Föreslå kandidater till Nordiska rådets miljöpris 2023
Produktionen och konsumtionen av textiler sammanhänger med stora negativa avtryck på både miljö och klimat. Med årets tema vill bedömningskommittén sätta fokus på att Norden kan vara föregångare i den nödvändiga omställningen i hela textilvärdekedjan.
- Den ohållbara inställningen till textilier är ett globalt problem, men vi i Norden har en särskild förpliktelse att ändra beteendet och ställa om oss. Vi har nämligen en massiv förbrukning som påverkar långt utanför våra landsgränser. Kort sagt köper vi för mycket, använder det vi köper för lite, och så återanvänder vi inte tillräckligt, säger Cilia Indahl, ordförande för bedömningskommittén för Nordiska rådets miljöpris.
Årets tema omfattar textiliers hela livstid från råvaruproduktion till design, försäljning, reparation, återanvändning och bortskaffning.
- Vi är i en situation där vi måste minska konsumtionen, förlänga textilernas livstid och introducera cirkulära affärsmodeller. Vi hoppas att miljöpriset kan bidra till att visa att en hållbar textilindustri är möjlig och att det redan existerar goda exempel som man kan låta sig inspireras av, säger Cilia Indahl.
Läs mer om årets tema här under:
Inom textilindustrin finns många utmaningar, såväl sociala som miljö- och klimatmässiga. Hållbar textilproduktion och större hänsyn till konsumtionen i Norden kan bidra till att främja utvecklingen på global nivå.
Den dominerande affärsmodellen inom produktion och konsumtion av textilier bygger alltjämt på snabbmode av låg kvalitet samt ökad förbrukning. Textiltillverkning trampar ofta på de mänskliga rättigheterna och använder underbetald arbetskraft. Framför allt har den senaste tidens etiska frågor såsom barnarbete och tvångsarbete förändrat företagens upphandlingsbeslut.
Eftersom kläder och textil är en del av ett komplext globalt system är det viktigt att granska inte bara försörjningskedjans sociala effekter, utan också dess miljöeffekter. Varje sekund förbränns eller deponeras en lastbilslast med textilavfall. Textilindustrin står för 4 procent av den globala sötvattenförbrukningen och tar över jordbruksmark från livsmedelsproduktion. En särskilt stor mängd vatten och mark används vid produktion av bomull. Textilindustrin svarar dessutom för 10 procent av industriutsläppen av koldioxid, 16 procent av användningen av bekämpningsmedel, 20 procent av de globala utsläppen av vattenföroreningar och 35 procent av mikroplasterna i havet.
De flerdimensionella och systemiska problemen i textil- och klädindustrin innebär att det behövs förändringar på flera nivåer och av flera aktörer.
I den textila värdekedjans system ingår:
- Råvaruproduktion och -anskaffning
- Textilmaterialtillverkning
- Design
- Produkttillverkning
- Försäljning
- Användning
- Insamling
- Reparation
- Sortering
- Bortskaffande
För att detta system ska kunna bli hållbart behövs bland annat nya biobaserade, återvunna och återvinningsbara textiler. Produktdesignen behöver börja tillämpa den cirkulära ekonomins principer. Tillverkningen bör säkerställa social hållbarhet och mångsidigt informera om produkt- och företagsansvar. Dessutom behövs affärsmodeller för att låna, hyra, dela, reparera, återköpa och återvinna produkter. En förlängning av textiliernas livstid er viktig för att minska förbrukningen.
Inom textilsystemet behövs både globalt och lokalt ansvar. Varje led och varje aktör påverkar varandra. Den nordiska textilindustrin, detaljhandel, modeskapare och konsumenter kan vara förebilder och genom sina beslut påverka både leverantörskedjan och omfattningen av textilanvändningen.
Miljöpriset 2023 delas ut till en nyckelaktör som främjar den systematiska omvandlingen av textilindustrin, textiltjänster (service-design) och klädkonsumtionen mot en global hållbar utveckling. Pristemat stödjer följande globala mål för hållbar utveckling: SDG 12, SDG 9 och SDG 17.
Vi hoppas att miljöpriset kan bidra till att visa att en hållbar textilindustri är möjlig och att det redan existerar goda exempel som man kan låta sig inspireras av.
Alla kan föreslå kandidater
Som det enda av Nordiska rådets priser är nomineringsprocessen till miljöpriset öppen för allmänheten och alla kan därför föreslå kandidater.
Tidsfristen för förslag är tisdag 9 maj.
Vem kan föreslås?
Priset delas ut till en nordisk näringsverksamhet, organisation eller person som på ett föredömligt sätt har lyckats integrera hänsynen till miljön i sin verksamhet eller i sitt arbete eller som på annat sätt har gjort en extraordinär insats för natur och miljö. Den eller de som får priset ska ha ett nordiskt perspektiv och vara verksam i Norden och/eller i relation till parter utanför Norden.
Nordiska rådets miljöpris utdelades första gången 1995 och har som mål att öka medvetenheten om miljöarbetet i Norden. Nordiska rådet utdelar också ett litteraturpris, ett musikpris, ett filmpris och ett pris till barn- och ungdomslitteratur.