Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Swedish.

Mandat för Gränshinderrådet 2022 – 2024

Att säkerställa att det finns gynnsamma förutsättningar för rörlighet och handel i Norden är en högt prioriterad fråga i det nordiska samarbetet och en viktig del i arbetet med att nå visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt men oberoende organ som 2014 fick i uppdrag av de nordiska regeringarna att främja mobilitet och handel mellan de nordiska länderna för såväl enskilda som företag. Gränshinderrådet ska vara pådrivare gentemot de nationella politiska och administrativa systemen i syfte att skapa förutsättningar för en integrerad region där invånare enkelt kan arbeta, flytta, studera och starta företag över gränserna.

Norden ska inte vänta på lösningar till nordiska mobilitetsutmaningar utifrån, istället kan Norden visa vägen för framtidens lösningar för andra regioner och våra lösningar kan utgöra en modell även för EU-integration.

Gränshinderrådet identifierar, prioriterar och föreslår lösningar på gränshinder. Eftersom det nordiska samarbetet är ett mellanstatligt samarbete åligger det största ansvaret regeringarna, departement och ministerier, nationella parlament, myndigheter och andra nationella aktörer att bidra till att gränshinder blir avklarade. Vidare sker gränshinderarbetet i tätt samarbete med aktörer såsom informationstjänster, gränskommittéer, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer.

De senaste årens kriser har påverkat mobiliteten och särskilt medfört utmaningar för de människor som bor i gränsregioner. Gränshinderrådet ska därför, i samarbete med sitt nordiska och gränsregionala nätverk, ha en roll att på kort varsel samla information och uppmärksamma regeringarna på mobilitetsproblem som uppstår i kristider samt föreslå lösningar och stå till förfogande med sin kunskap när så efterfrågas.

Gränshinderrådets uppgifter

Gränshinderrådet ska arbeta för att lösa gränshinder som rör privatpersoner och näringslivet, samt bidra till ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Övergripande kan dessa huvuduppgifter delas in i åtta punkter som utgör kärnan i Gränshinderrådets arbete:

  1. Att bidra till Vision 2030 och särskilt föra upp gränshinder och nordisk mobilitet på den nordiska dagordningen för att bidra till ett mer integrerat Norden.
  2. Att avklara fem till åtta gränshinder per år och sträva efter att prioriterade gränshinder avklaras inom fem år och vid behov, utanför den ordinarie gränshinderprocessen, ad-hoc prioritera gränshinder eller andra problem som påverkar integration mellan de nordiska länderna.[1] 
  3. Att, tillsammans med ansvariga sektorer på Nordiska ministerrådet och som led i att främja nordisk integration och mobilitet, arbeta med övergripande frågor som utgör gemensamma gränshinderproblem i Norden. 
  4. Att genom tvärsektoriellt samarbete med sektorerna i Nordiska ministerrådet avklara gränshinder som är kopplade till en specifik sektor
  5. Att minst en gång per år lyfta och ha dialog om gränshinderarbetet med MR-SAM och vid behov även med andra relevanta ministerråd och tjänstemän (MR/ÄK); därutöver utgör Generalsekreteraren en länk till ministerråden.
  6. Att initiera nödvändiga relevanta redogörelser och analyser och bidra till lösningsorienterade seminarier som kan stödja arbetet med att undanröja och förebygga gränshinder i Norden.
  7. Att stärka och utveckla samarbetet med informationstjänsterna[2] som har en central roll i gränshinderarbetet angående identifiering av gränshinder och mobilitetsfrämjande informationsinsatser.
  8. Att i kristider bidra till ett bättre kunskapsunderlag för en mer effektiv nordisk samordning rörande mobilitetsproblem genom att uppmärksamma nationella regeringar och relevanta ministerråd samt sektorer om problem som uppstår i Norden och inte minst i gränsregionerna, samt stå till förfogande med sin kunskap och sitt nätverk.   

Gränshinderrådet sammanträder tre - fyra gånger per år och utifrån behov. Det eftersträvas en ändamålsenlig fördelning mellan digitala och fysiska möten. De fysiska mötena hålls med utgångspunkt i Köpenhamn, dock bör ett årligt möte hållas i ordförandelandet.

