286. Margot Wallström (Indlæg)

Fru president, kära nordiska vänner! Å de nordiska samarbetsministrarnas vägnar har jag glädjen att presentera ministerrådsförslaget om nya riktlinjer för samarbetet med grannarna i väst.

Det nordiska samarbetet har ju i mer än 25 år haft en så kallad grannpolitik. Då, för 25 år sedan, var det naturligt att man talade om Nordens grannar i öst, det vill säga Estland, Lettland, Litauen och Ryssland. Utvecklingen av den arktiska miljöstrategin från 1991 och etableringen av Arktiska rådet 1996 bidrog till att det nordiska samarbetet också såg norrut och mot väst. Detta följdes upp med argument om att Norden även har grannar i väst som man borde utveckla samarbetsrelationer med, och 2003 fick vi upp detta på den politiska dagordningen i Nordiska ministerrådet i form av dokumentet Det internationella Norden.

I kraft av ett initiativ från Nordiskt Atlantsamarbete genomfördes 2006 ett projekt om fiskerinäringens utveckling i Nordvästatlanten, vilket skedde i samarbete med Newfoundland. De efterföljande diskussionerna sedan 2009 medförde att arbetet med Nordens grannar i väst också prioriterades i budgeten för Nordiska ministerrådet. Det gav utrymme för konkreta samarbetsprojekt med västliga grannar och resulterade i det som i dag kallas samarbetet med grannarna i väst. Sedan ändrades de finansiella riktlinjerna 2012, och ändringen innebär att hälften av ett projekts budget ska finansieras av förvaltningsorganet självt. Det var ett försök att skapa mer ägarskap och mer långvariga partnerskap, och det visade sig också vara rätt väg att gå.

Sedan kom den stora utställningen Nordic Cool i Washington 2012, vilket jag förstår var en stor succé. Det undersöktes också vilka som var uppenbara samarbetspartner i väst och vad man kunde samarbeta om. Det pekade i riktning mot ett samarbete med Kanada och särskilt Québec. Sedan 2012 har det funnits riktlinjer för samarbetet inom ramen för en rad teman: det maritima området, handel, utbildning och kompetensutveckling, forskning och innovation, kultur, hälsa, energi, klimat, miljö och natur. Alla dessa områden är sådana där Norden står starkt och där vi arbetar för att skapa mervärde.

Samarbetet med Québec har haft ett stort värde. Ett samarbetsavtal har ingåtts, och det har bekräftats med ett Letter of Intent. Avtalet etablerades i anslutning till en stor internationell konferens i februari förra året. Nu implementeras detta samarbetsavtal, och det håller på att skapas mer varaktiga relationer. Det har följts av ett stigande intresse för den nordiska regionen i USA, vilket var tydligt när USA:s president Barack Obama träffade de nordiska stats- och regeringscheferna vid US–Nordic Leaders’ Summit i maj. Mycket pekar på att samarbetet är välfungerande och starkt, och även med en ny president i USA hoppas vi förstås att detta ska utvecklas vidare i framtiden. Därför är jag glad att kunna presentera denna nya runda av samarbetet med Nordens grannar i väst. Det finns nya riktlinjer för samarbetet, så det är viktigt att vi får input och stöd för den här typen av samarbete och projekt.