Arbetsordning för Nordiska ministerrådet
§ 1
Statsministrarna har ansvaret för den överordnade samordningen av nordiska samarbetsfrågor.
Nordiska ministerrådet ansvarar under statsministrarnas överinseende för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar samt mellan regeringarna och Nordiska rådet.
Således ska ministerrådet
a) fullgöra de uppgifter som åvilar ministerrådet enligt samarbetsöverenskommelsen av den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet) med senare gjorda ändringar;
b) fullgöra de övriga uppgifter som åvilar ministerrådet enligt överenskommelser mellan de nordiska länderna, samt
c) behandla frågor av betydelse för det nordiska samarbetet, varvid ministerrådet ska förbereda och leda arbetet på ett utvidgat och fördjupat nordiskt samarbete särskilt på de områden som nämns i Helsingforsavtalet.
§ 2
I ministerrådet ingår en eller flera regeringsmedlemmar från varje land. Ministerrådet kan således vara sammansatt av samarbetsministrar eller av fackministrar eller en kombination av dessa. Representanter för Färöarnas och Grönlands landsstyren och för Ålands landskapsstyrelse deltar i ministerrådets arbete.
§ 3
De regeringsmedlemmar som har utsetts att svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor (samarbetsministrarna) också nationellt, ska
a) bistå statsministrarna i arbetet med att dra upp huvudlinjerna för det nordiska samarbetet,
b) koordinera arbetet mellan olika samarbetsområden,
c) ha budgetansvaret inom Nordiska ministerrådet,
d) avgöra frågor som av fackministrarna eller den nordiska samarbetskommittén hänskjuts till samarbetsministrarna.
§ 4
Ordförandeskapet i Ministerrådet roterar enligt följande, såvida inte annat beslutas: Danmark, Finland, Norge, Sverige, Island.
Ordförandeskapet ska aktivt leda arbetet inom samarbetsområdena.
§ 5
Möte i ministerrådet ska hållas, om någon av ministerrådets medlemmar begär det.
§ 6
Inom sitt verksamhetsområde förbereder ministerrådet och dess ordförandeskap i samråd med ministerrådets sekretariat ministerrådets arbete och gör upp förslag till dagordning i god tid före möte i ministerrådet.
Mötet ska inledas med att dagordningen fastställs.
§ 7
Förslag till beslut i sak- eller procedurfrågor ska vara föremål för omröstning. Detta sker genom att en medlem från varje land tillkännager sin mening om det framförda förslaget.
I brådskande ärenden kan beslut ske genom skriftlig procedur, såvida samtliga länder godkänner ett sådant beslut i saken.
Beslut i sak- eller procedurfrågor, inklusive skriftliga procedurer kan, om det är lämpligt, tas genom tyst procedur. Ett land anses då ha gett sitt godkännande till ett framfört förslag vid utgången av en överenskommen tidsfrist, om landet inte skriftligen meddelat annat.
§ 8
Vid ministerrådets möten kan medlemmarna bistås av ämbetsmän eller andra sakkunniga.
§ 9
Vid ministerrådets möten förs beslutsprotokoll över slutliga avgöranden i sakfrågor. Beslutsprotokoll ska snarast möjligt godkännas av ministerrådet.
§ 10
Ministerrådet (samarbetsministrarna) bistås i sitt arbete av Nordiska samarbetskommittén (NSK), som också mottar uppdrag direkt från statsministrarna. Ministerrådet bistås i övrigt i den utsträckning som framgår av gällande överenskommelser och instruktioner eller av ministerrådets beslut, av ämbetsmannakommittéer för särskilda frågor. Ämbetsmän från Färöarna, Grönland och Åland deltar i samarbetskommitténs och andra ämbetsmannakommittéers sammanträden.
Medlemmarna i Nordiska samarbetskommittén kan delta i andra ämbetsmannakommittéers sammanträden.
Nordiska samarbetskommittén ska
a) med stöd av överordnade riktlinjer från statsministrarna och samarbetsministrarna och i löpande kontakt med fackministrarna, ge riktlinjer för arbetet i Nordiska ministerrådets sekretariat,
b) med stöd av politiska instruktioner från regeringarna och i nära kontakt med fackministrarna, ansvara för en ändamålsenlig prioritering och uppföljning av arbetet inom ministerrådet,
c) på initiativ av ordförandeskapet, förbereda, i samarbete med generalsekreteraren, nordiska samarbetsfrågor som kommer till behandling vid nordiska statsministermöten,
d) bereda förslag som ska läggas fram för samarbetsministrarna,
e) fatta beslut i alla frågor, där enighet kan uppnås och där ministrarna inte förbehållit sig rätten att fatta beslut,
f) utgöra styrelse för generalsekreteraren och ministerrådets sekretariat,
g) i samarbete med generalsekreteraren ansvara för koordineringen av organisatoriska frågor som berör flera samarbetsområden,
h) med stöd av samarbetsministrarnas budgetinstruktioner, följa upp generalsekreterarens budgetarbete och behandla generalsekreterarens budgetförslag innan det föreläggs samarbetsministrarna,
i) dra upp riktlinjer för ministerrådets informationsverksamhet,
j) fastställa arbetsordning för ministerrådets sekretariat
k) fastställa förvaltningsrättsliga regler och principer för Nordiska ministerrådets verksamhet.
§ 11
Samtliga ämbetsmannakommittéer ska:
a) initiera och förbereda ärenden till politisk behandling i ministerrådet
b) i samarbete med sekretariatet följa upp de beslut som tagits av ministerrådet. I sådana ärenden ska Helsingforsavtalets artikel 62 följas. iii
§ 12
Ministerrådet, Nordiska samarbetskommittén och andra ämbetsmannakommittéer kan tillsätta arbetsgrupper för särskilda uppgifter.
§ 13
Samarbetsministrarna kan i samråd med berörda aktörer som ett led i sitt arbete med att koordinera det tvärsektoriella samarbetet tillsätta särskilda arbetsgrupper för att genomföra tvärgående initiativ.
§ 14
Ministerrådet, Nordiska samarbetskommittén och ämbetsmanna-kommittéerna biträds i sitt arbete av ministerrådssekretariatet. Sekretariatet leds av en generalsekreterare.
§ 15
Samarbetsministrarna utser generalsekreterare för en tid av fyra år. Förordnandet kan förlängas med två år.
§ 16
Generalsekreteraren kan närvara vid ministerrådets möten. Generalsekreteraren kan bistås av tjänstemän vid sekretariatet eller andra sakkunniga. Ministerrådet kan dock bestämma att hålla slutna möten.
§ 17
Generalsekreteraren har som ett led i sitt arbete rätt och plikt att lägga fram sådana initiativ för ministerrådet som han anser vara nödvändiga för att utveckla samarbetet.
§ 18
Generalsekreteraren tillsätter institutionsledarna. General-sekreteraren fastställer i tillsättningsbeslutet anställningsvillkor och förändringar i dessa efter att ha hört och fått ett yttrande från löne- och personalutskottet.
§ 19
Statsministrarna eller samarbetsministrarna kan ändra denna arbetsordning.
Ministerrådet och Nordiska samarbetskommittén kan i särskilda fall besluta att avvika från bestämmelserna i denna arbetsordning.
§ 20
Arbetsordningen träder i kraft den 1 november samtidigt som arbetsordningen från den 29 februari 2016 upphävs.