Varje år sker olaglig handel över landsgränserna med kvinnor, män och barn. Organiserade brottslingar ligger bakom strömmen av invandrare, transnationell prostitution och internationell försäljning av organ. Detta är nya utmaningar förknippade med globaliseringen.

Flera typer av människohandel

Kvinnohandel är inte längre den enda formen av människohandel i regionen. Erfarenheter från övriga Europa visar att handel med människor, som blir utnyttjade inom jordbruk, byggnadsindustri och hushållsarbete, som exempelvis som au pair, blir allt mer utbrett. Människor utnyttjas också till organförsäljning och tvångsarbete, och barn handlas till tiggeri och sexuellt utnyttjande.

För att kunna stoppa denna utveckling finns det ett behov av gemensamma kunskaper och förståelse av de nya typerna av organiserat, kriminellt utnyttjande av arbetskraft. Det är nödvändigt med ett regionalt och internationellt samarbete mellan både myndigheter och NGO:er. För att uppnå den önskade effekten är det viktigt att rikta och samordna insatserna mot människohandel på internationell nivå.

Nordiskt samarbete mot människohandel

Det nordiska samarbetet prioriterar insatser mot människohandel högt och arbetar aktivt för att främja en samordnad och effektiv regional insats.

De nordiska jämställdhets-, social-, hälso- och justitieministrarna har tagit en lång rad initiativ rörande samarbete i Norden för att stoppa människohandel. 2001 tog Nordiska ministerrådet initiativ till en nordisk-baltisk kampanj mot kvinnohandel för att skapa offentlig debatt i de nordiska och baltiska länderna.

Det lyckades man med. Man lyckades även etablera ett samarbete med de baltiska länderna och nordvästra Ryssland om att bekämpa människohandel, i första hand kvinnohandel.

En av de många utmaningarna är att se till att offren för människohandel får en säker framtid i hemlandet. När de har återvänt till sitt hemland igen blir de ofta upphämtade av dem som ligger bakom och skickas iväg på nytt. Det nordiska samarbetet med frivilligorganisationer och myndigheter i de baltiska länderna och Nordvästryssland ska bidra till att säkra trygga återvändanden.

Regionalt och internationellt samarbete

Inom det nordiska samarbetet arbetar man aktivt med att utvidga och utveckla det regionala samarbetet och samarbetet med grannländer.

Sedan 2007 har ryska tjänstemän, socialarbetare och frivilligorganisationer bjudits in till de nordiska länderna för att stärka samarbetet och bygga upp nätverk genom Nordiska ministerrådets Kunskapsbyggnads- och nätverksprogram för Nordvästryssland".  Ministerrådet arbetar på liknande utbytesprogram med de baltiska länderna.

Ministerrådet har drivit igång flera konkreta projekt. Särskild vikt läggs på de sociala aspekterna av människohandel och jämställdhet. Det främsta syftet med projekten är att bygga upp kapacitet och kompetens för att bekämpa människohandel.

Man sätter igång målinriktade insatser riktade mot sårbara tonåringar som till exempel är uppväxta på barnhem eller i ungdomsfängelse. Insatserna ska förebygga att ungdomar hamnar i klorna på människohandlare.

I april 2008 anordnade Nordiska ministerrådet en internationell konferens i Sankt Petersburg [en] med fokus på det förebyggande arbetet i Nordvästryssland samt de baltiska och de nordiska länderna.

Konferensen var en viktig plattform för utbyte av bästa praxis och gav konkreta förslag på hur olika grupper kan samarbeta om att formulera gemensamma mål och strategier i insatserna mot människohandel i Östersjöregionen.

Nordiska ministerrådet arbetar med frågor som rör människohandel i Östersjörådet, den nordliga dimensionens partnerskap på social- och hälsoområdet (NDPHS [en]), OSCE, EU, WHO och andra internationella organisationer.

Målet är att samordna och effektivisera insatserna. Trots betydande initiativ från internationella och nationella aktörer fortsätter människohandlarna med oförminskad styrka. Det finns ett fortsatt stort behov av att samarbeta över gränserna för länder och politikområden.

Lagstiftning och handlingsplaner

Lagstiftning och strafframar är viktiga vapen i kampen mot människohandel. De nordiska och baltiska länderna hörde till dem som först ratificerade FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet [en], kallad Palermokonventionen.

Alla de nordiska länderna har handlingsplaner mot kvinno- och människohandel. Planerna har gemensamma mål, men har dock olika perspektiv och organiseringen av ländernas insatser för att stödja och beskydda möjliga offer för människohandel varierar. Detta innebär att samarbete kring erfarenheterna av genomförandet av handlingsplanerna kan bidra till gemensamt lärande och metodutveckling.

De nordiska och baltiska jämställdhetsministrarna fattade i maj 2008 beslut om att utarbeta en gemensam nordisk-baltisk strategi för att bekämpa människohandel med fokus på sexuellt utnyttjande.

Människohandel berör medborgarna i Norden

En viktig åtgärd för att komma åt det sexuella utnyttjandet är att minska efterfrågan på köp av sexuella tjänster.

I dag är köp av sexuella tjänster kriminaliserat i både Sverige, Norge och Finland. Dock med skillnaden att medan svenska sexköpare sedan 1999 har kunnat straffas för att köpa sexuella tjänster i Sverige, så kan norska sexköpare från och med 2009 straffas för köp av sexuella tjänster både i Norge och utomlands. I Finland har det sedan 2007 varit straffbart att köpa sexuella tjänster av offer för människohandel. Island antog i april 2009 en lag om att göra det straffbart att köpa sexuella tjänster. I Danmark finns det varken något förbud mot att köpa eller sälja sexuella tjänster.

Det är efterfrågan från kunderna som håller igång prostitutionen och skapar en marknad där de som ligger bakom kan tjäna bra på att utnyttja de kvinnor som det handlas med. Det är därför viktigt att påverka attityderna hos köparna av sexuella tjänster, som i övervägande grad är män.

Nordiska institutet för kunskap om kön (NIKK) avslutade ett forskningsprojekt under titeln "Prostitution i Norden" med en konferens i oktober 2008. Den fokuserade på prostitution och människohandel för sexuellt utnyttjande, däribland mäns och kvinnors inställning till köp av sexuella tjänster.