordiska rådets presidium till en årlig rundabordskonferens. Man föreslår att den äger rum i höst, i samarbete med det finska ordförandeskapet i NORDEFCO, det nordiska samarbetsorganet för försvarsfrågor.
- Den kan bli en reell katalysator för framtida försvarslösningar. Det nordiska samarbetet är, såväl politiskt som strategiskt, en viktig del av Europa- och världspolitiken, säger Marit Nybakk.
Nordiska rådets presidium enades också om ett brev till berörda ministrar i de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland med olika förslag till förstärkningar av samhällssäkerhets- och beredskapsarbetet. Ett berör ett utvidgat samarbete inom NORDRED, det vill säga inom räddningsarbetet i Norden. Andra förslag handlar om utökat erfarenhetutbyte och forskningssamarbete.
- Många händelser både i vår omvärld och i våra nordiska länder visar på säkerhetspolitikens betydelse för tryggheten i samhället, säger Nordiska rådets president Marit Nybakk, och nämner digitala hot som cyberangrepp och de risker som klimatförändringarna kan bli upphov till.
Dessa hot mot samhällets säkerhet känner inga territoriella gränser, och därför trycker nu Nordiska rådet på för att stärka de nordiska ländernas samarbete för att gemensamt möta hoten.
Bilag: Uttalelse om utenriks–og forsvarspolitikk, samt samfunnssikkerhet, Dokument 3
]]>Intresset för detta tema är extra stort, eftersom försvarsfrågor tidigare har varit tabu. Efter Sovjetunionens kollaps 1991 har situationen ändrats, men ett samarbete är fortfarande inte självklart, med tanke på att några av de nordiska länderna är alliansfria, medan andra tillhör Nato. Cecilie Tenfjord-Toftby (M) svensk ledamot i Nordiska rådet, men uppvuxen i Norge säger att saken diskuterats flitigt inom Nordiska rådet. Till slut har man enats kring att det är viktigt med ett samarbete kring en rad nya hot, som exempelvis digitala hot och klimatförändringar som påverkar Arktis och som innebär risker som måste hanteras gemensamt.
Karin Åström (S) ordförande i Nordiska rådets svenska delegation pekar också på att det finns så mycket mer än rena försvarsfrågor som parlamentarikerna kan samlas kring.
– Det gäller bland annat utbildningsfrågor, miljöhot och digitala hot som vi tycker att vi kan samverka kring, säger Karin Åström (S).
I Nordiska rådets rapport Nordisk Gemenskaper – En vision för samarbetet – föreslår rapportförfattaren professor Johan Strang att försvarsfrågor ska bli ett prioriterat område i nordiska samarbetet, till skillnad mot idag då försvarsfrågor inte ingår i det officiella samarbetet. Men de svenska ledamöterna Cecilie Tenfjord- Toftby och Karin Åström tror inte att det kommer att göra det i framtiden heller.
– Vi har diskuterat det här ganska ordentligt. Det har gjorts även på ministernivå. Vi vill inte ta det steget. Vi vill inte ha ett nordiskt utskott, säger Karin Åström.
Cecilie Tenfjord – Toftby instämmer.
– Jag tror inte att vi kommer att se en nordisk försvarsallians, efter den här sessionen. Däremot ett öppnare samtal om försvarsresurserna och de militära resurserna.
Nordiska rådets presidium, där Karin Åström sitter med, har däremot lagt ett förslag om att anordna en rundabordskonferens, för att tillföra en parlamentarisk dimension till det pågående nordiska försvarssamarbetet. Förslaget kommer att behandlas på temasessionen.
Rundabordskonferensen föreslås arrangeras i samarbete med det finska ordförandeskapet i NORDEFCO, Nordic Defence Cooperatiom.
– Det är för tidigt att säga vad som ska tas upp på konferensen, men det handlar om hur vi kan samarbeta konkret, säger Karin Åström.
