Sisältöä ei ole saatavilla valitsemallasi kielellä, joten se näytetään kielellä Ruotsalainen.

Blogg: Det osynliga guldet

För oss i Norden är ren luft en självklarhet värd att slåss för. Som hälsominister i Norge samlade jag på mig några viktiga lärdomar då jag drev igenom rökförbudet på offentliga platser. Jag lärde mig att de flesta värdesätter en renare miljö – och att de också är villiga att offra något för att uppnå en bättre luftkvalitet. När politiken bygger på kunskap, klara mål och uthållighet över tid kan markanta miljöförbättringar uppnås. Det gäller också i det större perspektivet där jag på senare år följt framgångarna i det nordiska luftvårdssamarbetet. Här har lärdomarna bekräftats.

Generalsekretærens Blogg

Dagfinn Høybråten, Generalsekreterare

De sura regnen var ögonöppnaren som för femtio år sedan fick fart på forskare och beslutsfattare. De nordiska länderna pumpade via det nordiska samarbetet in medel i forskningsinsatser som satte de sura regnen, deras bakgrundsfaktorer och konsekvenser i sammanhang.

Aktivism blev till politik och lagstiftning och resultaten lät inte vänta på sig. I dag är svavelutsläppen i Europa nästan 80 procent mindre än de var år 1980, ekosystemen återhämtar sig och fisken har hittat tillbaka till tidigare utdöda vattendrag.

Senare fick de sura regnen ge plats för klimatuppvärmningen på den internationella miljödagordningen. Efterhand som ny forskning avslöjat komplexiteten i luftvårdsproblematiken har det också klarnat att alla lösningar som är bra för klimatet inte nödvändigtvis är bra för hälsan och vice versa.

Dieseln, som skulle vara den kostnadseffektiva vägen till mindre koldioxidutsläpp, och har subventionerades därefter, har visat sig ge ifrån sig höga halter av mikropartiklar och kväveoxider som kan orsaka luftvägs- och hjärtsjukdomar. Vissa luftföroreningar kan även utgöra en risk för cancer. Så vad lär vi oss av detta? Jo, vi behöver mer kunskapsbaserad politik, och måste se på luftpolitiken ur ett helhetsperspektiv. 

De nordiska länderna talar starkt för det holistiska perspektivet, att synliggöra det osynliga, väga fördelar mot nackdelar, och inte minst komma ihåg kopplingarna mellan det som görs lokalt, nationellt, nordiskt och globalt. För även om vi i Norden kommit långt i luftvården producerar vi utsläpp som landar i Arktis, precis som majoriteten av luftföroreningarna i Norden kommer annanstans ifrån.

På områden där vi har kunskap ska vi därför dela med oss. Detta har Nordiska ministerrådet bland annat gjort genom att sammanföra nordiska, ryska och vitryska forskare för att få fram nationella data som kan tjäna som beslutsunderlag i målgruppsländerna. Också de nordiska statsministrarnas initiativ Nordic Solutions to Global Challenges omfattar projekt där kunskapsdelning och -utbyte om rena teknologier främjar arbetet för renare luft och bättre hälsa.

Den här veckan samlar den sjätte Saltsjöbaden-workshopen i Göteborg internationella forskare, politiker och tjänstemän som lagom till påsk ska ta fram guldägg i form av kreativa bud på nästa steg i det internationella luftvårdsarbetet – att också osynligt guld måste förvaltas väl råder det inget tvivel om. På det sättet kan vi alla bygga vidare på våra lärdomar.