Om nordiskt näringspolitiskt samarbete
I de nordiska länderna är villkoren för att driva företag bland de bästa i världen. I internationellt erkända mätningar ligger de nordiska länderna ständigt i topp. Samtidigt leder samhällsrelaterade förändringar, som globaliseringen, till en ändrad befolkningssammansättning och klimatförändringarna leder till möjligheter och risker för näringslivet som vi är tvungna att förhålla oss till.
De nordiska länderna arbetar medvetet med att förbättra villkoren inom näringslivet och för att se till att länderna även i framtiden kan vara samhällen med välstånd och hög sysselsättning. Detta görs regionalt och nationellt såväl som i nordiska, europeiska och andra internationella sammanhang.
Näringsliv och globalisering
Som svar på globaliseringens utmaningar har det nordiska samarbetet startat en rad konkreta initiativ. Det gäller bland annat nordiskt samarbete om innovationsrepresentationer i Asien, världsutställningen i Shanghai 2010 och Nordic Climate Solutions.
Nordic Climate Solutions som 2010 ändrade namn till World Climate Solutions är en internationell konferens där nordiska företag som arbetar med hållbar energi har möjlighet att inleda dialog med nordiska ministrar, internationella delegationer, potentiella kunder och samarbetspartner.
Vi lär av varandra
De nordiska länderna står på många områden inför samma utmaningar, men förhåller sig ofta till dem på olika sätt. Det innebär att länderna har möjlighet att lära av varandra och utveckla en effektivare politik i dialog med varandra. Det kan man exempelvis se i Nordic Innovation Monitor, som är en kartläggning av ländernas villkor för innovation och deras resultat. Här kan man titta närmare på varför de nordiska länderna är bra på innovation, och vilka länder i världen vi kan lära oss något av, om vi ska bli bättre. Två exempel på mer konkreta samarbetsområden är utvecklande av näringslivskluster och främjande av användardriven innovation inom företag samt i samhället i stort.
De flesta nordiska länder har program för att främja utvecklingen av näringslivskluster – det vill säga att företag, vetenskapliga institutioner och andra aktörer arbetar tillsammans i nätverk och kan därigenom stärka varje enskild aktör.
Samarbetet i näringslivskluster är mycket varierat men kan handla om gemensam marknadsföring, kunskapsproduktion eller tillgång till kvalificerad personal.
Baltic Sea Region Innovation Network
De nordiska länderna har, som uppföljning på ett nordiskt initiativ, satt igång ett EU-finansierat projekt som ska etablera ett gemensamt program för att stödja utvecklandet av näringslivskluster kring Östersjön. Projektet heter "Baltic Sea Region Innovation Network" (BSR INNOnet) och är en del av DG Enterprises satsning ProINNO Europe [en]
Användardriven innovation
Ett annat exempel är samarbetet kring att utveckla användardriven innovation som ett politikområde. Användardriven innovation handlar om att ta avstamp i användarnas medvetna och omedvetna behov när man planerar produktionen.
Metoder för användardriven innovation kan både användas i kommersiella sammanhang – som inom företag – och i icke kommersiella sammanhang, som på den offentliga sektorn.
Genom samarbetet har en arbetsgrupp kartlagt kunskaperna om olika tillgång till användardriven innovation, befintlig politik på området, erfarenheter med mera. Samarbetet har utöver ömsesidig inspiration och utvecklande av nationell politik lett till en gemensam nordisk handlingsplan som håller på att implementeras. Detta omfattar också ett forskningsprogram för användardriven innovation.
Gränshinder – Norden – en gemensam marknad
De nordiska länderna vill gå i täten för utvecklingen av den inre marknaden i EU/EES. Därför är det av central betydelse att avlägsna gränshinder och handelsbarriärer. De nordiska näringslivsministrarna har satt särskilt fokus på venturekapitalmarknaden och byggmarknaden. Ambitionen är att Norden ska vara en öppen region med fri konkurrens över landsgränserna.
Gränshinder på byggområdet ska minimeras både för byggmaterial och för hantverkare, så att det blir lättare att arbeta över landsgränserna i Norden och få ett effektivare byggande.
På några områden använder man också det nordiska samarbetet till att skapa gemensamma ståndpunkter som stärker näringslivet i Norden eller Nordeuropa i ett europeiskt sammanhang när EU:s politik utvecklas.
Arbetet med att avlägsna gränshinder för riskkapital har exempelvis haft ett inflytande på det europeiska arbetet inom området. Även arbetet med att utveckla politik rörande näringslivskluster har bidragit till att driva den europeiska politiken på området framåt.
Nordiska ministerrådets informationstjänst Hallå Norden änder sig till medborgare och företag som har behov av information och vägledning i samband med gränsöverskridande aktiviteter i Norden.
Nordiskt InnovationsCenter
Nordiskt InnovationsCenter (NICe) är Nordiska ministerrådets viktigaste instrument för att främja ett innovativt och kunskapsbaserat näringsliv. NICe medfinansierar projekt och centrets investeringsportfölj består av cirka 120 aktiva projekt och nätverk.