Ett verksamhetsår börjar med ett årligt kickoffmöte i samband med att en ny ordförande tillträder. Kickoffmötets fokus ligger på att utvärdera, vidareutveckla och ta fram en prioriteringsplan för året med hänsyn till gamla och nya prioriterade gränshinder, som är viktiga för rörligheten i Norden, med hänsyn till övergripande frågor som utgör gemensamma nordiska gränshinderproblem och med hänsyn till Nordiska ministerrådets aktuella ordförandeskaps prioriteringar.

Gränshinderrådet samarbetar med Nordiska Rådets gränshindergrupp i frågor där parlamentariskt inflytande kan föra processen framåt och som Nordiska Rådets gränshindergrupp anser vara politiskt viktiga. 

Gränshinderrådet ska i den mån det är ändamålsenligt beakta relevant EU-lagstiftning.

Gränshinderrådet sammanträder även med Nordiska rådets gränshindergrupp ca två gånger per år, på initiativ av Nordiska rådet. Det sker även ett löpande gemensamt gränshinderarbete i särskilda tvärgående fokusgrupper som sätts samman utifrån de prioriteringar som föreligger.

Det eftersträvas ett så stort informationsutbyte som möjligt och öppenhet i förhållande till Nordiska rådets gränshindergrupp.

[1] Gränshindrets komplexitet spelar en avgörande roll för hur snabbt ett gränshinder kan lösas. Ett gränshinder avskrivs om det konstateras att hindret inte kan lösas. Efter det arbetar Gränshinderrådet normalt inte vidare med det berörda gränshindret men om politisk vilja finns kan hindret åter prioriteras.

[2] Info Norden, Grensetjänsten Norge–Sverige, Øresunddirekt, Nordkalottens Gränstjänst/Grensetjeneste.

Nationella medlemmars roll

Medlemmarna ska främja Gränshinderrådets dagordning gentemot de nationella politiska och administrativa systemen i deras respektive länder[3]. I sammansättningen av Gränshinderrådet eftersträvas en jämn könsfördelning.

Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland kan utse en medlem vardera till Gränshinderrådet. När medlemmar utses ska, utöver nationella prioriteringar, vikt läggas vid att medlemmarna:

  • har ett starkt och aktuellt nätverk i de nationella regeringarna, på minister- och tjänstemannanivå
  • har erfarenhet av arbete inom ett eller flera av områdena där de flesta gränshindren finns (arbetsmarknad, socialpolitik, skatt, utbildning, näringsliv eller digital förvaltning)
  • har förutsättningar för att prioritera arbetet i Gränshinderrådet
  • har den handlingsfrihet som behövs i arbetet med gränshinder för att kunna prioritera och driva de gränshinder som anses vara väsentliga för mobiliteten. Det innebär bland annat möjligheten att utifrån egna värderingar ta beslut samt möjlighet att hålla nationella möten med berörda ministrar, departement och tjänstemän.

Varje medlem ska få stöd av en nationell nätverksgrupp som kan användas för att informera om gränshinderarbetet, övriga processer och för att få input från medlemmarna.

Nätverksgruppen kan bestå bland annat av följande deltagare:

  • den nationella medlemmen i Gränshinderrådet
  • tjänstemän från det nationella NSK-kontoret
  • tjänstemän från berörda departement och myndigheter m.m.
  • representanter från de gränsregionala informationstjänsterna och Info Norden
  • representanter från relevanta gränskommittéer
  • berörda parlamentariker från den nationella delegationen till Nordiska rådet
  • arbetsmarknadens parter och företagarorganisationer/näringslivsorganisationer
  • tjänstemän från Nordiska ministerrådets sekretariat

De enskilda medlemmarna håller den nationella samarbetsministern löpande informerad om gränshinderarbetet och rapporterar till denne om de resultat som uppnåtts. Informationen delas också med sekretariatet.

De enskilda medlemmarna bidrar med underlag till en årsrapport där årets resultat samt status på de aktuellt prioriterade gränshindren presenteras.

Samarbetsministern och den enskilde medlemmen kan sammankalla till möte med berörda ministrar för att diskutera Gränshinderrådets prioriterade gränshinder.

[3] I detta mandat avses med länder och nationella medlemmar Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland och medlemmar från dessa länder.

Ordförandeskapets roll

Gränshinderrådets ordförandeskap roterar och följer ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.

Gränshinderrådets ordförandeskap leder arbetet i Gränshinderrådet i samarbete med Nordiska ministerrådets Generalsekreterare och dennes sekretariat.