]]>Nordiska rådet lägger försvars- och beredskapsfrågorna högt på agendan under Norges ordförandeskap 2013. I Stockholm samlas rådet till möten i partigrupper och utskott den 10 april. Temadebatten i plenum startar den 11 april kl. 11, med deltagande av Sveriges försvarsminister Karin Enström, Finlands försvarsminister Carl Haglund, Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja, Norges utrikesminister Espen Barth Eide och Danmarks samarbetsminister Manu Sareen.
Temadebatten inleds med en rapportering från representanter för de nordiska ländernas regeringar om Nordens utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, härunder samhällssäkerheten. Därefter behandlas de enskilda förslagen på dagordningen. Temasessionen avslutas med ett uttalande från Nordiska rådet om utrikes- och försvarspolitiken i Norden, framförd av rådspresident Marit Nybakk.
Strax efter temadebatten sammanfattas slutsatserna från temasessioen vid en presskonferens.
Ackrediteringsformulär - ackreditera dig senast den 3 april. Ikraftvarande presskort krävs.
Informationen till pressen uppdateras löpande på norden org/temasession2013
]]>Sverige är just nu är ordförande i Nordiska ministerrådet och i Arktiska rådet, vilket enligt Jardfelt gör det naturligt att just dessa områden tas upp i talet.
– Utrikespolitiken börjar i Norden - där historiens krig har ersatts av dagens allt närmare samarbete. Kring Östersjön - där människor och handel binder samman några av världens mest konkurrenskraftiga ekonomier. Och i Arktis - med sitt smältande istäcke, sin utsatta natur och sin potential, sade Bildt vid den utrikespolitiska debatten i Sveriges riksdag den 13 februari.
Bildt konstaterar att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast såväl i förhållande till de nordiska länderna som till EU:s medlemsländer, och understryker betydelsen av ömsesidighet i försvarsberedskapen.
– Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska både kunna ge och ta emot
stöd, såväl civilt som militärt, säger Bildt.
Regeringens deklaration vid 2013 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen
]]>Det låter positivt i dessa kristider. Men den stadigt växande strömmen av turister riktar sig i hög grad till de unika naturupplevelser som Norden bjuder på - inte minst på Island och i Arktis. Enligt experter ser man nämligen en övergång från massturism mot de mer unika upplevelserna som förknippas med naturturism. Man riskerar därför att ödelägga den natur som folk från hela världen uttryckligen kommer för att uppleva.
Nordiska rådets miljöutskott och näringsutskott vill därför undersöka möjligheten att införa en hållbarhetscertifiering av turistmål. Certifieringen ska säkerställa att den sårbara naturen behandlas med nödvändig respekt. Samtidigt kan en sådan certifiering även var en viktig konkurrensparameter.
- Inga andra platser i världen har en certifiering av turistmål med hänsyn till hur hållbara de är. Så här kan Norden verkligen vara en föregångarregion och visa sin gröna profil, säger Ann-Kristine Johansson och Cecilie Tenfjord-Toftby, ordförande för miljö- respektive näringsutskottet i Nordiska rådet.
- Men turistbranschen kan också använda detta som ett säljargument. Det är ju detta som grön tillväxt handlar om: att skapa nya möjligheter för tillväxt utan att undergräva miljön och samhällsekonomin på lång sikt, fortsätter de två utskottsordförandena i förbindelse med Nordiska rådets möte på Island den 29 januari.
Det globala turistrådet arbetar med en rad hållbarhetskriterier och EU har också en arbetsgrupp på området. Men utöver det australiska Earth Check och ett tidigare system utvecklat i Danmark, Destination 21, finns det inga system för certifiering av turistmål.
Nordiska ministerrådet utgav 2012 rapporten ”Hållbarhetscertifiering av turistdestinationer”, som analyserade den stora potential turismindustrin har, inte minst i de många små samhällena runt om i Norden. Konklusionen är att det i hög grad finns bruk för ett gemensamt nordiskt system, både för att säkra sårbara naturområden och för att skapa tillväxtmöjligheter.
