Lyckad integration, nyckeln till (nordisk) framgång

Flyktingar och invandrare uppfattas av många som en kostnad och ibland också en samhällelig belastning. Men som så ofta är det viktigt att man ser på saken med öppet sinne.

Det senaste numret av Nordic Economic Policy Review (NEPR) presenterades för några veckor sedan här i Nordens hus i Köpenhamn. I tidskriften belyser flera olika skribenter hur flyktingarna i själva verket kan bidra till att hålla våra samfund igång.

Med en åldrande befolkning och avflyttning från glesbygdsområden står många nordiska kommuner inför stora framtida utmaningar. När skolor och dagis försvinner är det svårt att locka tillbaka de unga som flyttat på grund av t.ex. studier. Små kommuner har svårt att upprätthålla god service om inte befolkningsunderlaget finns. I flera nordiska landsbygdskommuner har flyktingar som blivit placerade i kommunerna valt att stanna och etablera sig i just dessa kommuner, och därmed bidragit till en positiv befolkningsutveckling. En förutsättning för att detta ska lyckas är att kompetens matchas med jobb på den aktuella arbetsmarknaden, en uppgift som inte alltid är helt enkel. Faktum är att 26 % av Nordens kommuner växer enbart tack vare invandring utifrån.  Genom att snabbare få de nya invånarna i arbete kan vi också drastiskt minska kostnaderna för flyktinginvandringen. Studierna i NEPR har tagits fram av framstående nationalekonomer från Sverige, Norge, Danmark och Finland. De visar att även om vi är hyfsat bra på att få in flyktingar på de nordiska arbetsmarknaderna så har vi fortfarande en hel del kvar att göra för att få dem i sysselsättning i lika stor utsträckning som infödda, och att bli kvar i arbete på lång sikt. Flyktingar tillhör de som är mest utsatta för slitsamma och osäkra jobb – vid lågkonjunktur är det oftast de med tillfälliga anställningar som får gå först. Så hur kan vi övervinna dessa hinder? Till att börja med kan vi fortsätta att lära av varandra och se vad som fungerar i våra länder. Det som fungerar i Danmark kan mycket väl fungera i Sverige och vice versa.

Flyktingar tillhör de som är mest utsatta för slitsamma och osäkra jobb – vid lågkonjunktur är det oftast de med tillfälliga anställningar som får gå först. Så hur kan vi övervinna dessa hinder? Till att börja med kan vi fortsätta att lära av varandra och se vad som fungerar i våra länder. Det som fungerar i Danmark kan mycket väl fungera i Sverige och vice versa.

NEPR innehåller också uppskattningar av kostnaderna för flyktinginvandringen. Skribenten, ekonomen Joakim Ruist, vill skapa en mer faktabaserad debatt och få oss att inse att ”notan” inte hotar våra nordiska välfärdsstater – och han påminner om att kostnaderna minskar om flyktingarna börjar arbeta och betala skatt. Hela 80 procent av kostnaderna består av uteblivna skatteintäkter p g a arbetslöshet.   Flera aktuella projekt och program inom det nordiska samarbetet fokuserar på just integration och inkludering av nyanlända – och hur vi kan lära av varandra och bli ännu bättre. De nordiska samarbetsministrarna fattade ifjol beslut om ett omfattande samarbetsprogram om integration. Programmet är en satsning där vi samlar ansvariga nationella och lokala aktörer, frivilligorganisationer och andra som arbetar med integrationsfrågor och -projekt i Norden för kunskapsutbyte och lärande. Målet är att stödja arbete som främjar integration av flyktingar och invandrare – kvinnor, män, barn och unga -  samt att förenkla samarbetet kring integration mellan de nordiska länderna. På den nya hemsidan finns mer information om programmet, aktuell statistik och forskning, konkreta exempel att lära av och intervjuer med flyktingar m.m.

Jag uppmanar den som är intresserad av att vara med och bidra eller söka medel till integrationsprojekt starkt att göra så!

Inkludering och integration är på vårt gemensamma ansvar. Det  bygger på mycket mer än planer och program, precis som det nordiska samarbetet.

Kontakt