Norden runt på 50 år

Dokumentåtgärder

Statistik från 1962–2012

NYCKELTAL. Få en unik inblick i utvecklingen i Norden under 50 år.

Civilstånd: Det finns många fler ogifta personer i de nordiska länderna i dag (2010) än 1962. Antalet personer som är frånskilda har stigit från cirka 3 procent av befolkningen 1962 till cirka 11 procent i dag.
Levande födda barn: De födande kvinnorna har blivit mycket äldre. De flesta barn föds nu av kvinnor i åldersgruppen 30–34 år. I början av 60-talet var de flesta födande kvinnor mellan 20 och 24 år.
Barndödlighet: Inte överraskande har barndödligheten minskat markant sedan början av 60-talet. År 1961 låg barndödligheten mellan 15,8 och 21,7 dödsfall per 1 000 levande födda barn i de nordiska länderna. 2010 hade barndödligheten minskat till mellan 2,2 och 3,4 dödsfall per 1 000 levande födda barn.
Befolkningsprognos: Prognosen som gjordes 1966 för befolkningsökningen fram till 1980 var överestimerad. Enligt den skulle det finnas 23,3 miljoner invånare i de fem nordiska länderna 1980. Denna prognos uppfylldes inte, för i hela Norden fanns det 1980 "bara" 22,3 miljoner invånare.
Immigration: Immigrationen till de nordiska länderna kom 1961 till största delen från det övriga Norden. I dag (2010) kommer de flesta immigranter från det övriga Europa. Den största ökningen i antalet immigranter till Norden har skett bland dem som kommer från Asien. Andelen immigranter från Asien har ökat från 1 till 21 procent.
Förväntad livslängd: Den förväntade livslängden för invånare i Norden har stigit för såväl män som kvinnor sedan det tidiga sextiotalet. För män har den genomsnittliga förväntade livslängden ökat med 4,3 år mellan 1961 och 2010. För kvinnor är siffrorna ännu högre, eftersom den förväntade livslängden har ökat med i genomsnitt 8,9 år. Den största ökningen får både män och kvinnor har skett i Finland.
Försäljning av alkoholdrycker: Försäljningen av alkoholdrycker har stigit avsevärt från tidigt 60-tal och till i dag. I de flesta länder har försäljningen mer än fördubblats eller till och med tredubblats. I Finland och på Island har försäljningen mer än femdubblats.
Dödlighet i cancer: Dödligheten i cancer är mycket större nu än på det tidiga 1960-talet. Danmark har det högsta antalet dödsfall i cancer av de nordiska länderna. Island har det lägsta.
Självmord: I tre av de nordiska länderna har det totala antalet självmord bland män minskat, men det har ökat i Island och Norge. Bland kvinnor har en nedgång skett bara i två länder: Danmark och Sverige. Danmark har haft den största minskningen i antalet självmord bland såväl män som kvinnor: en minskning på drygt 30 procent för män och på näsan 60 procent för kvinnor.
Aborter: Antalet aborter har ökat sedan början på 1960-talet främst på grund av att aborter blev lagliga i alla nordiska länder i mitten av 1970-talet. Sverige har det högsta antalet aborter av de fem nordiska länderna - nästan dubbelt så högt som i Finland där antalet aborter är lägst.
Hälsovårdspersonal: Det finns fortfarande en avsevärd skillnad mellan länderna i antalet anställda inom hälsovården. Men hälsovårdspersonalen har ökat i antal i alla nordiska länder sedan början av 1960-talet. I det flesta länder har antalet läkare per 100 000 invånare mer är tredubblats. Ökningen i antalet tandläkare är inte lika stor.
Bostäder: Andelen bostäder med fler än fyra rum, köket medräknat, har stigit från 19 procent av den totala mängden bostäder 1960 till 45 procent i dag (2010) om man betraktar Norden som helhet. Norge har den högsta andelen stora bostäder medan Finland har den lägsta.
