380. Juhana Vartiainen (Hovedindlæg)

Information

Speech type
Hovedindlæg
Speech number
380
Speaker role
Udvalget for Vækst og Udvikling i Norden
Date

Herr president! Mina damer och herrar. Vi har ett betänkande från tillväxtutskottet och det föreslår att Nordiska rådet inte ska arbeta vidare med den här saken. Jag försöker förklara varför vi kom till den slutsatsen.

I augusti 2017 kom mittengruppen med ett bra motiverat förslag som föreslog att man skulle revidera det nordiska avtalet om en gemensam arbetsmarknad från 1982 för att göra avtalet mer anpassat till dagens krav. Det föreslogs också att Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att snarast sätta igång arbetet med att revidera överenskommelsen så att den inte utgör ett hinder för ett modernt och effektivt samarbete. Som ett första steg i beredningen av medlemsförslaget ställde utskottet en skriftlig fråga till de nordiska ländernas arbetsmarknadsministrar för att förhöra sig kring eventuella EU-rättsliga begränsningar för en sådan nordisk revidering, eller för ingåendet av nya nordiska avtal på området. Det kom ett svar i februari 2018 och därifrån framgick att frågan har analyserats juridiskt 2003 - 2005 varpå man fann att arbetsmarknadsområdet sedan EU-inträdet är exklusivt förbehållen den Europeiska unionen och att det är ytterst begränsat vad Norden kan ingå avtal om eller ens revidera inom arbetsmarknadsområdet. Det påpekades att de otidsenligheter som i dag finns inskrivna i det nordiska avtalet inte tillämpas och därför inte utgör något problem. I stället pekade man på att det strikt nordiska samarbetet på arbetsmarknadsområdet numera styrs av Nordiska ministerrådets fleråriga samarbetsprogram.

Slutsatsen från detta är alltså att Norden inte kan göra någonting på de områden där EU har kompetens, varken ingå nya avtal eller revidera befintliga. Nu vet vi också att EU-kommissionen tolererar gamla nordiska avtal som ingicks innan Danmarks, Finlands och Sveriges EU-inträden trots att avtalet i sina formuleringar begränsas till medborgare från de nordiska länderna. Begränsningarna är egentligen otillåtna enligt EU-rätten, men eftersom de nordiska avtalen i praxis tillämpas alla EU/EES-medborgare så kan man leva med det. Däremot får vi inte ingå några nya avtal som är exklusivt nordiska. Detta faktum gör att departementen ibland är skeptiska till att lösa vissa nordiska gränshinder eftersom man är rädd för att man ska öppna upp för rättigheter som omfattar alla EU-länder och dessas medborgare, det vill säga att vi drar på oss stora kostnader. Nåväl, Utskottet för tillväxt i Norden ville med detta lyfta fram sakernas tillstånd för hela Nordiska rådets kännedom och föreslår i detta betänkande att Nordiska rådet inte arbetar vidare med detta konkreta ärende. Tack president.