Dokumentåtgärder

0–24 – sektorsövergripande samverkan kring utsatta barn och unga

Nordiska ministerrådet har tagit initiativet till ett treårigt projekt om sektorsövergripande samverkan kring utsatta barn och unga mellan 0 och 24 år. Projektet ska främja utbyte av erfarenheter och lärande mellan olika förvaltningsnivåer och sektorer. Hur utvecklar man ett samordnat, heltäckande och relevant tjänsteutbud för utsatta barn, unga och deras familjer?

Projektet är ett led i arbetet med att motverka avhopp från gymnasieutbildning och påföljande utanförskap och fattigdom. De nordiska länderna och de självstyrande områdena deltar med egna nationella projekt vars gemensamma nämnare är sektorsövergripande samverkan kring utsatta barn och unga. De nationella projekten är förankrade i utbildningssektorn och ska bidra till att stärka det sektorsövergripande samarbetet genom att samla, dela och systematisera erfarenheter om hur olika tjänster kan utvecklas och bidra till bättre helhet, relevans och kvalitet i tjänsteutbudet för utsatta barn och unga. Ett långsiktigt mål är att motverka avhopp från gymnasieutbildning och påföljande utanförskap och fattigdom.

Översikt över projekten i Norden

Det norska skolverket ansvarar för det nordiska projektets projektledning, och det har inrättats en nordisk projektgrupp med representanter från alla deltagarländer. Planen är att ha nordiska projektmöten med erfarenhetsutbyte två gånger per år under projektperioden. Förutom att alla länder ska utvärdera sina egna bidrag till projektet planeras även en gemensam projektutvärdering under projektets gång som utförs av externa forskare. Dessa ska också ansvara för dokumentation av projektet.

Nationella projekt

Det nordiska projektet operationaliseras genom att de enskilda nordiska länderna deltar med egna nationella insatser vars gemensamma nämnare är sektorsövergripande samverkan kring utsatta barn och unga. De nationella projekten ska vara förankrade i utbildningssektorn och målet vara att motverka avhopp från skolan och påföljande utanförskap. De nationella insatserna ska bidra till att stärka det sektorsövergripande samarbetet genom att samla, dela och systematisera erfarenheter om hur olika tjänster kan utvecklas och bidra till bättre helhet, relevans och kvalitet i tjänsteutbudet för utsatta barn och unga.

Danmark

Det danska projektet bygger på utbildningsministeriets satsning på ett team av lärandekonsulter. Lärandekonsulterna besöker utvalda kommuner i landet och erbjuder rådgivning, kompetensutveckling och stöd för konkreta aktiviteter i kommunernas barnomsorg, fritidsutbud och skolor. De utvalda kommunerna har alla utmaningar som är förknippade med barn med låg socioekonomisk status, invandringsbakgrund och föräldrar med låg utbildningsnivå.

Projektet är ett samarbete mellan stat och kommun, där utbildningsministeriets roll är att bidra med konsulttjänster samt att dokumentera projektet och sprida erfarenheter från det. De samarbetande kommunernas roll blir att utveckla, testa och dokumentera erfarenheter av nya sätt att stödja arbetet med att inkludera utsatta barn och deras familjer.

Finland

Det finska projektet riktar sig mot kommuner som vill vidareutveckla och sprida erfarenheter av god praxis inom ramen för livscykelmodellen efter införandet av en ny social- och hälsovårdsreform och en ny landskapsreform, där ansvaret för dessa tjänster fördelas mellan kommunerna och landskapen.

Livscykelmodellen syftar till att organisera kommunernas tjänsteutbud utifrån de olika befolkningsgruppernas behov och därmed skapa mer användarorienterade tjänster. Målet med projektet är att få fram bra samarbetsmodeller och skapa bra verktyg för kommunala tjänster riktade mot barn och unga. Tidiga och förebyggande insatser kommer att lyftas fram i projektet.

Projektet är ett samarbete mellan utbildnings- och kulturministeriet i Finland och Finlands Kommunförbund.

