Kimmo Sasi (Indlæg)

Herr president

Jag vill tacka samarbetsministrarnas ordförande för en god redogörelse. En sak som jag skulle vilja fokusera på är effektivitet i vårt arbetet. Rådet godkänner kanske lite för många resolutioner och tyvärr ganska få av dem leder till konkreta resultat. Och där tror jag att vi i rådet och kanske också i ministerrådets arbete borde tänka mera vilka initiativ kan ge mer nordisk nytta, så en nordisk nytta-bedömning skulle vara väldigt bra. Och sedan, man borde inte stoppa processen om det är något land som har problem med förslaget. Jag tar till exempel returflasksystemet.

Det är bara Finland som sade att vi har problem och processen har stoppats, men man borde gå vidare och försöka lösa dem; om något land har problem borde man vara ivrigare, mera bestämd när man för de här processerna framåt. Jag kan til exempel. inte ännu förstå varför vi inte har ett gemensamt returflasksystem, pantsystem, här i Norden och man borde försöka arbeta med det.

När det gäller beslutsprocessen kan jag nog förstå att vi har enighet om att man inte kan ha många internationella organisationer där man kan fatta beslut med kvalificerad majoritet; tre av de nordiska länderna är medlemmar i den Europeiska unionen och det sätter vissa gränser på vårt beslutsfattande. Men vad man skulle kunna tänka sig i det nordiska samarbete ett förstärkt samarbete som vi har i den Europeiska unionen. Om det är fyra av fem länder som tycker att vi kan förverkliga någonting så man skulle låta de här fyra länderna gå framåt och sedan ge det femte landet möjliget att senare komma med i det gemensamma systemet. Så skulle man kunna gå framåt och då tar man hänsyn till den nationella suveräniteten men svaret är att inte säga att inte alla är eniga, då kan man inte göra någonting utan låta de som är beredda gå framåt.

Sedan när det gäller vår framtid om rapporten Nordiska gemenskap är den i och för sig bra. Jag tycker att vi ska stärka det partipolitiska samarbetet i Nordiska rådet. Vi kan verkligen lära oss av olika politiska lösningar i de olika nordiska länderna; jag tror att vi kan ha en stor nytta av detta. Där ska vi satsa mer av våra resurser.

Vad gäller budgeten borde den ges av ministerrådet i god tid till parlamentarikerna så att vi verkligen har tid att fatta beslut. Nu är det på det viset att ministrarna fattar beslut om ramen medan innehållet bestäms av parlamentarikerna och då behöver man god tid för detta. Jag hoppas att nästa år har vi möjligt att man minst en månad före kan överlämna budgetförslaget till parlamentarikerna. Man kunde tänka sig att när vi ska spara skulle vi göra en nollbudget, bygga upp budgeten från noll uppåt och se vad som är viktigast i det nordiska samarbetet.