Socialpolitik och välfärd

Förändringar i de breda folkskikten, som reformationen, folkrörelserna och arbetarrörelsen, ägde historiskt sett rum tidigt, men det var först när länderna skulle återuppstå efter två världskrig som välfärdsstaten tog form och den nordiska modellen skapades. I korthet handlar modellen om att skapa utrymme för en hög och jämn levnadsstandard genom sunda statsfinanser och om att fördela välfärden bland invånarna.

I små och föreningstäta samhällen som de nordiska kunde man bygga platta hierarkier, och i den gemensamma uppbyggnaden av välfärdsstaten kunde man ställa krav på öppenhet, transparens och frihet att uttrycka sina åsikter i tal och skrift. Öppenheten har skapat en tillit till medmänniskor och myndigheter som är världsunik och som gör att invånarna är villiga att betala relativt höga skatter som finansierar välfärden. Men välfärdsförmånerna är inte kopplade till individuella skatteinbetalningar, utan till behovet av förmåner utifrån den aktuella livssituationen.

Den nordiska modellen i dag

Den nordiska modellen kännetecknas i dag av en offentlig sektor som förser sina medborgare med välfärdstjänster och ett socialt skyddsnät. Konkret innebär det bland annat att föräldrar får barnbidrag och föräldraledighet, att sjukvård och sjukhusvistelser normalt är kostnadsfria samt att sjuka, arbetslösa och äldre tas om hand av samhället. Medmänsklighet, tolerans och en tro på alla människors lika värde är värderingar som ligger till grund för detta.

Den nordiska modellen bygger på principen om god folkhälsa för alla. Universella åtgärder har inneburit att länderna har lyckats bekämpa infektionssjukdomar genom vaccinering. Och Norden har kommit långt i kampen mot livsstilssjukdomar genom alkoholpolitik och rökförbud.

Den ekonomiska jämlikheten som präglar de nordiska länderna bidrar till att skapa trygga samhällen. Det avspeglas i kalla fakta som bättre hälsa och längre förväntad livslängd.

Modellen står inför utmaningar

Grundprincipen för välfärdsstaten är att medborgarna har rätt till förmåner från det offentliga. Samtidigt är det också en norm i de nordiska samhällena att bidra till det offentliga. Engagerade människor gör den nordiska kulturen rikare och demokratin starkare genom att delta i olika aktiviteter och föreningar. Engagemang bidrar också till ökad livskvalitet. De nordiska länderna ligger i topp i internationella undersökningar om öppenhet, tillit och lycka. 

Kanske är det extra smärtsamt att hamna utanför i ett samhälle där de flesta har det relativt bra. Även här i norr upplever människor fattigdom, utanförskap eller brist på hälsovård, och dessa frågor är ständigt uppe till politisk debatt. Förmågan att genomföra reformer för att möta samtidens utmaningar är en förutsättning för att bevara den nordiska modellen och för att skapa nya välfärdslösningar.