- Man kan jämföra med det nordiska miljömärket Svanen, som bidrar till att säkra en hållbar utveckling i Norden genom sina kriterier för ett antal varugrupper. Certifiering är ett viktigt redskap för att främja ett grönare samhälle och jag anser att de nordiska länderna bör gå samman om detta även på turistområdet, säger en av rapportens författare, Stefan Gíslason från den isländska konsultfirman Environice.
Svanen certifierar också hotell och vandrarhem, som ska leva upp till en rad krav för att bevara sin plats på listan över hållbara företag. På samma sätt skulle en certifiering av ett helt område eller en destination kunna vara ett incitament till att bevara områdets unika kvaliteter, menar Gíslason.
Han rekommenderar att man använder erfarenheterna från det danska Destination 21, som för närvarande inte utnyttjas aktivt, samt inkludera ett nytt initiativ från Innovation Norge som bas för ett nordiskt system.
Nordiska rådet har tidigare stöttat hållbar turism, när man 2011 utdelade Nordiska rådets miljöpris till hotellkedjan Scandic för dess arbete med att främja en både socialt rättvis och miljömedveten turism.
De två utskotten i Nordiska rådet ska nu gå vidare med saken och som första åtgärd konsultera det nordiska miljömärkningssekretariatet Svanen inom Nordiska ministerrådet. Det utkommer också inom kort en ny rapport från ministerrådet med en rad rekommendationer för det fortsatta arbetet.
]]>
Det finska ordförandeskapets fokus på Arktis genomsyrade året som gick, och Sasi är nöjd med de nordiska ländernas beslut om att samarbeta närmare kring en gemensam strategi för hur man ska hantera arktiska frågor och följa samma regler.
– Genom att följa nordiska arbetslagar och miljökrav i Arktis garanterar vi en hållbar och ansvarsfull utveckling i detta mycket ömtåliga område, säger Sasi.
Till årets framgångar räknar Sasi även framstegen på utrikes- och försvarspolitikens område, däribland beslutet om gemensamma ambassader och gemensam övervakning av det isländska luftrummet.
– Allt detta visar att den nordiska solidariteten ökar, och det är viktigt. Det finns en beredskap att stå samman, var det än skulle uppstå en krissituation, säger Kimmo Sasi.
Ordförandeskapet i Nordiska rådet går vid årsskiftet över till Norge. Marit Nybakk (A) tar över presidentposten.
Målet med det arktiska samarbetsprogrammet är att stödja processer, projekt och initiativ som främjar en hållbar utveckling och gagnar befolkningen i Arktis under de förhållanden som blir en konsekvens av globaliseringen och klimatförändringarna.
Sista ansökningsdatum för programperioden för 2013 är den 20 januari 2013. Anvisningar för ansökan och ansökningsblankett finns på webbplatsen för Nordregio – den institution under Nordiska ministerrådet som administrerar programmet.
Arktis står på tröskeln till omfattande förändringar som kommer att påverka samhällena i Arktis och den arktiska befolkningen på en rad viktiga områden.
Som en följd av detta har Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram 2012–2014 inställningen "människan först" med fokus på att bidra på ett konkret sätt till att utforska nya vägar och möjligheter för befolkningarna i den arktiska regionen i ett föränderligt klimat, både socialt och på annat sätt.
Fem samarbetsområden har fastställts för Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram 2012–2014:
Läs mer om samarbetsområdena i anslutning till programmet för 2012–2014.
Under utrikesministrarnas besök på sessionen bekräftades Finlands och Sveriges ja till att delta i luftövervakningen av Island. Nyheten presenterades vid statsministrarnas möte dagen innan, men frågeställningarna om icke NATO-länders samverkan med NATO-länder och om behovet av nationell förankring innan ett beslut som detta kan tas, fortsatte under onsdagens debatt.
Samstämmigt menade de nordiska utrikesministrarna att insatsen, som ska utföras under de fyra första månaderna år 2014, är en naturlig utveckling av det redan befintliga samarbetet när det gäller övningar i norra Norge, Sverige och Finland.
