Dokumentåtgärder

Fakta

Civilstånd
Det finns många fler ogifta personer i de nordiska länderna i dag (2010) än 1962. Antalet personer som är frånskilda har stigit från cirka 3 procent av befolkningen 1962 till cirka 11 procent i dag.
Befolkningsprognos
Prognosen som gjordes 1966 för befolkningsökningen fram till 1980 var överestimerad. Enligt den skulle det finnas 23,3 miljoner invånare i de fem nordiska länderna 1980. Denna prognos uppfylldes inte, för i hela Norden fanns det 1980 "bara" 22,3 miljoner invånare.
Immigration
Immigrationen till de nordiska länderna kom 1961 till största delen från det övriga Norden. I dag (2010) kommer de flesta immigranter från det övriga Europa. Den största ökningen i antalet immigranter till Norden har skett bland dem som kommer från Asien. Andelen immigranter från Asien har ökat från 1 till 21 procent.
Förväntad livslängd
Den förväntade livslängden för invånare i Norden har stigit för såväl män som kvinnor sedan det tidiga sextiotalet. För män har den genomsnittliga förväntade livslängden ökat med 4,3 år mellan 1961 och 2010. För kvinnor är siffrorna ännu högre, eftersom den förväntade livslängden har ökat med i genomsnitt 8,9 år. Den största ökningen får både män och kvinnor har skett i Finland.
Dödlighet i cancer
Dödligheten i cancer är mycket större nu än på det tidiga 1960-talet. Danmark har det högsta antalet dödsfall i cancer av de nordiska länderna. Island har det lägsta.
Självmord
I tre av de nordiska länderna har det totala antalet självmord bland män minskat, men det har ökat i Island och Norge. Bland kvinnor har en nedgång skett bara i två länder: Danmark och Sverige. Danmark har haft den största minskningen i antalet självmord bland såväl män som kvinnor: en minskning på drygt 30 procent för män och på näsan 60 procent för kvinnor.
Aborter
Antalet aborter har ökat sedan början på 1960-talet främst på grund av att aborter blev lagliga i alla nordiska länder i mitten av 1970-talet. Sverige har det högsta antalet aborter av de fem nordiska länderna - nästan dubbelt så högt som i Finland där antalet aborter är lägst.
Hälsovårdspersonal
Det finns fortfarande en avsevärd skillnad mellan länderna i antalet anställda inom hälsovården. Men hälsovårdspersonalen har ökat i antal i alla nordiska länder sedan början av 1960-talet. I det flesta länder har antalet läkare per 100 000 invånare mer är tredubblats. Ökningen i antalet tandläkare är inte lika stor.
Bostäder
Andelen bostäder med fler än fyra rum, köket medräknat, har stigit från 19 procent av den totala mängden bostäder 1960 till 45 procent i dag (2010) om man betraktar Norden som helhet. Norge har den högsta andelen stora bostäder medan Finland har den lägsta.
Universitetsstuderande
Antalet studerande vid universiteten i de nordiska länderna har ökat avsevärt från 1960 till 2010 – från cirka 90 000 studerande 1960 till nästan 1,2 miljoner studerande 2010. Det har skett en förändring i de utbildningar som de flesta studerande väljer från humaniora till samhällsvetenskap, ekonomi och juridik. Med undantag för lärarutbildning, pedagogik och humaniora var alla utbildningar mansdominerade 1960. År 2010 hade bara naturvetenskap, matematik och ingenjörsutbildningarna fler manliga än kvinnliga studerande. Totalt utgjorde kvinnor 58 procent av alla universitetsstuderande 2010.
Arbetslöshet
I början av 1960-talet var arbetslösheten i Norden tämligen låg jämfört med 2010 - mellan 1,4 och 4,3 procent av arbetskraften. År 2010 låg siffran mellan 3,7 och 8,5 procent av arbetskraften.
Biografer
I början av 60-talet fanns det över 4 000 biografer i Norden. 2010 fanns det endast 1 000. Antalet biografer per 100 000 invånare i de nordiska länderna har därmed minskat till endast en femtedel av antalet i början av 60-talet. Detta beror främst på minskningen av antalet biografer. Befolkningstillväxten har endast liten betydelse.
Privat och offentlig konsumtion
Under de 50 åren mellan 1960 och 2010 har den privata konsumtionen sjunkit, mätt som andel av BNP, medan den offentliga konsumtionen har gått upp. Den största minskningen i privatkonsumtionen har skett i Norge, där den har sjunkit från ungefär 59 till 41 procent av BNP. Den största ökningen av offentlig konsumtion har ägt rum i Island och Danmark med en stigning på nästan 17 procent.