Östersjöregionen omfattar själva Östersjön och de omkringliggande kuststaterna. I det organiserade Östersjösamarbetet deltar dessutom Island, Norge och EU. Det överordnade målet för samarbetet är att främja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i regionen. Samarbetet ska främja utvecklingen av en region som har starka inbördes band, och som också kan stå stark i bredare internationella sammanhang.
Östersjöregionen består redan i dag av en rad aktörer som på olika sätt samarbetar kring frågor av betydelse för regionen och dess invånare. Regionens regeringar samarbetar, liksom parlamenten, de regionala myndigheterna, kommunerna, näringslivet, frivilligorganisationer och andra.
Samarbetet i Östersjöregionen växer på alla områden: politiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Människor och företag knyter allt närmare kontakter. Murarna mellan länderna och resterna av föråldrade politiska system är nu nästan helt försvunna. Det blir ständigt naturligare och självklarare att röra sig över gränserna, oavsett om det handlar om turism, studier eller arbete. Naturligtvis är det fortfarande en lång väg kvar till att kunna tala om Östersjöregionen som en i alla avseenden integrerad region, men kursen är utstakad och arbetet är i full gång. Det är viktigt att alla länder i regionen kan delta i det här arbetet på samma villkor.
Der finns flera goda exempel på att man håller på att omsätta ord till handling. Miljöpartnerskapet inom ramen för den nordliga dimensionen driver en lång rad miljöprojekt som har en vital betydelse för havsmiljön i Östersjön. Detta sker med ekonomiskt stöd från bland andra Nordiska Investeringsbanken ( NIB [en] ). Ett resultat som är värt att framhäva, är den sydliga reningsanläggningen i Sankt Petersburg som blev färdig 2005.
Efter några initiala svårigheter antog regeringarna inom ramen för Helsingforskommissionen ( HELCOM [en] ) 2007 den banbrytande handlingsplanen för Östersjön: Baltic Sea Action Plan (BSAP). Den innebär långtgående förpliktelser och konkreta strategier bland annat för att markant reducera fosfor- och kväveutsläppen. De finansiella institutionerna som är aktiva i regionen, bland dem NIB och det nordiska miljöfinansieringsbolaget ( NEFCO [en] ), har ekonomiska resurser som kan användas till att genomföra HELCOM:s handlingsplan.
En stor aktuell uppgift för aktörerna i Östersjöregionen är att utveckla konkreta och finansierbara projekt som kan realisera de överordnade målen i handlingsplanen genom att knyta dem till de finansiella institutionernas ekonomiska resurser.
Dessa konkreta handlingar har en stor potential för att utveckla hälsa och välstånd i Östersjöregionen. Därför ska regeringarna leva upp till de ingående förpliktelserna i exempelvis HELCOM:s handlingsplan. Parlamentarikerna har å sin sida en viktig uppgift i att följa och driva utvecklingen och kräva politiskt ansvar. Detta kan de göra genom handling i de nationella parlamenten, i Nordiska rådet och inom Östersjökonferensen ( BSPC [en] ).
Nordiska rådet har länge haft Östersjöfrågorna på sin dagordning. Rådet var en förebild när de baltiska ländernas parlament 1991 etablerade samarbetsorganisationen Baltiska församlingen.
Den parlamentariska Östersjökonferensen, BSPC, grundades 1991 och har deltagare från samtliga nationella och regionala parlament i Östersjöregionen och från Europaparlamentet. Nordiska rådet har en stark position i BSPC. I och med att både Ryssland, Norge och Island medverkar utgör BSPC en politisk plattform där parlamentarikerna från länder i och utanför EU kan mötas för att utveckla ställningstaganden, utöva politisk press när det gäller frågor som är viktiga för regionen samt utföra olika gemensamma politiska aktiviteter.

