305. Paula Bieler (Indlæg)

Herr president! Jag kan inledningsvis säga att även vi från Nordisk frihet kommer att stå bakom betänkandet med den nya formuleringen, men det är inte helt utan kritik. Vi gör det framför allt därför att vi inser att det är viktigt att ha stor samhörighet och att sända en tydlig signal.

Det har varit återkommande i diskussionerna i utskottet att man har fokuserat tydligt på vad detta handlar om, att det är just hedersproblematik och att det är ett förtryck som oroligt många tyvärr drabbas av och som har en stark koppling till hela samhällen som förtrycker. Det är detta som är den stora skillnaden jämfört med annat förtryck mot kvinnor eller sexuella minoriteter – att de har ett helt samfund emot sig. Om man väljer att kalla detta etniskt eller inte får man tycka olika om, men det är en kulturkrock. Detta tycker jag är viktigt.

Med detta sagt är det för mig ändå glädjande att vi har en tydlig ställning och att vi lyfter upp detta. Jag är själv Uppsalabo, och det är därför extra intressant för mig att stå här i riksdagens kammare och se en enig församling lyfta upp vikten av att arbeta mot hedersbrott, nästan 18 år efter det att Fadime Şahindal stod i just denna kammare och försökte väcka uppmärksamhet kring dessa frågor.

När jag blev medlem i mitt parti och engagerade mig politiskt 2009 hade precis en rapport släppts om att 70 000 unga i Sverige var oroliga över att de inte skulle få välja sin partner själva. Jag har genom åren som jämställdhetspolitisk talesperson för mitt parti träffat och talat med oerhört många som lever i fullkomlig skräck för sitt liv på grund av detta förtryck. Jag tycker att det är mycket viktigt att vi samlar och fortsätter arbetet med hur vi kan jobba aktivt och starkt för att komma till rätta med detta och för att vi som ska vara jämställdhetens främsta region på jorden faktiskt visar att den ska innefatta alla som lever här.