Mångsidig och unik natur, utsatt för tryck

Naturen i norr – från Östersjön i söder till Ishavet i norr, från Naressundet i väst till Barents hav i öst, från det låga kustlandskapet till högfjället, vild vassdragsnatur och arktiska områden – omfattar en mängd olika naturtyper och arter. Många av dessa lever under hårdare villkor än i mer gästvänliga klimat. Flera av de nordiska naturtyperna och arterna är unika i världssammanhang. Samtidigt är flera naturtyper och arter hotade. Klimatförändringar ökar det samlade tryck som arter och ekosystem blir utsatta för. Norden gör därför en stor insats för att säkra detta naturarv, både genom väl beprövade metoder som skydd av områden och arter, men även genom att försöka etablera nya förvaltningssätt för ett hållbart nyttjande. Ett exempel på detta är det innovativa arbetet med en webbportal för främmande arter, NOBANIS. Ministerrådet arbetar även med flera projekt om klimatförändringarnas effekter på natur- och kulturmiljö.

Ekosystemtjänster – naturen som resurs

Välfungerande ekosystem ger stora värden till människorna i form av ren mat, rent vatten, bränsle, läkemedel och andra nyttigheter, som en känsla av identitet, estetiska upplevelser och rekreation. FN-konventionen om biologisk mångfald och det nordiska samarbetet inom ramen för konventionen är ett viktig verktyg för att ta tillvara dessa värden. För att följa upp konventionen har man bland annat satt igång flera projekt riktade mot målet att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden före år 2010.

Att dra nytta av naturens resurser i omfattande bemärkelse är en viktig del av den nordiska kulturen, både som levebröd och för rekreation. Hur denna typ av utnyttjande och annan användning av naturen kan göras på ett hållbart sätt är något vi arbetar med inom det nordiska samarbetet. Norden arbetar också för att göra dessa värden som naturen ger, de ekosystemtjänster som naturen levererar, mer synliga och mätbara. Ett exempel på detta är ett projekt som nyligen satts igång om "Natur- och kulturvärden som regional och lokal utvecklings- och tillväxtfaktor".

Människan i landskapet

Människans beroende av och samhörighet med naturen kommer till uttryck i Nordens landskap. Människorna har präglat landskapet, och landskapet med sina resurser har lagt grunden till människornas kultur, levnadssätt och identitet. Den europeiska landskapskonventionen har på ett bra sätt lagt grunden till ett nytt sätt att se på landskapet, dess sammansättning och funktioner, samt hur vi kan ta vara på och skapa bra landskap för människor. I det nordiska samarbetet fäster man därför särskild vikt vid att följa upp denna konvention, bland annat genom att etablera ett nätverk för berörda myndigheter i de aktuella länderna.

Norden är rikt på spår efter mänsklig verksamhet i den fysiska miljön. Det kan handla om byggnader, spår efter jordbruk och kustkultur, stigar och vägar, gravminnen och heliga platser. Att ta vara på sådana kulturminnen och kulturmiljöer är också en viktig del av det nordiska miljöarbetet. Kulturminnen och kulturmiljöer är en del av vår gemensamma historia. Spåren från det förflutna kastar ljus över både oss själva och vår omgivning, ger oss glädje när vi upplever dem, och bidrar till att finna lösningar för framtiden. Ett exempel på ett nordiskt projekt som försöker att göra det förflutna levande för oss är projektet "Vikingaresan – ett virtuellt äventyr i Nordens yngre järnålder".

Friluftsliv rikt på traditioner

Den nära samhörigheten med naturen leder också till ett rikt friluftsliv. Det är viktigt att ta vara på denna starka tradition, för vilken fri tillgång till naturen är en avgörande förutsättning. Så länge friluftslivet sker på naturens premisser arbetar Nordiska ministerrådet för att bidra till och skapa möjligheter till ett sådant friluftsliv. Ett rikt friluftsliv leder till god fysisk och psykisk hälsa för både vuxna och barn. Ett av projekten som stöds av Ministerrådet har varit ett projekt om friluftsliv och psykisk hälsa. Arbetet med att väcka intresset för friluftsliv tidigt i barns och ungdomars utveckling är en viktig utmaning, och flera av Nordiska ministerrådets projekt rörande friluftsliv har därför varit riktade just till barn och ungdomar. Det gäller till exempel projektet Children, Outdoor, Participation, Environment (COPE), som har resulterat i en vägledning i hur man kan engagera barn i arbetet med hälsa, natur, miljöproblem och friluftsliv, och en nordisk-baltisk konferens om uteskolor.