Varför ett nordisk samarbete om lärlingsverksamhet?

Att skapa en bra utbildnings- och forskningsgemenskap i Norden är ett uttalat mål för de nordiska länderna. De nordiska länderna står varandra nära – geografiskt, historiskt och kulturellt. Utbildningsystemen har flera likheter och står inför gemensamma utmaningar. Vi har mycket att lära av varandra. Genom att samarbeta kan vi uppnå bättre resultat – till nytta och glädje för skolor och andra utbildningsinstitutioner – och för den enskilda eleven och lärlingen.

Skolan är en viktig samhällsinstitution. Många har starka åsikter om skolan och engagemanget är stort. Det nordiska skolsamarbetet och samarbetet kring lärlingsverksamheten är dock präglat av konsensus om de stora linjerna. Samarbetet har under de senaste åren fokuserat på kvalitet i utbildningen och att skapa en skola och erbjuda lärlingsverksamhet som ger alla möjlighet att fullfölja gyjmnasiet/ungdomsutbildning.

Vision

Grundutbildningen är fundamentet för att nå de politiska målen och för att bryta det negativa sociala arvet. I grundskolan läggs grunden till att fler unga genomför högre utbildning. En skola och en lärlingsverksamhet som främjar kvalitet och inkludering bidrar till den enskildas och samhällets framtida välfärd och värdeskapande.

Ministerrådet för utbildning och forskning, som består av utbildningsministrarna i de nordiska länderna har utarbetat en egen strategi för utbildnings- och forskningsområdet för perioden 2011–2013. Strategin, som kallas för "Kunskap för grön tillväxt och välfärd", ger riktningen och de övergripande målen för det nordiska samarbetet inom skola och lärlingsverksamhet.

Vilka resultat kan samarbetet leda till?

Genom det nordiska skolsamarbetet banar man vägen för erfarenhetsutbyte mellan utbildningsmyndigheter, forskare och rektorer samt lärare i de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områdena. Man arrangerar varje år en rad konferenser, seminarier och möten om centrala politiska och pedagogiska frågor och teman. Rapporter skrivs och studier genomförs och resultaten från dessa diskuteras och följs upp.

Rapporter på skolområdet.

Nordplus

Nordplus [en] är Nordiska ministerrådets största utbildningsprogram. Nordplus är ett ramprogram som består av fyra delprogram som riktar sig till olika målgrupper. Programmet ger stöd åt mobilitet, projekt och nätverk och är öppet för institutioner och organisationer som jobbar med utbildning.

Programmet omfattar de fem nordiska länderna, inklusive de tre självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland, samt de tre baltiskae länderna Estland, Litauen och Lettland.

Nordplus Junior är programmet som har förskola, grundskola och gymnasium (ungdomsutbildning) som målgrupp. Programmet ger bland annat stöd till mobilitet för klasser/elever i grundskolan och gymnasiet, individuell elevmobilitet som innefattar arbetsplatsutbyte för både elever som är lärlingar och elever på teoretiska program, mobilitet för lärare och övrig pedagogisk personal inom förskolan, grundskolan och gymnasiet, nätverksaktiviteter och utvecklingsprojekt.

Lärlingsverksamhet

Genom det nordiska skolsamarbetet har man tillsatt en egen arbetsgrupp som ser på utmaningar kopplade till lärlingsverksamheten i de nordiska länderna.

På europeisk nivå har man tagit flera initiativ för att öka genomsynligheten, underlätta möjligheterna för mobilitet och förbättra kvaliteten på undervisningen. Detta sker inom ramen för den så kallade Köpenhamnsprocessen. Exempel på dessa processer är meritöverföringssystemet ECVET, mobilitetsverktyget Europass, kvalitetsnätverket ENQA-vet [en], implementeringen av det europeiska ramverket för kvalifikationer, EQF och utvecklingen av nationella ramverket, NQF.

På nordisk nivå ger man stöd till de nationella beslutsfattandeprocesserna i anslutning till Köpenhamnsprocessen, samt för att öka kunskapen hos utbildningsmyndigheterna om lärlingsverksamhetens utformning och utveckling i de nordiska länderna.

Gymnasieavtalet

Genom gymnasieavtalet mellan de nordiska länderna förbinder sig länderna att ge personer från de andra nordiska länderna tillgång till utbildning i nivå med gymnasiet (studieförberedande och yrkesinriktade utbildningsprogram) på samma villkor som landets egna medborgare.

Globaliseringsprojektet "En bra undervisning för ungdomar och vuxna"

Ett av de 14 globaliseringsprojekten som har dragits igång genom det nordiska samarbetet är kopplat till den grundläggande undervisningen. Projektets överordnade mål är att få fler ungdomar än idag att fullfölja en utbildning efter grundskolan.

Projektet består av fyra initiativ: Studier och erfarenhetsutbyte rörande arbete för att öka graden av genomgången vidareutbildning (ungdomsutbildning), ett utvecklingsarbete inom entreprenörskap, en effektstudie om läsundervisning för vuxna och upprättandet av ett lärande- och dialogforum. Forumet har utbyte av erfarenheter och idéer som mål samt att skapa uppmärksamhet kring/profilera de teman som diskuteras.

Nordisk rådgivningsgrupp på skolområdet

Rådgivningsgruppen för nordiskt skolsamarbete (NSS) är ett policy-, rådgivande och verkställande organ under Nordiska ministerrådet. Verksamheten omfattar förskoleområdet, grundskola och gymnasium (allmänt och yrkesinriktat). Samarbetet ska bygga vidare på och främja skolutveckling i de nordiska länderna och internationellt inom prioriterade områden, då man genom detta kan uppnå ett nordiskt mervärde.