”Skogssektorn behöver utbildas i att hantera bränder”

27.04.19 | Nyhet
skog brinner
Photographer
Matt Howard - Unsplash
I fjol rasade totalt 11 000 skogsbränder i Finland, Norge och Sverige – en dramatisk effekt av det varma sommarvädret. Sedan dess har en nordiska arbetsgrupp jobbat med att ta fram råd till regeringarna om hur likande kriser för skogsbruket kan förebyggas. De senaste veckornas skogsbränder i Sydsverige och Sydnorge har visat hur angeläget arbetet är.
- Lite tidigare än förväntat ser vi nu bevisen för att vi inte får släppa engagemanget, säger Maria Tunberg, från nordiska arbetsgruppen för skogsbruk och extremväder.

I somras blev klimatförändringarna för första gången riktigt påtagliga för den nordiska primärproduktionen. 
I Danmark, Sverige, Norge och Finland torkade en stor del av grovfoderskörden bort, vilket försatte kött- och mjölkbönderna i en krissituation.

Mer extremväder att vänta 

Sverige, Finland och Norge upplevde dessutom en stor ökning av antalet bränder och en extrem ökning av brandytan.

Det rasade 2000 bränder i Finland, 1000 i Norge och 8000 i Sverige. 
I Sverige uppskattas värdet för skadad skog till 900 miljoner svenska kronor.

I Norge uppskattas brandsäsongen 2018 ha kostat 80-100 miljoner norska kronor mer än normalt.
Extremläget fick de nordiska ministrarna att med ansvar för skogs- och lantbruk att samlas i  Stockholm i september och diskutera hur länderna gemensamt kan förbereda sig för kommande extremväder.

Task-forcen levererar

De beslöt tillsätta en task-force i form av två nordiska arbetsgrupper. Uppdraget var att analysera hur länderna tillsammans kan göra skogs- och lantbruket mer motståndskraftigt mot framtida extremväder.
Grupperna börjar nu bli klara med sina rapporter. 
Maria Tunberg har lett arbetet med att samla in ländernas erfarenheter av skogsbränderna i de nordiska länderna. 

-    Vi har gått igenom brändernas omfattning och dess ekonomiska effekter i respektive land. Vi har redovisat hur de olika länderna organiserat sig och hanterat bränderna i fjol. Att dela erfarenheter mellan länderna är en viktig del av lärandet. 

Fler grupper bör utbildas

Samtliga nordiska länder tillhandahåller utbildningar i skogsbrand för räddningspersonal.

Sverige och Norge lyfter dock fram behov både av mer utbildning och fler övningar för att hantera skogsbränder.
Arbetsgruppen föreslår utökad skogsbrandsutbildning, för räddningspersonal och militären, men också för många andra grupper: frivilligorganisationer, markägare, skogsbrukare, skogsrådgivare och skogsstudenter.

Gemensam riskbedöming

-    Vi ser en problematik i att de som är skogskunniga inte alltid har den kompetens de behöver om skogsbränder. De som äger, planerar och brukar skogen och kan behöva kunskap om hur man förebygger bränder och hur man ska agera efter en släckningsinsats, säger Maria Tunberg


Det främsta målet är att minska risken för att bränderna alls uppstår. Ett sätt att stärka beredskapen är att bygga gemensamma system för risk- och sårbarhetsbedömningar. 


-    Vi föreslår att man formaliserar informationsflödet mellan dem som jobbar med skog och de som jobbar med beredskap på nordisk nivå. 

Olika standarder i kartor och material

Sommaren 2018 hjälptes många länder åt att bekämpa bränderna i Sverige, i den hittills mest omfattande insatsen i det europeiska samarbetet.
Erfarenheterna från den insatsen säger att bland annat materielstandarder och kartmaterial behöver samordnas för att insatsen ska bli effektiv. Exempelvis var danska och svenska vattenslangar inte alltid kompatibla, och tillrest insatspersonal från grannländerna hade svårt att tolka värdlandets kartsymboler. 


-    Erfarenheterna från den insatsen visar att vi behöver bli bättre på att ta emot internationell hjälp i de nordiska länderna. 
Rapporten kommer att publiceras i sommar och strax därefter läggas fram för de nordiska ministrarna med ansvar för skogs- och lantbruk.