Norsk föräldrapenning och föräldraledighet
Föräldraledighet ger dig som förälder möjlighet att vara ledig från jobb eller studier för att passa barn. Du kan ha rätt till föräldrapenning eller engångsstöd i samband med ledigheten. I regel tjänar du in rätt till norsk föräldrapenning om du bor och arbetar i Norge. Om du bor i Norge men arbetar i ett annat nordiskt land har du i regel rätt till föräldrapenning i det andra landet.
Har du rätt till föräldraledighet i samband med graviditet, födsel och adoption?
Föräldrar har rätt till föräldraledighet i totalt 12 månader vid födsel och efter födseln. Dessa 12 månader omfattar bland annat mammans rätt till föräldraledighet i upp till 12 veckor under graviditeten och 6 veckors föräldraledighet reserverat för mamman efter födseln.
Du ansöker om föräldraledighet hos din arbetsgivare senast tre månader innan ledigheten ska påbörjas.
Utöver de första 12 månaderna har varje förälder rätt till ett års föräldraledighet för varje födsel. Denna föräldraledighet måste tas ut i direkt anslutning till det första året. Om du är ensam vårdare av barnet har du rätt att få båda åren själv. Även andra som har vårdnad av barnet kan ha rätt till föräldraledighet.
Adoptivföräldrar och fosterföräldrar har samma rätt till föräldraledighet från det att vårdnaden av barnet tas över. Rätten till föräldraledighet gäller inte vid adoption av styvbarn eller om barnet är över 15 år.
Oenighet om rätten till föräldraledighet kan avgöras av tvistlösningsnämnden (tvisteløsningsnemnda).
De flesta som har rätt till föräldraledighet i Norge har också rätt till föräldrapenning, som ska säkerställa en inkomst under ledigheten. För att ha rätt till det måste du uppfylla ett antal kriterier. Det skriver vi mer om i de följande avsnitten. Du kan också ha rätt till obetald eller betald graviditetsledighet under delar av graviditeten om det finns behov för det.
En anställd som är gravid har också rätt till ledighet med lön i samband med kontroller och undersökningar på mödravården.
Föräldrapenning
Rätten till föräldrapenning under föräldraledigheten finns inskriven i den norska socialförsäkringslagen, folketrygdloven. Du ansöker om föräldrapenning från Arbeids- og velferdsetaten NAV, som ansvarar för föräldrapenning i Norge.
Har du har rätt till föräldrapenning under föräldraledigheten?
De flesta som arbetar i Norge har rätt till ekonomiska förmåner i samband med födsel eller adoption av barn. Du kan få föräldrapenning om du
- är medlem i folketrygden (norsk socialförsäkring)
- har varit yrkesaktiv
- har haft pensionsgrundande inkomster i minst sex av de tio senaste månaderna innan stödperioden inleds.
Andra stödformer såsom arbetslöshetsersättning och sjukpenning kan likställas med att ha varit yrkesaktiv.
Om du har arbetat i ett annat EES-land under intjäningstiden kan detta räknas samman med arbetsperioden du har i Norge. Men den sista anställningen innan föräldraledigheten måste vara i Norge.
Du kan också få föräldrapenning om du är egenföretagare eller arbetar som frilansare.
Om du har rätt till föräldrapenning beräknas föräldrapenningen i regel utifrån den inkomst du har när du går på föräldraledighet. Om du är egenföretagare eller frilansare beräknas föräldrapenningen i regel utifrån genomsnittslönen från de senaste tre åren som du har fått slutskattebesked för.
Du kan få föräldrapenning i omkring ett år och välja mellan två typer av föräldrapenningperioder mer olika täckningsgrad. Föräldrapenningperioden varierar också beroende på om du får barn genom födsel eller adoption.
I Norge är föräldrapenningperioden tredelad: en period som är reserverad för mamman (mødrekvote), en gemensam period som man fritt kan fördela mellan sig (fellesperiode) och en period som är reserverad för pappan eller medmamman (fedrekvote).
Mamman måste ta ut de sista tre veckorna före beräknad födsel och de första sex veckorna efter födseln.
