Det finns en lång rad utmaningar på miljöområdet som måste mötas i samverkan – nationellt, regionalt och globalt. Detta gäller framför allt klimatförändringarna, användning och utsläpp av farliga kemikalier, skydd av havens ekosystem samt bevarande och nyttjande av den biologiska mångfalden. Det är nödvändigt att stärka samarbetet mellan de nordiska länderna för att på bästa sätt utnyttja våra tillgängliga resurser och för att åstadkomma gemensamma lösningar i Norden.
De nordiska länderna har en ambition att vara en föregångsregion på miljöområdet och att dela sina erfarenheter med andra. Kunskapen om att våra konsumtions- och produktionsmönster har en avgörande betydelse för miljöns tillstånd, innebär att ekonomi och miljö måste beaktas i ett sammanhang.
I samarbetet om insatser inom Norden står skydd av natur och miljö, bevarande av den biologiska mångfalden, miljö och hälsa och hållbar konsumtion och produktion högt på dagordningen.
Teman som miljö och ekonomi är också ett väsentligt insatsområde. De nordiska konsumenterna skall tillförsäkras hälsosamma produkter och livsmedel samt ges bästa möjliga information härom, vilket bland annat sker genom den nordiska miljömärkningen, Svanen.
Det nordiska samarbetet vilar på principen om nordisk nytta vilket innebär att länderna samarbetar där man kan uppnå bättre resultat eller spara resurser jämfört med att verka/agera enskilt. Samarbetet kan bestå av att fördela uppgifter eller samverka i en överenskommen riktning. Utifrån denna princip fokuserar miljösamarbetet under åren 2009–2012 på följande teman:
Ett aktivt deltagande i internatinellt samarbete har länge varit centralt för de nordiska länderna. Många miljöproblem är gränsöverskridande och kan också vara orsak till konflikter mellan länder och folk.
De nordiska länderna spelar tillsammans en roll både för den europeiska och globala utvecklingen. Genom samordnade ansträngningar har de nordiska länderna därför kunnat bidra till det internationella miljöarbetet med goda initiativ och beprövade problemlösningar. Detta arbetssätt ska fortsätta och vidareutvecklas.
De nordiska länderna bidrar till att EU arbetar intensivt med miljöfrågorna. Danmark, Finland och Sverige är medlemmar i EU och Norge och Island deltar i EU:s miljöarbete genom EES-avtalet. Det nordiska miljösamarbetet inriktas på att förbättra EU:s regelverk och internationella avtal på miljöområdet så att utmaningarna kan mötas så effektivt som möjligt.
Lösningen på miljöfrågorna i vårt närområde spelar en särskild stor roll för Norden. Det nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO [en]) är ett framgångsrikt samnordiskt projekt som finansierar många mindre och medelstora miljöprojekt i Ryssland och Ukraina samt i Baltikum. Den Nordiska Investeringsbanken (NIB) prioriterar i allt högre grad miljöfrågor, särskilt frågor rörande klimat och Östersjön.
De nordiska länderna är också aktiva i miljösamarbetet i Arktiska rådet [en], Barents Euro-Arktiska råd [en]och i Östersjöstaternas råd [en] samt inom ramen för de regionala konventionerna. Många effekter av globala miljöhot syns på ett särskilt tydligt sätt i den arktiska miljön.
De nordiska länderna har därför tagit fram en strategi om miljögifter och klimat i Arktis i syfte att bevara den unika arktiska miljön. Nordens geografiska läge och stora kunskaper om den känsliga arktiska miljön gör det naturligt att i olika internationella sammanhang framhålla de arktiska aspekterna.
Globaliseringen medför ett ökat utbyte på alla områden mellan länder och kan bidra till en mer gemensam syn på miljöfrågornas betydelse. Vårt beroende av omvärlden blir allt större samtidigt som efterfrågan på jordens begränsade resurser ökar.
De snabbt växande stora ekonomierna i världen, såsom Indien, Kina och Ryssland får en allt större betydelse för miljötillståndet i världen. Bland annat genom utvecklingsbiståndet och i arbetet inom internationella organ samverkar de nordiska länderna för att sprida kunskaper och erfarenheter till dessa och andra länder inom områden som vatten, energi, luft, miljöteknologi, kemikalier och klimat.
Ett nordiskt samarbete pågår för att finna synergier mellan miljökonventionerna och andra organ för internationellt miljösamarbete. Norden har länge verkat för en effektiv internationell miljöförvaltning.
För att miljöfrågorna ska få en starkare ställning i FN-systemet som helhet är det också viktigt att stärka FN:s internationella miljöprogram, UNEP [en]. Ett samarbete har påbörjats när det gäller synergin mellan konventioner som rör kemikalier och avfall. Ett liknande samarbete bör genomföras när det gäller biologisk mångfald.
Exempel på redan genomförda projekt med stor synlighet och påverkan i det breda nordiska projektsamarbetet är projekten om utveckling av kriterier för grön offentlig upphandling, utveckling av utsläppshandel med växthusgaser i Östersjöområdet, biodiversitetsindikatorer, arbetet med främmande immigrerande arter och konventionskatalogen om natur och kulturmiljö samt utarbetandet av faktablad om kvicksilver inför globala förhandlingar i UNEP.
För att stärka medvetenheten om naturskydd och miljövårdsarbete i Norden delar Nordiska rådet årligen ut ett natur- och miljöpris i samband med Nordiska rådets session.
Priset ska tilldelas en verksamhet, en organisation, ett nyhetsmedium eller en person, som på förtjänstfullt sätt har integrerat miljöhänsyn i sin verksamhet eller på annat sätt har gjort en extraordinär insats för natur och miljö.
Prissumman är 350 000 danska kronor och delas ut med prioritering av särskilda teman för varje enskilt år.
