Den nordiska välfärdsmodellen – mer än offentliga tjänster

De nordiska länderna har byggt sina välfärdsstater på en gemensam politisk intention som givit en stark sammanhållning i samhället. Den nordiska samhällsmodellen är känd för universella välfärdssystem. Kärnvärdena är lika möjligheter, social solidaritet och trygghet för alla. Det handlar om sociala rättigheter och principen att alla ska ha lika tillgång till social- och hälsotjänster, utbildning och kultur.

Det gäller också omsorgen för socialt utsatta och sårbara grupper i samhället. Ett centralt mål är att göra det möjligt för alla att delta i samhällslivet och i samhällets beslutsprocess. Den nordiska modellen kännetecknas också av ett starkt samband mellan välfärds- och arbetsmarknadspolitik. Välfärden finansieras huvudsakligen genom ett, i förhållande till andra länder, högt skattetryck.

I ett europeiskt perspektiv har vi det gott ställt. Sysselsättningen och flexibiliteten på arbetsmarknaden är hög, och det föds många barn. Omfattande och ekonomiskt tillgänglig barn- och äldreomsorg ger kvinnor, i synnerhet låglönade, möjlighet att kombinera familj och arbetsliv.

Just därför att de nordiska välfärdsstaterna i mycket stor utsträckning har tagit över uppgifter som barn- och äldreomsorg har kvinnorna haft en möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden och den politiska arenan i en grad som saknar motstycke i andra delar av världen. Norden ligger i absolut framkant på jämställdhetsområdet.

Gemensamma värderingar – olika system

Mellan de nordiska länderna finns det samtidigt intressanta skillnader i hur välfärdspolitiken organiseras.

Danmark har till exempel gått längre än de övriga länderna när det gäller att involvera den privata sektorn i uppgiftsfördelningen av välfärdstjänster och införande av brukarval. Landet skiljer sig också från de övriga nordiska länderna när det gäller den så kallade ”flexicuritymodellen” på arbetsmarknaden och en större assimilering i invandrarpolitiken till skillnad från den integrationslinje som präglar Sverige och Norge.

Island skiljer sig betydligt från de nordiska länderna genom att tillgången på välfärdstjänster i hög grad grundar sig på deltagande i arbetslivet. I Finland har den frivilliga sektorn spelat en betydande roll inom äldreomsorgen. I Norge har den offentliga produktionen av välfärdstjänster varit mer dominerande än i de övriga länderna.

Skillnaderna och likheterna mellan de nordiska ländernas välfärdspolitik diskuteras i debattrapporten "Spelet om den nordiska välfärden" som utarbetats av Huset Mandag Morgen för Nordiska ministerrådet 2006.

Nordiska ministerrådets välfärdsforskningsprogram, som avslutades 2006, fokuserade också starkt på skillnaderna mellan de nordiska välfärdssystemen.

En av de viktigaste slutsatserna är att de nordiska välfärdssamhällena både är mångsidiga och mer komplexa än omvärlden ser vid första anblicken. Men det är särskilt olikheterna som gör att de nordiska länderna även fortsättningsvis kan lära av varandras erfarenheter och hämta inspiration till förnyelse. Det är nämligen här som Nordiska ministerrådets och Nordiska rådets arbete spelar en central roll.

Nordisk välfärdsinnovation

Den nordiska välfärdsmodellen bygger på innovation. Den är flexibel – det vill säga att den utformas och utvecklas för att möta nya utmaningar. Nordens förmåga att skapa balans mellan omfattande välfärdssystem, ett högt skattetryck och ekonomisk tillväxt har fått andra delar av världen att intressera sig för den nordiska välfärdsmodellen.

Den nordiska välfärdsmodellen är bland de mest framgångsrika när OECD jämför och utarbetar rangordningslistor för olika länders ekonomier. Jämlikhet, äldreomsorg, hälsocentraler och sjukhus är exempel på områden inom vilka Norden har särskild kompetens som de kan positionera sig inom i förhållande till andra länder. De nordiska länderna har potential att vara globala frontlöpare, i synnerhet när det gäller att utveckla innovativa lösningar på hälsoområdet och det sociala området – exempelvis äldreservice, förebyggande arbete och hälsa.

Det nordiska välfärdssamhället inför nya globala möjligheter och utmaningar

Vi lever i en öppen värld. Norden och EU står i stort sett inför samma utmaningar. Välfärdsforskare och opinionsmakare är i stort sett eniga om de utmaningar som Norden står inför.

Det handlar särskilt om äldre och deras behov av service, att få fler i arbete och hålla kvar arbetskraften på arbetsmarknaden så länge som möjligt, att upprätthålla kvaliteten på välfärdstjänsterna samt främja integration av utsatta samhällsgrupper – särskilt invandrare.

Det var ett av budskapen från Nordiska ministerrådets välfärdsforskningsprogram och debattrapporten "Spelet om den nordiska välfärden".

En viktig uppgift i det nordiska samarbetet är att sätta fokus på hur de nordiska länderna kan vidareutveckla den nordiska välfärdsmodellen så den kan klara sig i den globala konkurrensekonomin och bevara sammanhållningen.

De enhetliga nordiska samhällssystemen gör det relativt lätt att snegla på varandra och låta sig inspireras av det bästa i grannländerna. Nordiska ministerrådet sätter igång en rad övergripande initiativ för att stimulera utbyte av erfarenheter och vidareutveckling på det välfärdspolitiska området. Det handlar om forskning, konferenser, seminarier och möten. Exempelvis har forskningsinstitutionen NordForsk [no]avsatt 15 miljoner danska kronor till ett forskningsprogram om den nordiska välfärdsmodellen, däribland globala utmaningar.

En viktig dimension i Nordiska ministerrådets arbete på välfärdsområdet är att stärka dialogen och samarbetet regionalt och internationellt. Detta sker genom att ha kontakt med europeiska och internationella organisationer som Europarådet, WHO och den nordliga dimensionens partnerskap på social- och hälsoområdet.

Det gäller också ett stärkt samarbete med Nordvästryssland på det sociala området, via Nordiska ministerrådets mobilitetsprogram och andra projektaktiviteter som är viktiga redskap för att lära av varandra över regiongränserna.

Det nordiska samarbetet kan betraktas som ett slags experimentcenter inom vilket man i hög grad drar fördel av de erfarenheter som gjorts i andra nordiska länder.

Familjen i Norden

Ett viktigt samarbetsområde är familjen i Norden. Familjen är en grundläggande gemenskap i samhället som präglar och formar de framtida nordiska medborgarna. Ett välfungerande familjeliv är en av de viktigaste förutsättningarna för medborgarnas välbefinnande och livskvalitet. Det nordiska samarbetet berör familjefrågor ur många olika vinklar: De nordiska länderna samarbetar för att främja barn och ungdomars välbefinnande, vidareutveckla den nordiska välfärdsmodellen för att garantera trygga levnadsvillkor för nordborna, utveckla den nordiska jämställdhetspolitiken som gagnar familjelivet och i ännu högre grad satsa på att öka de äldres deltagande i samhällslivet.