Om pappan/medmamman vill använda delar av den gemensamma perioden måste mamman vara i aktivitet (arbete, utbildning eller liknande). Det finns inget krav på att pappan/medmamman är i aktivitet om mamman tar delar av eller hela den gemensamma perioden.
Som pappa/medmamma har du rätt till föräldrapenning om du har haft en pensionsgrundande inkomst i minst 6 av de senaste 10 månaderna före föräldrapenningperioden börjar, men du har inte rätt till pappakvoten om inte / mamman har tjänat in rätten till föräldrapenning och utnyttjar denna rätt.
Du behöver inte ta ut föräldrapenningen i en sammanhängande period. Du kan skjuta upp föräldrapenningperioden till exempel om du på grund av sjukdom eller skada är helt beroende av hjälp för att ta hand om barnet, eller för att du vill sluta arbeta heltid.
Du kan också kombinera arbete med föräldrapenning. Detta kallas graderad föräldrapenning (graderte foreldrepenger) och gör det möjligt att förlänga föräldrapenningperioden.
Om du som pappa/medmamma vill skjuta upp pappakvoten måste du ansöka om detta. NAV måste ha din ansökan senast sista dagen i den gemensamma perioden. Datum för detta hittar du i beslutsbrevet som mamman får när hon har ansökt om och beviljats föräldrapenning.
Du har också rätt att ta ut semester under föräldrapenningperioden eller när du får föräldrapenning. Då skjuter du upp föräldrapenningperioden medan du har semester.
Du måste ha använt hela föräldrapenningperioden innan barnet har fyllt 3 år. Om du får ett nytt barn förlorar du rätten till återstående föräldrapenningperiod för det första barnet.
Har du rätt till andra förmåner om du inte har rätt till föräldrapenning?
Om du inte har tjänat in rätten till föräldrapenning kan du ha rätt till engångsstöd. Du måste bo i Norge när barnet föds eller adopteras för att ha rätt till engångsstöd, eller vara medlem i den norska folketrygden på ett annat sätt.
Hur ansöker du om föräldrapenning och engångsstöd?
Du måste ansöka om föräldrapenning både när det gäller mammakvoten, pappakvoten och den gemensamma perioden. Det är viktigt att känna till datumen så att du söker i rätt tid. Du kan läsa mer om ansökan, handläggningstider och utbetalningsdatum på nav.no.
Det finns ett fast datum för utbetalning av föräldrapenning, som är skattepliktig.
Engångsstödet måste sökas senast 6 månader efter födsel eller mottagande av adoptivbarn. Mamman måste ansöka själv. Engångsstödet är en skattefri summa pengar du kan få en gång, och det betalas ut när du får barn.
Efter vecka 26 i graviditeten måste mamman bifoga en bekräftelse från barnmorska/läkare på beräknad tid för förlossning.
Vad gäller om du flyttar till ett annat nordiskt land före eller under föräldraledigheten?
Du kan i regel ta med dig intjänad föräldrapenning från Norge till ett annat nordiskt land.
Om du redan får graviditets- eller föräldrapenning när du reser till ett EU-/EES-land behåller du förmånen från Norge under vistelsen. Men det förutsätter att du inte har ett arbete och att du uppfyller övriga villkor för föräldrapenning.
Om du har tjänat in rätten till graviditets- eller föräldrapenning från Norge men inte har påbörjat ersättningsperioden innan du reser till ett EU-/EES-land kan du få förmånen från Norge under din vistelse. Förutsättningen är att du inte arbetar i ett annat EU-/EES land innan föräldraledigheten börjar och att du uppfyller övriga villkor för föräldrapenning.
Vem ska du kontakta om du har frågor?
Kontakta NAV om du har frågor om föräldrapenning.
Du kan fylla i vårt kontaktförmulär om du har frågor eller har stött på et hinder i ett annat nordiskt land.
OBS! Om du har frågor angående behandlingen av ett specifikt fall, ansökan eller andra personliga omständigheter, vänligen kontakta den behöriga myndigheten.
