Juha Sipilä (Indlæg)

Information

Speech type
Presentation
Speech number
9
Person
Speaker role
Statsminister, Finland
Date

Ärade president! Hyvät kollegat, kiitoksia onnitteluista 100-vuotiaalle Suomelle. Suomessa juhlitaan kunnolla. Meillä on noin 5 000 virallista Suomi 100 -tapahtumaa vuoden aikana. Niitä on sadassa eri maassa. Viimeksi olin Kolumbiassa Suomi 100 -juhlissa. Melkein miljoona suomalaista osallistuu omin käsin näiden juhlien järjestelyyn ja 75 prosenttia suomalaisista osallistuu ainakin yhteen Suomi 100 -tapahtumaan. Me suomalaiset osaamme juhlia, erityisesti silloin, kun hakkaamme Ruotsin jääkiekossa tai pärjäämme Islannille jalkapallossa, niin harvoin kuin niin käy.

Suomi on koko itsenäisyytensä ajan ollut kiinteä osa Pohjolaa. Jo itsenäisyyden alun vuosikymmeninä Suomi teki ne valinnat, jotka loivat maahamme perustan pohjoismaiselle hyvinvoinnille.

Pääministereiden kesäkokouksessa Ahvenanmaalla julkistettu visio Pohjolasta maailman integroituneimpana alueena ei ole sinänsä uusi. Vapaan liikkuvuuden Pohjolaa luotiin jo passiunionilla, yhteisillä työmarkkinoilla sekä sosiaalisopimuksilla. Jatkoimme pohjoismaisen yhteistyön hengessä. Loimme maailman ensimmäisen automaattisen matkapuhelinverkon NMT:n ja ainutlaatuiset sähkömarkkinat.

Suomen toimiessa Pohjoismaiden ministerineuvoston puheenjohtajana painotimme lisäarvon tuottamista Euroopan unionissa ja rajaestetyötä. Tänään keskustellaan erityisesti rajaesteistä ja luottamuksesta, mutta mainitsen pari muutakin näkökulmaa.

Ensinnäkin pian on valmistumassa selvitys lainsäädäntöyhteistyöstä. Toisekseen Jorma Ollilan raportti energiayhteistyöstä valmistui jo kesällä. Molemmat tarjoavat mahdollisuuksia tehdä enemmän yhdessä.

Sosiaalinen luottamus on kaikissa Pohjoismaissa maailman huippua. Tämä on myös talouselämälle tärkeä asia. Juuri valmistunut raportti ”Luottamus – pohjoismaista kultaa” osoittaa, kuinka tämä tekijä on luonut menestyksemme perustan. Tästä on pidettävä kiinni jatkossakin.

Vapaa liikkuvuus Pohjoismaiden välillä on saavutettu etu, jonka varmistaminen on Suomelle tärkeä tavoite. Se sitoo meidät Pohjolaan sekä tukee kansallista identiteettiämme Pohjoismaana.

Rajaesteneuvoston työtä kannattaa jatkaa. Samalla on syytä ottaa oppia tehdyistä havainnoista ja tavoitetasoa nostaa.

Rajaesteiden ratkaiseminen ja purkaminen edellyttävät pohjoismaista solidaarisuutta ja usein toisen Pohjoismaan poliittista tai hallinnollista päätöstä. Pitkässä juoksussa tästä hyötyvät kaikki.

Rajaestevaikutukset tulisi myös arvioida säännöllisesti osana kunkin maan kansallista lainsäädäntötyötä.

Digitaaliset rajaesteet on nostettu tänä vuonna merkittävään asemaan Rajaesteneuvoston työssä. Digitalisaatioasioille päätettiin kesäkuussa perustaa väliaikainen ministerineuvosto. Kööpenhaminassa kuulimme vuosi sitten asiantuntijaa, joka valotti meille digitaalisaation ja keinoälyn tuomia mahdollisuuksia ja haasteita.

Meillä Pohjolassa on osaamista ja kokemusta ja näemme digitalisaation ennen kaikkea mahdollisuutena, mutta meidän pitää toimia nopeasti. Pohjoismaista on mahdollista tehdä maailman paras toimintaympäristö digitalisaation ja keinoälyn soveltamiselle. Saimme myös Euroopan unionin toimimaan edellisessä Eurooppa-neuvostossa. Komission on laadittava kokonaisuudelle askelmerkit ensi vuoden alussa.

On tärkeä luoda rajat ylittäviä digitaalisia palveluinfrastruktuureja ja pyrkiä siten tukemaan ihmisten, tavaroiden, palveluiden, pääoman ja datan vapaata liikkuvuutta. Meillä on isoja haasteita tulossa digitalisaation saralla: 5G-yhteyksien käyttöönotto, automaattiliikenne, luotettava digitaalinen julkishallinnon infra muutamia mainitakseni. Näiden käyttöönotossa yhteistyöllä, pilottihankkeilla ja kokeiluilla on tärkeä rooli.

