Förskolan och skolan kan bidra till att motverka våldsbejakande extremism

Utanförskap börjar ofta tidigt i livet. Därför vill de nordiska utbildningsministrarna arbeta för att förskolan och skolan ska stärka upplevelsen av tillhörighet för alla barn och unga.

– Världen är mer föränderlig och dynamisk än på länge, och det är viktigt att vi ger de barn som kommer hit den bästa möjliga starten, säger Norges kunskapsminister Torbjørn Røe Isaksen.

Viktigare än någonsin att främja demokrati

Norge har ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2017, och kunskapsministern var värd för ministermötet i Oslo den 4 maj. 

 – Vi har ett bra nordiskt utgångsläge. Men i en tid när utanförskap och extremism hotar är det viktigare än någonsin att främja demokrati, jämlikhet och jämställdhet, säger Røe Isaksen, som bjöd in sina nordiska kolleger till en temadiskussion med rubriken Utbildningens bildningsuppdrag i en tid av polarisering och extremism. Hur bidrar förskolor och skolor till ett samhälle där alla är inkluderade? Och vilken roll spelar kritiskt tänkande och reflektion i skolan?

– Det är oerhört nyttigt att tänka nordiskt om inkludering i skolan. Våra samhällen är lika, vi har gemensamma utmaningar, men samtidigt har vi olika erfarenheter. Till exempel har Sverige mer erfarenhet av integrering än Finland, säger Finlands undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Den svenska ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, framhåller skolan som en arena för att stärka demokratin i en orolig tid.

– Vi har en gemensam samhällsmodell som vi vill värna, och här är det nordiska erfarenhets- och kunskapsutbytet viktigt, säger Hellmark Knutsson.

Utbildningens roll i att motverka radikalisering, våldsbejakande extremism och polarisering

Flera internationella organisationer och forskningsinstitutioner (bl.a. Unesco, EU, Europarådet och OECD) arbetar i dag för att stärka kunskapsunderlaget för utbildningens roll i att motverka radikalisering, våldsbejakande extremism och polarisering i samhället. Ett antal länder, inom och utanför Norden, är angelägna om att stärka utbildningens roll i att främja demokrati och delaktighet, elevernas förmåga till reflektion och kritiskt tänkande samt skolans bildningsuppdrag.

De nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland arbetar både nationellt och tillsammans för att stärka förebyggande insatser, bland annat genom Nordiska ministerrådets program demokrati, inkludering och säkerhet (DIS). Det har etablerats ett nordiskt nätverk inom utbildningssektorn bestående av personer som arbetar med denna fråga i ministerier och direktorat/styrelser.

– Händelsen i Stockholm i april gjorde ett djupt intryck. Även på Åland är vi angelägna om att förhindra terror genom inkludering. Bland det viktigaste för oss är att satsa på språkundervisning. Åland har under 30 000 invånare, men de kommer från över 100 länder och talar 60 olika språk. Vi prioriterar både modersmålsundervisning och svenskundervisning, säger Ålands undervisnings- och kulturminister Tony Asumaa.

Ett förnyat och förstärkt nordiskt utbildningssamarbete

Den nordiska ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning (ÄK-U) beslutade i februari att inleda ett strategiskt arbete på utbildningsområdet som ska ge konkreta svar på nuvarande och framtida utmaningar.

Rent konkret har man utsett en högnivågrupp som ska avge en rapport med tydliga rekommendationer för ett förnyat och förstärkt nordiskt utbildningssamarbete inom ramen för Nordiska ministerrådet. Gruppen består av tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, Sverige, kansler vid Helsingfors universitet Thomas Wilhelmsson, Finland, och departementsråd vid kunskapsdepartementet Petter Skarheim, Norge. Rapporten förväntas vara klar i november 2017.