Insatsen föreslogs redan i den så kallade Stoltenberg-rapporten 2009, författad av tidigare norske utrikes- och försvarministern Thorvald Stoltenberg, och är ett exempel på ett allt starkare säkerhets- och försvarssamarbete i Norden, menade Norges nuvarande utrikesminister Espen Barth-Eide samband med att han presenterade utrikesministrarnas redogörelse.
Unisont förklarade de församlade utrikesministrarna att det nordiska samarbetet inom utrikes- säkerhets- och försvarspolitiken aldrig varit bättre och mer intensivt än nu. På frågan om det är dags att i högre grad formalisera arbetet blev svaret lika unisont nej.
- Vi behöver inga nya överbyggnader för att med gemensamma krafter stärka Nordens roll i omvärlden, menade Danmarks Villy Søvndal.
Utrikesministrarna redogjorde också för nya exempel på gemensamma diplomatiska representationer i andra länder. Redan i november i år öppnar Danmark, Norge och Sverige ett gemensamt kontor i Rangoon, Burma (Yangon, Myanmar), och till 2014 har Norge och Danmark som målsättning ett gemensamt ambassadkomplex i Islamabad, Pakistan. Året därpå kan en samlokalisering av danska, svenska och norska ambassader i Dhaka, Bangladesh, bli verklighet och till 2016 planeras en samlokalisering av Sveriges, Norges och Finlands ambassadverksamhet i Hanoi, Vietnam. Man talar dessutom om ett gemensamt ambassadkomplex i Reykjavik på Island.
De nordiska utrikesministrarna uttryckte oro för utvecklingen i Syrien, i Libanon och för det hot mot en tvåstatslösning som Israels expansiva bosättningar utgör. För att stärka kontakten med palestinierna uppgraderas de palestinska representationerna i de nordiska huvudstäderna.
Situationen när det gäller mänskliga rättigheter har förvärrats i Vitryssland och utrikesministrarna betonade vikten av ett fortsatt nordiskt engagemang när det gäller stödet till exiluniversitetet EHU i Vilnius.
Den norska parlamentarikern Marit Nybakk betonade i sitt debattinlägg vikten av ett samarbete för civilt försvar bland annat mot angrepp i cyberrymden och välkomnade initiativet till det gemensamma kommunikationsnätverk som redan till årsskiftet ökar den digitala säkerheten i Norden.
]]>Brodén från Mittengruppen glädjer sig för att i nordiska ministerrådsförslaget om en nordisk strategi för hållbar utveckling finns en avsikt att genomföra en ökad satsning på energieffektivitet.
Brodén kommer under onsdagen att lyfta upp Arktisfrågan med utrikesministrarna samt medverka vid ett möte med Nordens miljöministrar. Under torsdagen kommer Brodén att vara talesperson för Mittengruppen i debatten om det nordiska miljöhandlingsprogrammet.
]]>– Det nya nordiska samarbetsprogrammet för Arktis sätter människan i centrum. Så det är vår uppgift som politiker att undersöka om vi på det nordiska planet kan bidra till en hållbar utveckling i norr, som kommer befolkningen i Arktis till godo utan att miljöhänsynen åsidosätts, sade ordföranden för Nordiska rådets miljöutskott, Ann-Kristine Johansson, på mötet.
Nordiska rådet har nyligen riktat skarp kritik mot de nordiska regeringarna just för att inte göra tillräckligt för att säkra en hållbar utveckling i Arktis. En grupp bestående av nordiska experter och politiker träffas därför den 29 oktober i samband med Nordiska rådets toppmöte i Helsingfors för att diskutera miljöproblem inte minst vid utvinning av olja och naturgas i de arktiska områdena.
Mötet samlade aktörer över gränserna för de politiska och kommersiella fälten och vågorna gick höga under debatten. I synnerhet frågan om huruvida en nordisk insats kan tillföra något nytt eller bara upprepar aktiviteter som sker inom Arktiska rådet och andra forum var en vattendelare.