Uskon myös, että pohjoismainen yhteistyö voi toimia Euroopan digitalisaation edelläkävijänä ja siten edistää digitaalisten sisämarkkinoiden toteutumista koko EU:ssa. Tämä on myös mitä parasta ennakoivaa rajaestetyötä.

Arvoisa presidentti! Odotan innolla kyselytuntia. Tämä on varmasti ainutlaatuinen konsepti koko maailmassa: Kahdeksan pääministeriä tai itsehallinnon alan edustajaa istuu täällä edessä. Kuka tahansa edustaja voi kysyä keneltä tahansa mitä tahansa ja täältä sitten vastataan mitä tahansa.

Skandinavisk oversættelse

Ärade president! Bästa kolleger, tack för gratulationerna till det 100-åriga Finland. I Finland firar vi stort. Vi har omkring 5 000 officiella Finland 100-evenemang under årets gång. De ordnas i hundra olika länder. Senast deltog jag i Finland 100-festligheter i Colombia. Nästan en miljon finländare är med om att arrangera festligheterna och 75 procent av finländarna deltar i minst ett Finland 100-evenemang. Vi finländare vet hur man firar, speciellt då vi klår Sverige i ishockey eller klarar oss bra mot Island i fotboll, även om det inte sker så ofta. Finland har under hela sin självständighetstid varit en integrerad del av Norden. Redan under de första årtiondena av självständigheten gjorde Finland de val som lade grunden för en nordisk välfärd i vårt land. Visionen om Norden som världens mest integrerade region, som offentliggjordes vid statsministrarnas sommarmöte på Åland, är i och för sig inte ny. Ett Norden med fri rörlighet skapades redan i och med passunionen, den gemensamma arbetsmarknaden och socialkonventionen. Vi fortsatte i denna nordiska samarbetsanda. Vi skapade världens första automatiska mobiltelefonsystem NMT och en unik elmarknad. Under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet betonade vi vikten av att skapa ett mervärde i Europeiska unionen och gränshinderarbetet. I dag ska vi i synnerhet diskutera gränshinder och tillit, men jag ska också ta upp ett par andra aspekter. För det första är en rapport om lagstiftningssamarbetet snart klar. För det andra slutfördes Jorma Ollilas rapport om energisamarbete i somras. Båda dessa ger oss möjligheter att göra mer tillsammans. De nordiska länderna är världsledande i fråga om social tillit. Detta är också viktigt för näringslivet. Den färska rapporten ”Tillit – det nordiska guldet” visar hur denna faktor har lagt grunden för vår framgång. Vi måste hålla fast vid detta också framöver. Den fria rörligheten mellan de nordiska länderna är en förvärvad rättighet och det är viktigt för Finland att trygga den. Den förankrar oss i Norden och stöder vår nationella identitet som ett nordiskt land. Gränshinderrådets arbete bör fortsätta. Samtidigt bör vi lära oss av dess observationer och höja ambitionsnivån. Att lösa och riva gränshinder förutsätter nordisk solidaritet och ofta ett politiskt eller administrativt beslut av ett annat nordiskt land. I det långa loppet vinner alla på detta. Konsekvenserna av gränshindren bör också utvärderas regelbundet i vart lands nationella lagstiftningsarbete. Gränshinderrådet har fäst stor vikt vid digitala gränshinder i sitt arbete i år. I juni beslutade samarbetsministrarna upprätta ett tillfälligt ministerråd för digitalisering. I Köpenhamn konsulterade vi i fjol en expert som berättade för oss om möjligheterna och utmaningarna med digitalisering och artificiell intelligens. Vi i Norden har kunskap och erfarenhet och ser framför allt digitaliseringen som en möjlighet, men vi måste handla snabbt. Vi kan göra Norden till världens bästa verksamhetsmiljö för att tillämpa digitalisering och artificiell intelligens. Vi fick också Europeiska unionen att agera då Europeiska rådet senast sammanträdde. Kommissionen måste lägga upp riktlinjer för helheten i början av nästa år. Det är viktigt att skapa gränsöverskridande digitala servicestrukturer och på så sätt sträva efter att stöda fri rörlighet för människor, varor, tjänster, kapital och data. Vi står inför stora utmaningar i fråga om digitaliseringen: 5G-nätet, automatiserad trafik, en pålitlig digital infrastruktur i den offentliga förvaltningen, för att nämna några exempel. Samarbete, pilotprojekt och försök spelar en viktig roll då dessa ska tas i bruk. Jag tror också att det nordiska samarbetet kan vara banbrytande inom digitaliseringen i Europa och på så sätt främja en digital inre marknad i hela EU. Detta är också bästa möjliga slag av föregripande gränshinderarbete. Ärade president! Jag ser fram emot frågestunden. Detta är säkert ett unikt koncept i hela världen: Åtta statsministrar eller representanter för självstyrande områden sitter här framme. Vilken ledamot som helst kan fråga vem som helst om vad som helst och vi svarar sedan vad som helst.