2. Andreas Norlén (Indlæg)

Tietoja

Speech type
Puheenvuoro
Speech number
2
Speaker role
Riksdagens talman
Date

Ärade nordiska talmän, statsministrar, statsråd, parlamentariker, mina damer och herrar! Som talman i Sveriges riksdag har jag den stora äran att få hälsa er varmt välkomna till Stockholm och Nordiska rådets 71:a session.

Ur ett svenskt perspektiv har det gått drygt ett år sedan riksdagsvalet. Det följdes av en rekordlång regeringsbildning och ett delvis nytt parlamentariskt läge. Riksdagens kammare och presscenter har sällan varit föremål för så stort intresse som under det gångna året. Sedan i vintras är vi dock igång som vanligt med utskottssammanträden, budgetbehandling och voteringar. Det går för högtryck vissa dagar, och det känns faktiskt en smula ovant att jag inte ska få svinga klubban här inne på en hel vecka.

Ja, val och regeringsbildningar – eller regeringsombildningar – har präglat flertalet av de nordiska länderna och de självstyrande områdena under det senaste året. Allt detta – val, valrörelse och väljarmöten – finns förstås i varje parlamentarikers DNA. Det är också en mycket konkret manifestation av demokratin. Här i riksdagen är vi mitt uppe i vårt firande av demokratins genombrott i Sverige för 100 år sedan, då riksdagen beslöt att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Riksdagens jubileum, som pågår 2018-2022, tar fasta på historiska segrar men också på demokratins villkor i dag och utmaningar i morgon. Tack vare insatser, uppoffringar och hårt arbete av dåtidens rösträttskämpar kan vi alla i dag gå till valurnorna. Nu är demokratin en självklar del av de nordiska länderna och en del av den värdegrund som kännetecknar våra nordiska samhällen.

Hur vår demokrati bäst utformas framöver beror dock på många faktorer, och vi måste arbeta långsiktigt och målmedvetet för att vinna varje ny generation för demokratins ideal. Även det är något jag tror att vi gör bäst tillsammans. Det nordiska samarbetet bidrar till utveckling och framsteg både för de enskilda länderna och för vår region som helhet, på en mängd olika områden. Vi är också partner i demokrati på den internationella arenan.

Temat för det svenska ordförandeskapsprogrammet i Nordiska rådet är som ni vet "Norden var dag – demokrati och folklig förankring". Jag tycker att dessa ord ringar in mycket av kärnan i vårt samarbete. Steg för steg finner vi praktiska lösningar på konkreta problem i vardagen för människor, företag och organisationer. Parlament och regeringar samverkar i en rad frågor, och vi gör gemensamma internationella insatser baserade på våra gemensamma värderingar. Vi arbetar pragmatiskt, resultatinriktat och nära. Under det nordiska talmansmötet, som ägde rum i dag på förmiddagen, talade vi om arbetet mot gränshinder. Jag upplever att vi var överens om att det är en fråga av stor betydelse som behöver prioriteras högt både i det nordiska samarbetet och i våra olika nationella parlament.

Mina damer och herrar! Det finns bara ett enda land i världen som nämner Sverige i sin nationalsång. Det landet är Polen. Dessutom lär det vara med en mindre smickrande referens till svensk krigskonst på 1600-talet. Den svenska nationalsången lyfter i stället fram det nordiska perspektivet – ni vet hur vi sjunger om "Du gamla, du fria, du fjällhöga nord". Ja, Danmark får ursäkta; ni räknas ändå, trots det sista! Vi avslutar sedan nationalsången med orden "Jag vill leva, jag vill dö i Norden". Jag låter dessa ord klinga som avslutning även här. Jag hoppas att de understryker den vikt vi svenskar lägger vid det nordiska samarbetet och att det får er alla att känna er riktigt välkomna till riksdagen samt redo att inleda arbetet under Nordiska rådets 71:a session.

Än en gång: Varmt välkomna!

(Applåder)