Syftet med samarbetet om livsmedel är att gemensamt utnyttja fackkunskaper och administrativa resurser samt att främja det nordiska inflytandet på den internationella utvecklingen på livsmedelsområdet.

De nordiska länderna samarbetar om:

• att skydda konsumenterna mot hälsorisker genom bra livsmedelssäkerhet.
• att öka satsningarna på djurhälsa och -välfärd.
• att främja god märkning och marknadsföring av livsmedel.
• att se till att livsmedel kan spåras från konsumenterna till kyldisk, bearbetning och jordbruk eller fiske.
• att uppmuntra till sundare kostvanor och livsstil.
• att främja samarbetet mellan industri, konsumenter och myndigheter.
• att bygga upp nätverk som samlar upp, använder och vidareförmedlar kunskaper om livsmedelsfrågor.

Framtiden kan också komma att utmana oss på nya sätt. Konkurrensen kan visa sig bli större i och med den ökande internationaliseringen, som medför att fler livsmedel korsar gränserna i hela världen. Klimatförändringarna kan medföra att de förutsättningar vi har för att odla och framställa just de livsmedel som vi gör i vår del av världen förändras. I Norden vill vi vara så bra förberedda på dessa förändringar som möjlligt.

En hälsosam livsstil

Antalet överviktiga i Norden stiger på grund av en ohälsosam livsstil. De nordiska länderna är bekymrade över denna utveckling och har tagit initiativ till en handlingsplan som ska förbättra de nordiska kost- och motionsvanorna. Den ska bland annat inspirera till lösningar på den stigande fysiska inaktiviteten i Norden.

De nordiska länderna försöker att arbeta efter samma målsättningar. För att man löpande ska kunna jämföra och bedöma utvecklingen är det viktigt att man använder sig av samma mätmetoder. Det kan till exempel handla om att se till att väga barn i samma åldersgrupp. Nordiska ministerrådet arbetar med att utveckla enhetliga mätmetoder i hela Norden.

De nordiska länderna har under flera årtionden samarbetat om att upprätta näringsmässiga riktlinjer. De första officiella Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) gavs ut år 1980. Näringsrekommendationerna revideras vart åttonde år, och de senaste kom ut år 2004. Målet är att rekommendationerna ska fungera som riktlinjer för en kost som grundat på vetenskaplig forskning har visat sig utgöra grunden för en god hälsa. En ny revision har påbörjats och väntas vara färdig år 2012. Läs mer om NNR här.

Livsmedelssäkerhet

I Norden försöker man både att förhålla sig till säkerheten för de enskilda livsmedlen och kosten som helhet. Därför genomförs ofta helhetsorienterade riskutvärderingar som kan användas i hela Norden, och som dessutom kan användas vid förhandlingar med resten av världen, inte minst i EU.

Ett exempel är fisken. Fisk är hälsosamt, men fisk kan också innehålla tungmetaller. Därför är det viktigt att vara överens om hur stor mängd fisk som det är bäst att rekommendera, och om det finns fiskar som man helst ska undvika i stora mängder.

Ett annat exempel är gemensamma beredskapsövningar. Övningarna görs för att samla erfarenheter om hur man ska hantera sjukdomar hos våra husdjur. Sjukdomarna känner ju inte av några landsgränser. Här kan man med stor fördel utnyttja varandras kunskaper och erfarenheter i de nordiska länderna.

Kontrollen av våra livsmedel ger oss en stor säkerhet så att vi kan gå ut och handla utan riskera att välja fel. Därför håller man varje år en nordisk tillsynskonferens med fokus på de gemensamma problemen. Det stärker kompetensen hos de personer som i sitt dagliga arbete ska ta ställning till säkerheten i butikerna och på de fabriker som framställer livsmedlen. Det innebär en högre säkerhet för alla konsumenter.

Ny nordisk mat

De nordiska länderna använder också de nordiska livsmedlen för att marknadsföra och synliggöra våra nordiska värderingar. Programmet Ny nordisk mat sammanför Nordens styrkor inom regionala värderingar, gastronomi, näringslivsutveckling, råvaror och turism.

Ny nordisk mat är ett begrepp med många dimensioner och med många tolkningsmöjligheter. Det handlar om att ge sig av på upptäcktsfärd, att utforska och låta sig inspireras av de råvaror, specialiteter och andra livsmedel som finns framför oss och omkring oss här i Norden.

Ny nordisk mat delar ut ett hedersdiplom till personer och organisationer som har gjort en särskild insats för att främja, synliggöra och utveckla nordisk mat och matkultur. I Norden eller internationellt. Diplomet delas ut en gång om året. Prissumman är 50 000 danska kronor.

I samband med lanseringen av programmet för Ny nordisk mat utsåg Nordiska ministerrådet elva ambassadörer för Ny nordisk mat. Ambassadörerna är resurspersoner som alla har stått bakom initiativ för att främja nordisk mat och matkultur. Ambassadörerna för Ny nordisk mat har till uppgift att förmedla information om och skapa uppmärksamhet kring programmet Ny nordisk mat i samarbete med Nordiska ministerrådet.

Organisering av det nordiska livsmedelssamarbetet

Se vänligen broschyren:

Samarbete om sund och 
säker mat i Norden

Nordiska arbetsgruppen för kosthållning, mat och toxikologi (NKMT)

Nordiska arbetsgruppen för matförvaltning och konsumentinformation (NMF)

Nordiska arbetsgruppen för mikrobiologi och djurhälsa/djurvälfärd (NMDD)