Island

Islands nationella projekt går ut på vidareutveckling av och erfarenhetsutbyte från ”Breiðholtsmodellen”. Breiðholt är ett område i Reykjavik med särskilda sociala utmaningar. I Breiðholtsmodellen är både sociala och pedagogiska stödtjänster för skolan samlade i ett servicecenter som består av ett tvärvetenskapligt stödteam för områdets skolor. Teamet samarbetar med skolorna om utmaningar kopplade till frånvaro, inlärningssvårigheter, uppförande och psykosociala problem. Man har upprättat rutiner för stöd och uppföljning av både barn och deras familjer.

Målet med projektet är att vidareutveckla modeller samt dokumentera och sprida erfarenheter. Projektet är ett samarbete mellan Breiðholts servicecenter och det isländska skolverket.

Norge

Norges nationella projekt består av tio kommuner som är inbjudna att delta i ett nätverk under ledning av KS Effektiviseringsnettverk. Nätverket ska arbeta med sektorsövergripande lärandeprocesser och nya indikatorer på god praxis rörande utsatta barn och unga. Projektet är ett samarbete mellan Kommunespeilet (KS), Møreforskning och forskningsinstitutet NIBR.

Kommunnätverken kommer att bestå av deltagargrupper som innefattar ledare för skola, förskola, pedagogisk-psykologisk tjänst (PPT), social barnavård, skolhälsovård, familjehem och NAV. Nätverket ska konkretisera och arbeta med en definierad uppsättning av indikatorer kopplade till samverkanskultur, gemensamma mål, kunskapsbaserad tjänsteutveckling, kompetensuppbyggnad, tidigt ingripande och kvalitativa bedömningar.

Sverige

Sveriges nationella projekt heter ”Plug In 2.0”. Det bygger på projektet Plug In – Sveriges största samverkansprojekt för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan. Fyra kommuner och en region från ”Plug In 2.0” kommer att ingå i projektets nordiska satsning. Målet med arbetet är att utveckla samverkansmodeller för kommuner och regioner där dessa ska bidra till det systematiska arbetet riktat mot unga som har hoppat av eller riskerar att hoppa av sin gymnasieutbildning.

Exempel på kommunala sektorer som omfattas av projektet är utbildningsförvaltning, socialförvaltning, arbetsmarknadsförvaltning, integrationsenheter samt grund- och gymnasieskolor. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ansvarar för projektet.

Grönland

Grönlands nationella projekt är kopplat till en särskild tvärsektoriell satsning i Tasiilaq, en liten och avlägsen ort i östra Grönland med cirka 2 000 invånare. Orten har stora utmaningar med olika språk och dialekter, kulturskillnader samt logistik.

Målgruppen för projektet är barn, unga och föräldrar i resurssvaga familjer, t.ex. ensamstående mödrar, arbetslösa eller familjer med missbruk. Målet är att bidra till att barn har en fysisk, psykisk, social och pedagogisk beredskap för grundskolan och en studieberedskap när de går ut grundskolan.

Projektet är ett samarbete mellan berörda nationella departement och den aktuella kommunen, och det har inrättats en tvärvetenskaplig samordningsgrupp för att samla de olika insatsområdena till en gemensam satsning. Kommunen ska själv definiera sina utmaningar och behov, och satsningarna ska vara heltäckande och lokalt förankrade åtgärder riktade mot hemmet, skolan och samhället.

Färöarna

Det färöiska projektet är kopplat till en sektorsövergripande satsning riktad mot barn med olika grad av autism samt deras familjer. Projektet heter ”Den goda tillgången” och har som mål att säkerställa ett bra förfaringssätt och en bra uppföljning av familjerna. Konkret vill man bidra till att berörda myndigheter och yrkesgrupper samarbetar om en gemensam insats för den enskilda familjen.

Åland

Ålands landskapsregerings projekt handlar om att utveckla, implementera, digitalisera och sprida en modell för samverkan inom barnskydd, grundskola, gymnasieskola och Ålands hälso- och sjukvård för att underlätta arbetet när barn och unga behöver insatser från flera olika verksamheter samtidigt. 


Kontakt

Pernille Dalgaard-Duus