Universitetsstuderande: Antalet studerande vid universiteten i de nordiska länderna har ökat avsevärt från 1960 till 2010 – från cirka 90 000 studerande 1960 till nästan 1,2 miljoner studerande 2010. Det har skett en förändring i de utbildningar som de flesta studerande väljer från humaniora till samhällsvetenskap, ekonomi och juridik. Med undantag för lärarutbildning, pedagogik och humaniora var alla utbildningar mansdominerade 1960. År 2010 hade bara naturvetenskap, matematik och ingenjörsutbildningarna fler manliga än kvinnliga studerande. Totalt utgjorde kvinnor 58 procent av alla universitetsstuderande 2010.
Arbetslöshet: I början av 1960-talet var arbetslösheten i Norden tämligen låg jämfört med 2010 - mellan 1,4 och 4,3 procent av arbetskraften. År 2010 låg siffran mellan 3,7 och 8,5 procent av arbetskraften.
Biografer: I början av 60-talet fanns det över 4 000 biografer i Norden. 2010 fanns det endast 1 000. Antalet biografer per 100 000 invånare i de nordiska länderna har därmed minskat till endast en femtedel av antalet i början av 60-talet. Detta beror främst på minskningen av antalet biografer. Befolkningstillväxten har endast liten betydelse.
Privat och offentlig konsumtion: Under de 50 åren mellan 1960 och 2010 har den privata konsumtionen sjunkit, mätt som andel av BNP, medan den offentliga konsumtionen har gått upp. Den största minskningen i privatkonsumtionen har skett i Norge, där den har sjunkit från ungefär 59 till 41 procent av BNP. Den största ökningen av offentlig konsumtion har ägt rum i Island och Danmark med en stigning på nästan 17 procent.
Skatter: Skatternas roll som andel av BNP har ökat avsevärt i Norden under de senaste 50 åren. I början på 1960-talet låg andelen mellan 20 och 30 procent av BNP mot dagens mellan 36 och 48 procent. År 1960 hade Sverige den högsta skattenivån, medan Danmark hade det 2010. Skattens andel i Danmark har gått upp från 21 till 48 procent.
Livsmedelskonsumtion: Konsumtionen av baslivsmedel som mjöl, spannmålsprodukter, socker och potatis har minskat i Norden under de senaste 50 åren. Den genomsnittliga konsumtionen av potatis per invånare i Norden har gått ner från 80 kg per person till endast 54 kg per person. Å andra sidan äter vi nu i genomsnitt 80 kg kött per person jämfört med bara 61 kg 1960.
Privatkonsumtion: År 2009 använde vi mest pengar på boende. År 1961 användes däremot mest pengar på mat. Då gick ungefär en fjärdedel av våra pengar till mat. År 2009 hade den andelen minskat till cirka en tiondel. För boende har andelen förändrats i stort sett i exakt motsatt riktning: från en andel på 10 procent till nästan 25 procent. Det förekommer dock individuella skillnader mellan den nordiska länderna.
Bilar: År 1960 fanns det ungefär två miljoner bilar i de fem nordiska länderna tillsammans. År 2011 är antalet nästan 12 miljoner – eller nästan en bil på två invånare i genomsnitt. På Island, där man hittar flest bilar, har man nu 641 bilar per 1 000 invånare. År 1960 hittade man minst bilar i Finland, där det endast gick 83 bilar på 1 000 invånare. År 2011 var det i Danmark det fanns minst privatbilar, med "endast" 389 bilar per 1 000 invånare.
Sysselsättning enligt näring: År 1950 arbetade nästan en tredjedel av arbetskraften inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Nu har denna andel sjunkit till endast 2,6 procent. Den största minskningen har skett i Finland där nästan hälften av befolkningen arbetade inom primärnäringarna 1950 jämfört med dagens drygt fyra procent. Den största ökningen i sysselsättning har skett inom offentliga och personliga tjänster: från 17 till 46 procent.
Martial status - PDF
Abortions PDF
Deaths from cancer PDF
Cinemas PDF
Drink sales PDF
Dwellings PDF
Employment by industry PDF
fertility.pdf
Fertility rates PDF
Food consumption
Population forecast PDF
Immigration PDF
Infant mortality PDF
Life expectancy PDF
Medical staff PDF
Private consumption PDF
Private and public consumption PDF
Suicides
Unemployment PDF
University students PDF
Vehicles PDF
Taxes PDF