– Gemensam finansiering av forskning och kartläggning är av största vikt för att trygga miljön i Arktis. Och Arktiska rådet har inte en gemensam påse pengar till det ändamålet. Vi hade aldrig kunnat genomföra vår stora forskningssatsning utan stöd från Nordiska ministerrådet, sade Lars-Otto Reiersen från Arctic Monitoring and Assessment Programme, en arbetsgrupp under Arktiska rådet.
Men flera deltagare fastslog att närhetsprincipen måste vara det avgörande när det handlar om resursutnyttjandet i Arktis.
– EU har också kommit med förslag på riktlinjer för utvinning av råmaterial i Arktis. Men där måste vi två våra händer. Det är inte EU:s uppgift att blanda sig i Norges närområden och det finns heller inte något behov av en nordisk insats, då det mesta redan sker i Arktiska rådet, menade Alfred Norgård från arbetsgivar- och intresseorganisationen Norsk Olje og Gas.
Nordiska rådet har tidigare faktiskt just uppmanat de nordiska regeringarna att säkerställa bindande juridiska avtal i Arktiska rådet om säkerheten vid olje- och gasutvinning.
– Det arktiska området är ju något vi har gemensamt här i Norden. Vi står inför länder som USA och Ryssland som inte har samma tradition av att tänka på miljöskydd som vi har i de nordiska länderna. Så varför inte gå samman för att säkra en mer hållbar framtid i Arktis, frågade Ann-Kristin Johansson således på Nordiska rådets möten i Göteborg i september.
Och danska Mærsk ser i motsats till sina norska kolleger en rad fördelar med ett nordiskt samarbete.
– Norden är högt respekterat överallt i världen som föregångsregion på miljöområdet. Så vi vill gärna uppmana de nordiska länderna till att samarbeta för höga internationella standarder inom miljö, sjötransport och oljeutvinning, så att vi kan få samma regler för alla aktörer i hela det arktiska området, menade Jens Jørgen Madsen, Director of Business Development från Mærsk.
Det man kunde enas om är att det finns ett stort behov av forskning och kunskapsdelning.
– Grönland har en liten befolkning och vi har behov av de expertkunskaper som de nordiska länderna tillsammans kan bidra med. Det är otroligt viktigt för oss som land att ha tillgång till de kunskapsresurser som finns i det nordiska samarbetet, sade Jens B. Frederiksen, Grönlands minister för transport och infrastruktur.
Efter honom talade Lars Kullerud från University of the Arctic, en paraplyorganisation för en rad högre läroanstalter i det arktiska området. Kullerud menade att det fanns ett behov av en gemensam nordisk insats för att de facto få en lång rad instanser och arbetsgrupper under Arktiska rådet att fungera på ett mer ändamålsenligt sätt.
Slutsatsen av seminariet blev att det finns grund för ett vidare nordiskt samarbete om de miljömässiga utmaningarna i Arktis – inte minst på forskningsområdet. Nästa steg kan bli ett offentligt samråd i samband med Nordiska rådet möte i Stockholm i början av april 2013.
I samband med Nordiska rådets 60-årsjubileum som firas vid Nordiska rådets toppmöte i Helsingfors ges det ut en debattbok om nordiska gemenskaper.
Utrikespolitiken och miljöpolitiken utpekas som områden där de nordiska länderna kommer att dra fördel av ett betydligt närmare samarbete. Arktis spelar en central roll då Norden enligt författarna får en långt mer central placering på världskartan allt eftersom sjövägen till Asien via Arktis öppnas.
– Det finns ett behov av en stor satsning på samnordiskt tänkande för att möta de utmaningar som Arktis representerar för de nordiska länderna, menar bokens huvudförfattare, professor Johan Strang från Helsingfors universitet.
Debattboken lanserades dagen för öppnandet av Nordiska rådets session som hålls från den 30 oktober till den 1 november och följs upp det fortsatta arbetet i Nordiska rådet.
]]>