10 fakta om jämställdhet
1. Nordiska kvinnor är bland de mest yrkesaktiva i världen. 74 procent av Nordens kvinnor är på arbetsmarknaden, en bra bit över OECD -genomsnittet på 66 procent. Orsaken är att barn- och äldreomsorg finns tillgänglig för alla, att kvinnors utbildningsnivå är hög och att både mammor och pappor har rätt till betald föräldraledighet. På Island jobbar 82 procent av kvinnorna, tätt följt av (Schweitz), Sverige, Norge och Danmark.
2. Lika lön för lika arbete är en lagstadgad rättighet i alla de nordiska länderna och ett jämställdhetspolitiskt mål. Men precis som i övriga världen finns det ett lönegap mellan kvinnor och män som bland annat beror på yrkesval. I Norden är löneklyftan i snitt 15,4 procent. I EU är det 16,7 procent. Procentsiffran anger skillnaden mellan män och kvinnors bruttotimlön som en andel av männens bruttotimlön.
3. Den nordiska arbetsmarknaden kännetecknas av högt arbetsmarknadsdeltagande för kvinnor, men också av stark könssegregering. Kvinnor och män arbetar i olika branscher, något man brukar kalla för ”the Nordic gender paradox”. 46 procent av kvinnorna i Norden jobbar i traditionellt kvinnodominerade yrken som vård, skola och omsorg. Endast 13 procent av männen finns i dessa branscher. De kvinnodominerade branscherna är oftare lågavlönade medan de mansdominerade är högavlönade.
4. Att uppnå jämställdhet på arbetsmarknaden är viktigt för de nordiska länderna och det ojämnt fördelade deltidsarbetet har blivit en nyckelfråga. Att kvinnor jobbar deltid i större utsträckning än män får konsekvenser för samhällsekonomin, för kvinnors löneutveckling och för deras pensioner. 22,5 procent av de nordiska kvinnorna arbetar deltid, något mer än i övriga Europa där i snitt 21,5 procent arbetar deltid.
5. För nordiska barnfamiljer utgör kostnaden för barnomsorg omkring 10 procent av nettoinkomsten. I länder där det är betydligt dyrare med barnomsorg lönar det sig inte alltid att båda föräldrarna arbetar – och gissa vem som oftast stannar hemma med barnen? Barnomsorg som är tillgänglig för alla är helt klart viktig för jämställdheten. I USA går 26 procent av hushållskassan åt till barnomsorg och i Storbritannien 34 procent.
6. Att båda föräldrarna ska kunna kombinera yrkesarbete med att ha barn har länge varit en prioriterad jämställdhetsfråga i Norden. I genomsnitt har nordiska föräldrar rätt att vara lediga från jobbet 345 dagar per barn. Antalet föräldrapenningdagar varierar mellan de nordiska länderna. Sverige har den längsta perioden med föräldrapenning: 70 veckor, medan Island har kortast ledighet med 40 veckor.
7. Pappor i Norden tar ut mer föräldraledighet än genomsnittet i världen. I Norden är Island och Sverige ledande när det gäller mäns uttag av föräldraförsäkringen, de står för 28 respektive 25 procent. Enligt en svensk undersökning ökar mammors livsinkomst med sju procent för varje extra föräldramånad som tas ut av pappan.
8. Danmark, Finland och Sverige har Europas högsta andel företag som erbjuder flexibel arbetstid. Mer än hälften av de anställda i Norden har möjlighet att anpassa sin arbetstid, vilket gör det lättare för både kvinnor och män att kombinera barn med ett krävande och intressant arbete.
9. I Norden är andelen kvinnor med högre utbildning större än andelen män. 61 procent av de som tar ut en examen från högre utbildning är kvinnor. Om fler nordiska arbetsplatser lyckades utnyttja denna kompetensreserv skulle Norden ha bättre förutsättning att nå jämställdhetsmålen.
10. Var tredje chef i Norden är kvinna (36%), vilket placerar Norden på det europeiska genomsnittet. Attkvinnor trots högre utbildningsnivå är underrepresenterade på högre positioner i samhället, betyder att samhällets investering i utbildning och kvinnors kunskap ännu inte tas tillvara fullt ut.