Gränshinderrådets ordförandeskap ska ha en löpande dialog med samarbetsministern och den nationella representanten för Nordiska samarbetskommittén (NSK) för att säkerställa samstämmighet mellan ordförandeskapslandets prioriteringar och arbetet i Gränshinderrådet.

Gränshinderrådets ordförandeskap ska ställa sig till statsministrarnas förfogande om det sittande ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet anser att arbetet bör lyftas upp på statsministernivå.

Gränshinderrådets ordförandeskap ska säkerställa att tidigare års prioriteringar följs upp.

Gränshinderrådets ordförandeskap ska, för att säkra barn- och ungdomsperspektivet, under mandatperioden bjuda in en representant från Ungdomens Nordiska Råd till ett möte.

Gränshinderrådets ordförandeskap ska, för att säkra funktionshinderperspektivet, under mandatperioden bjuda in en representant från det nordiska Funktionshinderrådet till ett möte.

Gränshinderrådets ordförande kan, i enlighet med Ålandsdokumentet, ge ledamoten från Färöarna, Grönland eller Åland i uppdrag att leda ordet vid möten.

Generalsekreterarens roll

Utöver de nationella medlemmarna ingår även Nordiska ministerrådets Generalsekreterare i Gränshinderrådet. Vid förhinder träder Generalsekreterarens stabschef in som ersättare för Generalsekreteraren.

Generalsekreterarens roll är att föra vidare ärenden från arbetet i Gränshinderrådet till berörda ministerråd och ämbetsmannakommittéer i Nordiska ministerrådet samt säkerställa att Gränshinderrådet uppdateras om den politiska dagordningen och beslut som kan ha inverkan på Gränshinderrådets arbete.

Generalsekreteraren ställer sekretariatsbistånd från Nordiska ministerrådet till förfogande för arbetet i Gränshinderrådet.

Generalsekreteraren ställer Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden till förfogande att vid behov bistå sekretariatet och Gränshinderrådets medlemmar i gränshinderarbetet och aktiviteter kopplat till gränshinderarbetet. 

Sekretariatets roll

Sekretariatets roll är att bistå Gränshinderrådet med sekretariatstjänster.

Sekretariatet samordnar arbetet, tar fram mötesmaterial och står för de praktiska delarna av arbetet med planering och genomförande av möten.

Sekretariatet ansvarar för gränshinderdatabasen och har en koordinerande roll i arbetet med att kvalitetssäkra inrapporterade gränshinder hos de nationella departementen.

Sekretariat analyserar och systematiserar inrapporterade gränshinder, vid behov med hjälp av sektorerna och Gränshinderrådets medlemmar. Sekretariatet, i samarbete med de relevanta nationella medlemmarna i Gränshinderrådet, presenterar förslag till lösning på respektive gränshinder.

Sekretariatet har en koordinerande roll när det gäller informationstjänsterna och deras uppdrag samt faciliterar samarbetet mellan dem.

Sekretariatet är i dialog med sektorerna och i samråd med dessa identifierar och påbörjar tvärsektoriella aktiviteter och projekt som är kopplade till gränshinderarbetet.

Sekretariatet bidrar med att bereda och sätta gränshinderarbetet på dagordningen hos relevanta ministerråd och ämbetsmannakommittéer.

Sekretariatet har en koordinerande roll i samarbete med Nordiska rådets sekretariat avseende gränshinderarbetet och samarbetet med Nordiska rådets Gränshindergrupp.

Sekretariatet sammanställer årligen underlag till samarbetsministrarnas redogörelse om gränshinder till Nordiska rådets session samt sammanställer en årsrapport på basis av underlag från Gränshinderrådets medlemmar, sektorer och andra ministerråd, nationella departement, informationstjänster och andra aktörer. Årsrapporten presenteras vid Nordiska rådets temasession.

Sektorernas roll

Sektorerna på Nordiska Ministerrådet uppmanas att arbeta med, följa upp och rapportera om de gränshinder som berör sektorn samt bidra till att avklara gränshinder.

Sektorerna uppmanas att dela information om planerade och pågående lagstiftningsprocesser som kan ha effekt på befintliga gränshinder eller som riskerar att skapa nya gränshinder.

Sektorerna uppmanas att delta i tvärsektoriella samarbeten och projekt som gynnar gränshinderarbetet. 

Sektorerna uppmanas att vid behov bistå sekretariatet och Gränshinderrådets medlemmar med underlag i gränshinderfrågor.

Ländernas roll

Som stöd för Gränshinderrådets arbete bistår länderna med juridisk och annan expertis där det behövs.

Varje land utser en kontaktperson i alla berörda departement som kan hjälpa den nationella medlemmen med det nödvändiga i arbetet med att identifiera, utreda och hitta lösningar på gränshinder.

Länderna har ansvaret för eventuell betjäning av sin nationella medlem och varje land utser en kontaktperson som koordinerar informationsutbyte och som samordnar eventuella möten med den nationella nätverksgruppen. [4]  

Länderna ansvarar för att utreda och kvalitetssäkra gränshinder som inrapporterats i den nordiska gränshinderdatabasen, både i inrapporteringsfasen och i samband med de årliga uppdateringarna av databasen.

Som en del av arbetet med visionen bör länderna eftersträva att undvika att nya nordiska gränshinder uppstår i samband med ny nationell lagstiftning och vid tillämpning av EU-/EES-bestämmelser.

[4] Länderna beslutar om kontaktpersonen ska vara en nationell NSK-ledamot eller någon annan.

Informationstjänsternas roll

Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna Grensetjänsten Norge–Sverige, Øresunddirekt och Nordkalottens Gränstjänst/Grensetjeneste har en avgörande roll för Vision 2030 och gränshinderarbetet.[5]

Informationstjänsterna underlättar, digitalt och via personlig vägledning, den inomnordiska mobiliteten genom att tillhandahålla information till invånare och företag som vill röra vill arbeta, flytta, studera och starta företag mellan de nordiska länderna.

Informationstjänsterna främjar mobiliteten och integrationen mellan de nordiska länderna genom riktade aktiviteter och informationsinsatser.

Informationstjänsterna identifierar och rapporterar in potentiella gränshinder samt lyfter fram andra typer av problemställningar som kan hindra eller komplicera mobiliteten i Norden eller i gränsregionerna.

Informationstjänsterna ska årligen inkomma med underlag till samarbetsministrarnas redogörelse om gränshinder samt till Gränshinderrådets verksamhetsrapport.

Informationstjänsterna ska ha löpande kontakt med Nordiska ministerrådets sekretariat.

[5] Info Nordens mål och uppdrag, som skiljer sig från de gränsregionala informationstjänsterna, specificeras i ett eget mandat. De gränsregionala informationstjänsternas uppdrag specificeras närmre i deras respektive kontrakt.

Samarbetet med Nordiska rådet

Utöver de nationella medlemmarna och Generalsekreteraren inbjuds även en av Nordiska rådets medlemmar i Gränshinderrådet. Medlemmen kan också vara medlem i Nordiska rådets Gränshindergrupp.

Medlemmens uppgift är att, i samarbete med sekretariaten, koordinera samarbetet mellan Gränshinderrådet, Nordiska rådet och Gränshindergruppen och bland annat prioritera eventuella gemensamma insatser med fokus på att skapa uppmärksamhet och lyfta fram gränshinder i alla nordiska länders parlament.

Gränshinderrådet sammanträder med Nordiska rådets Gränshindergrupp ca två gånger per år, på initiativ av Nordiska rådet. Det kan även ske ett löpande gemensamt gränshinderarbete i särskilda tvärgående fokusgrupper.

Gränshindergruppen kan även bjuda in Gränshinderrådet till gemensamma projekt och utredningar.

Budget, ersättning m.m.

Det avsätts medel i den nordiska budgeten till Gränshinderrådets arbete, bland annat till att beställa analyser och utredningar från externa aktörer, och till de tre gränsregionala informationstjänsterna.

Generalsekreteraren har förfoganderätt över Gränshinderrådets budget.

Den nationella medlemmen i Gränshinderrådet får en årlig ersättning från den nordiska budgeten för sitt uppdrag och arbete. I de fall där nationella regler inte tillåter ersättning, till exempel om medlemmen är tjänsteman, betalas ersättningen till den berördas arbetsgivare.

Kostnader som är kopplade till resor och logi i samband med möten och konferenser inom och utom Norden och som är kopplade till medlemmens uppdrag i Gränshinderrådet finansieras nationellt av respektive land.

Medlemmarna i Gränshinderrådet är själva ansvariga för resebokningar och annan logistik som har med uppdraget att göra.

Kostnader och bokningar kopplat till resor och logi i samband med årlig kick-off hanteras och bekostas dock av Nordiska ministerrådets sekretariat.